Berit Önell arbetade som grävande journalist för Norra Skåne i 27 år. Våren 2014 tvingades hon under uppmärksammade former bort från sin anställning hos tidningen. Efter påtryckningar från kommunalråden i Hässleholm kommun så gav till slut ledningen för Norra Skåne vika och det ledde till att hon fick sluta. På grund av den händelsen så startade Berit sedan Frilagt, som i år firar 10 år. Berit är en av fyra som föreläser vid Frilagts 10-årsjubileum. Ett firande som sker lördag den 8 november.

Ledande politiker för Hässleholm kommun riktade skarp kritik mot att Norra Skåne gjorde för många granskningar och att för mycket skandaler avslöjades. Men omständigheterna kring Berit Önells avsked från Norra Skåne blev det också en ”skandalstämpel” på – och den stora anledningen till att hon startade upp Frilagt.

– Det var ju inte bara jag som granskade men jag ansågs vara värst. Kommunalråden hade klagat hos tidningsledningen. De tyckte tidningen skulle dämpa sig och ta ansvar för att förmedla en mer positiv bild av Hässleholm, berättar Berit.

Omplacerad och uppsagd

Tidningsledningen vek sig och på order från tidningsstyrelsens ordförande gav chefredaktören för Norra Skåne beskedet till Berit att hon skulle bli omplacerad. Så blev beslutet men det kom att bli tillfälligt.

– Sedan gick det inte mer än ett par månader, så tyckte de att jag inte kunde vara där överhuvudtaget. Men då blev jag erbjuden en annan tjänst på en lokalredaktion som inte fanns, bara för att de skulle kunna säga upp mig.

Till följd av att Berit Önell tvingades bort från Norra Skåne avgick samtidigt nyhetschefen Anders Kauranen.

– Han hoppade av i protest mot vad som hände. Han ansåg att han inte kunde leda nyhetsarbetet på en tidning där kommunalråden bestämmer vilka som ska skriva och om vad, säger Berit.

Om nu ansvariga politiker i Hässleholm tänkte att de skulle få en mer skyddad tillvaro utan att bli granskade trodde de helt fel. Berit Önell har nu i tio år drivit Frilagt och har på så sätt kunnat fortsätta granska de oegentligheter som sker inom det kommunala styret i Hässleholm kommun.

– Jag kunde fortsätta granska samma politiker och Norra Skåne fick hjälpa till att betala. De fick ge mig ett avgångsvederlag och tack vare det så kunde jag starta upp Frilagt.

Men vägen framåt efter avskedet från Norra Skåne var till en början oklar för Berit och planerna på att starta upp Frilagt fanns inte omedelbart efter uppbrottet.

– Jag tänkte då att jag inte skulle vika mig. Jag hade kunnat vara tyst men det ville jag inte utan ville stå upp för det som var rätt. Och hade fackets stöd också i den konflikt som blev. Just där tänkte jag att det får bli vad det vill, jag räknade inte med att jag skulle kunna jobba som journalist överhuvudtaget mer. Sedan växte det fram och Frilagt startade upp våren 2015, berättar Berit.

Uppmuntran att fortsätta granska

Berit fortsätter att prata om den turbulenta tiden efter avskedet från Norra Skåne.

– Det var så många som uppmuntrade mig att fortsätta, läsare som ville att granskningarna skulle fortsätta. Att de ville läsa mina granskningar gjorde ju att jag kände ett stort stöd och att det skulle kunna finnas en möjlighet att få ekonomi för en sådan satsning långsiktigt.

Idag är frivilliga stödprenumerationer den största grunden till ekonomin i Frilagt.

– Vi har annonsintäkter också men stödprenumerationer är fortfarande det viktigaste. Avgångsvederlaget räckte bara en begränsad tid, men det gällde att hitta en ekonomisk modell så man kunde fortsätta. Sedan har jag stöd från många, som har hjälpt till att jobba med tidningen ideellt och även från Gruppen för oberoende press som har nästan 900 medlemmar.

Hur blev namnet Frilagt till?

– Vi var några som var engagerade och diskuterade fram och tillbaka. Det är inte lätt att hitta på ett bra namn. Frilagt blir ju att man frilägger det som annars inte kommer fram.

Berättelsen bakom spaden

Spaden är en klassisk symbol för grävande journalistik och i Frilagts logga finns det en spade. Berit återberättar historien om hur det färgglada redskapet hamnade på tidningens logotype.

– Historien runt den är lite rolig. Det var en äldre man som var väldigt upprörd över hur det gick till på Norra Skåne och som innan Frilagt startade lämnade över den här spaden till mig. Han kom hem till mig och lämnade den och hade målat den så fint. ”Den ska du ha, du får ha en ”redig” spade för att kunna gräva”, sa han. Den har ett extra handtag på skaftet så man ska kunna ta i lite extra. Så det var kul att kunna ha den som symbol i loggan.

Det har gått tio år sedan du startade Frilagt och det kommer att uppmärksammas. Hur blir upplägget?

– Frilagts 10-årsjubileum kommer att firas 8 november mellan klockan 14 och 17 i Hässleholms tekniska skolas aula. Vi firar genom att uppmärksamma den grävande journalistiken. Att det är viktigt att sanningen kommer fram.

Grävande föreläsare

I samband med firandet kommer Berit att prata om Frilagts historia och förmedla sina tankar om framtiden. Förutom hon själv är tre andra personer inbjuda att föreläsa på jubileumsfirandet. De som har tackat ja till det är Nils Hanson, tidigare chef för Uppdrag granskning, Ulla Sätereie, ordförande i Föreningen grävande journalister och Anders Kauranen, tidigare nyhetschef på Norra Skåne och idag redaktör för SVT:s researchnav i Stockholm. Tre bra val som föreläsare anser Berit Önell.

– Jag är själv engagerad i Föreningen grävande journalister, en organisation som stödjer och utbildar i granskande journalistik, bildar opinion och bevakar pressfrihetsfrågor. De delar ut priset guldspaden och där sitter jag med i juryn. Ett pris till den bästa granskande journalistiken som delas ut en gång om året och det är ett väldigt eftertraktat pris. Där tycker jag Ulla är väldigt lämplig att representera den granskande journalistkåren.

Nils Hanson hade en viktig roll som chef för Uppdrag granskning. Idag är han pensionär men också utbildningsledare i OCCRP, som är en global journalistorganisation som granskar korruption och organiserad brottslighet.

– Han har varit här i Hässleholm tidigare. Nils är även han engagerad i grävande journalister och 2014 anordnade de en manifestation som stöd för mig och Anders Kauranen och den grävande journalistiken. Nils har fortsatt att uttrycka sitt stöd för oss och för Frilagt under alla år. Sedan har vi Anders Kauranen som var med när det hände på Norra Skåne. Det ska bli intressant att höra hans perspektiv, säger Berit.

Att stå upp för pressfriheten är en självklarhet för Berit och hon belyser också den viktiga samhällsfunktion som den granskande journalistiken har.

– Det finns många hot mot journalistiken och det kommer ständigt nya lagförslag som ska sätta hinder. Det gäller att försvara det fria ordet och den granskande journalistiken för att människor ska fortsätta att få insyn i det som händer bakom kulisserna i myndigheter och hos makthavare. I förlängningen handlar det om vår demokrati och det kan man inte ha fullt ut utan en fungerande pressfrihet. Dessa frågor kommer tas upp av de här föreläsarna.

Berit berättar även om hur Frilagt ofta motarbetas av makthavare.

– Det är ofta undanhållande av information, misstänkliggörande som att fråga vad vi är ute efter, vad vi har för agenda och så vidare.

Har man rent mjöl i påsen så behöver man inte vara orolig för att behöva bli granskad.

– Det är därför det är viktigt för demokratin att den granskande journalistiken och pressfriheten är stark. De som tar på sig sådana här offentliga uppdrag ska veta att de har ögonen på sig.

Det blir ju en fråga om rättvisa också. De som sköter sig och tar sitt uppdrag på allvar ska kunna känna att de har ryggen fri och inte dras med i det dåliga som andra gör.

– Ja, det är det ju. De som tycker att det ska gå rätt till, både politiker och andra makthavare hör ofta av sig till oss och lämnar tips. För dem är det viktigt att det som är fel avslöjas för annars blir det att folk drar alla över en kam. Vill man värna om demokratin och sanningen så bör man vara positivt inställd till den granskande journalistiken. En del förstår inte det men rätt många gör det och bidrar också till att vi kan avslöja saker.

Det finns ett politikerförakt generellt ute i samhället idag är känslan.

– Ja och det blir ett problem för demokratin det också. Demokratin förutsätter att de som är förtroendevalda har ett visst förtroende. Har man inte det ska man inte sitta på de posterna.

Avslöjar missförhållanden som mörkats

Berit Önell har drivit Frilagt i 10 år och minns tidningens allra första avslöjande. Det var granskningen om Trafikverkets och kommunala bolaget Hässleholm vattens fusk med förorenade schaktmassor från järnvägen som skulle användas för att bygga en vall mot Finjasjöns översvämningar. I det här fallet kan man verkligen säga att den grävande journalistens spade blev betydelsefull, i ren praktisk mening.

– Den grejen hade ju aldrig kommit fram om vi inte hade granskat den. Det var folk som hade anmält det till miljökontoret utan att det hände någonting. Jag försökte få fram uppgifter men det slutade med att jag gick dit med spade och grävde upp järnvägsmakadam. Det visade sig vara väldigt höga halter av arsenik i de här massorna. Det var flera ton som fick köras till deponi, berättar Berit.

Stora mängder av förorenade järnvägsmassor blev som tur var bortforslat. Men trots att Trafikverket och Hässleholms vatten blev åtalsanmälda av miljökontoret så slapp ändå de skyldiga undan ansvaret.

– Trafikverket kom ur det för att de hade blivit av med alla handlingar och alla som hade jobbat med detta hade slutat. De påstod att all dokumentation hade försvunnit i en omorganisation. Hässleholms vatten kom undan för att miljöinspektören på miljökontoret som skulle vittna backade från allting under pågående rättegång. Han blev så hårt ansatt av försvarsadvokaten så han kunde inte stå på sig utan vek sig. Då backade åklagaren på grund av otillräckligt vittnesmål så åtalet lades ner.

Berit berättar vidare om en annan uppmärksammad granskning. Om förre kommundirektören som fick ett års extra lön i hemlighet.

– Det var ett hemligt avtal som vi avslöjade. Han hade sagt att han skulle gå i pension men det visade sig att han kunde sitta hemma med full lön på över 100000 kronor i månaden, ifall den nya kommundirektören behövde hjälp.

Det här är två exempel på granskningar av missförhållanden som enligt Berit aldrig hade kommit fram om inte Frilagt hade skrivit om dem.

20 000 läsare

Frilagt har en trogen skara av läsare men den senaste tiden har det antalet ökat markant, nästan till det dubbla.

– Vi har haft ett snitt på 11 000 unika läsare i veckan. Men de senaste veckorna har vi haft 20 000. Det har succesivt ökat genom åren. Det är inte säkert att det kommer hålla i sig med 20 000 i fortsättningen men det är roligt att det varit så många nu.

Vad kan den ökningen bero på tror du?

– Det känns som att vi blir mer och mer etablerade, vilket ökar antalet läsare. Sedan beror det också på vad man skriver om. Nu har det varit mycket med folkomröstningen, politiker som har hoppat av, exempelvis. Sådant som har upprört känslor hos folk. Det fanns ju de politiker som trodde att vi skulle ge upp efter ett halvår. Men det har både blivit långvarigt och vi får fler och fler läsare.

Tankar om framtiden

Berit Önell har visioner om framtiden för Frilagt, där hon vill att tidningen ska fortsätta att växa och hoppas också kunna utöka personalen där hon själv har en heltidstjänst och utöver det sonen Jonathan Önell anställd på 37 procent.

– Där skulle vi behöva vara fler, det är ständigt svårt att hinna med. Det finns jättemycket att göra och det är klart att man vill att det ska växa och att man ska ha att göra.

Berit är samtidigt bekymrad över samhällsutvecklingen.

– Samtidigt är det lite kluvet, man vet inte vad som hade hänt om inte Frilagt hade funnits men jag hade ändå hoppats att det skulle förändrat mer. Att det fortfarande finns så mycket att granska är hemskt också. Att det förkommer så mycket korruption och oegentligheter, slöseri med skattepengar. Egentligen hade jag hoppats att man inte skulle behöva driva Frilagt vidare men världen kommer ju inte bli perfekt inom den närmaste tiden.

Så länge det behövs ett granskande öga på vad som sker i maktens korridorer är ambitionen att Frilagt ska fortsätta att granska.

– Även om Norra Skåne och Kristianstadsbladet också finns så tror jag att Frilagt står för en egen uppgift. Vi tar ofta fram saker som ingen annan tar fram. Vi är politiskt oberoende och det är väldigt viktigt efter vad som hände då politikerna lade sig i Norra Skåne. Det får inte hända på Frilagt utan här är vi oberoende på riktigt. Vi tar ingen sådan hänsyn och det ska vi såklart fortsätta med. Jag hoppas att Frilagt ska kunna leva vidare på det sättet och samtidigt utvecklas. Att det ska vara en viktig kanal för granskande journalistik.

Berit som fyllt 63, har en önskan om att Frilagt ska fortsätta i samma anda som tidigare även efter att hon hängt upp spaden för gott.

– Jag hoppas att tidningen ska fortsätta att ha den här viktiga rollen även när jag dragit mig tillbaka. Det kommer ju förr eller senare att hända, så jag hoppas att de inte bara ska hänga på mig då. Att vi ska klara det ekonomiskt, kunna utöka och få det mer långsiktigt också.

Berit avslutar med ett budskap och en önskan till läsarna:

– Det är viktigt för oss att ha alla artiklar tillgängliga och öppna. Man ska inte behöva betala för att läsa, för vi vill att det vi skriver ska nå så många som möjligt. Samtidigt hoppas jag att ännu fler av våra läsare som uppskattar det vi gör på Frilagt också skulle vilja bidra med en stödprenumeration.

Daniel Hansson