Kommunjurist Magnus Gjerstad kontaktade Skatteverkets expert för att ifrågasätta Frilagts granskning av kommunpolitikernas körersättning. Hans frågor om artikelns riktighet fick dock inget svar från Skatteverkets expert Marie Eriksson.

Hon svarade enbart på frågorna om körjournal. Det finns inget formellt krav på att använda sådan, men den som får skattefri ersättning ska ha underlag som bevisar att resorna gjorts.

– Körjournal är ju det bästa sättet, säger Marie Eriksson fortfarande.

Frilagts granskning hade fokus på att politikerna enligt kommunens reglemente får ersättning för resor mellan bostaden och sammanträdena även om de inte kört den sträckan. Något som strider mot skattelagstiftningen. Efter publiceringen bad personalutskottets ordförande Joachim Fors (S) Magnus Gjerstad att utreda om något behövde ändras i riktlinjerna för ersättningar till förtroendevalda.

Han utredde dock bara frågan om körjournal.

– Det var frågan om körjournal som var på tapeten, säger han.

Han kom fram till att kommunens förtroendevalda inte behöver använda körjournal. Men det är en sanning med modifikation. Skatteverket rekommenderar fortfarande körjournal för alla som söker skattefri milersättning och ska kunna bevisa att den sträcka ersättningen gäller verkligen har körts.

Magnus Gjerstad tror att det är skillnad på anställda och förtroendevalda.

– Körjournal har varit tradition om man behöver köra både i tjänsten och privat, för att skilja på det, säger han.

Här menar han att det räcker att politikerna ansöker om ersättningen i det digitala systemet Troman.

– Alla uppgifter lämnas på heder och samvete, säger Magnus Gjerstad.

Ansökan raderas ur systemet

Ansökan försvinner ur systemet när den godkänts. Då har nämndssekreteraren stämt av att vederbörande varit på det aktuella sammanträdet. Inga andra kontroller görs förutom att systemet larmar om man skrivit ett datum som inte finns eller liknande.

Är det inte problematiskt att ansökan inte finns kvar i systemet?

– Jag vet inte hur det går till numera, förr fyllde man i en blankett, säger Magnus Gjerstad.

Utredningen bestod i att Magnus Gjerstad mejlade Marie Eriksson. Han länkade till Frilagts artikel och skrev bland annat: “Jag skulle vara mycket tacksam om du ville läsa artikeln och återkomma om huruvida den på ett korrekt sätt återger vad du har uppgett och om skribenten har uppfattat det på ett riktigt sätt. Särskilt tänker jag på frågan om en förtroendevald, som alltså inte är anställd av kommunen och inte använder sin bil i tjänsten, är skyldig att föra körjournal för färd till och från platser för sammanträden”.

Marie Eriksson svarade om körjournaler: “Du undrar om förtroendevalda, som inte är anställda av kommunen och inte använder sin bil i tjänsten, är skyldiga att föra körjournal. Svaret är nej, det finns inget krav på körjournal men för att få ersättning för sina resor måste man har någon form av underlag som visar att man har gjort resorna i fråga. Då kan en löpande förd körjournal vara enkelt och praktiskt att använda, men en reseräkning eller andra liknande underlag funkar också.”

Hon förklarade att kraven är desamma för förtroendevalda som för andra: “Det spelar ingen roll att en förtroendevald inte är anställd utan det är samma regler för beviskrav vid kostnadsersättningar och tjänsteresor som gäller”.

Inte felciterad

Marie Eriksson är inte felciterad i Frilagts artikel, men säger att hon uttryckte sig lite kategoriskt när hon sa att resorna ska dokumenteras genom en noggrant förd körjournal.

– Det är något som vi brukar hävda och vi har det i vår vägledning på nätet. Körjournal är ju det bästa sättet, säger hon.

– Bevisföringen är fri, så du får använda det du kan. Vi menar att körjournal är ett av de bästa sätten, för där ska allt finnas med.

Exempelvis kan också reseräkningar och dagboksanteckningar – som visar hur långt man kört, när och i vilket syfte – användas som bevisning.

– Man måste kunna bevisa att man gjort resan. Enda sättet är genom någon form av underlag. Sedan får vi värdera de underlag som kommer in.

Det spelar ingen roll om den som kör är anställd eller förtroendevald.

– Det är samma regler. Det är de underlagen Skatteverket vill se om det blir kontroll.

Kan ge konsekvenser även för kommunen

Om det visar sig att de uppgifter som lämnats är fel kan den enskilde komma att beskattas för ersättningen som lön.

– Vi kan även göra revision hos kommuner och företag för att se om de gjort rätt eller fel. Det kan bli konsekvenser för dem också om de har betalt ut en skattefri ersättning som egentligen inte är skattefri. Underlagen är viktiga att spara från bådas synvinkel.

Hon vill inte uttala sig om kommunens digitala system eftersom hon inte vet hur de ser ut, men betonar att det är viktigt att ha underlag som sparas så att man kan gå tillbaka och titta på dem.

Dokumentationen ska föras kontinuerligt och sparas i minst sju år. Körjournal kan fortfarande vara den enklaste lösningen. Där brukar även mätarställning vara med.

– Mätarställning är mest intressant om man vill se att körningarna ryms inom antal körda mil per år. Det finns inga krav på exakt vad som ska vara med, men ju mer uppgifter desto mer bevis.

Poängen är att den som får skattefri milersättning ska ha kört den sträcka ersättningen gäller och kunna styrka det.

Berit Önell

Läs mer:

2025-09-09 Politiker skattefuskar med körersättning

2025-10-25 Efter Frilagts granskning: Vill inte ändra i rutiner för politikers körersättning