Under lördagen firade Frilagt sitt 10-årsjubileum i Hässleholms tekniska skolas aula. Det bjöds på fika och de cirka 40 besökare som valde att komma fick där också ta del av fyra föreläsningar. Berit Önell pratade inledningsvis om Frilagt och tidningens utveckling sedan hon startade den för 10 år sedan. Efter hennes anförande stod tre personer på tur att tala inför åhörarna.

Nils Hanson, Ulla Sätereie och Anders Kauranen, har alla tre bred erfarenhet av granskande journalistik. Med olika perspektiv och ingångar delade de med sig av sina erfarenheter som granskande journalister. Olika historier och exempel men med samma röda tråd – den granskande journalistikens och det fria ordets viktiga uppgift att upprätthålla demokratin runt om i världen.

Nils Hanson, tidigare chef för Uppdrag granskning, deltog i den manifestation i Hässleholm 2014 som anordnades för att stötta Berit Önell efter att hon omplacerats på grund av politiska påtryckningar på Norra Skåne och Anders Kauranen som i protest hoppade av som nyhetschef.

Nils inleder sitt tal med att hylla Berit och hennes insatser för den grävande journalistiken.

– Hon är en sann pionjär som skapat en unik sajt och är en väldigt fin representant för grävande journalistik, säger han.

Ifrågasätta och utkräva ansvar

Att lyfta fram människor som är drabbade av missförhållanden och utkräva ansvar är den grävande journalistikens stora uppgift anser Nils Hanson.

– Vi sätter inte bara fingret på ett problem utan tar också fram de som är ansvariga för det. Gör vi inte det så händer det ingenting och då sviker vi vårt uppdrag som granskande journalister.

Samtidigt ska det i grunden finnas ett stort allmänintresse.

– Det är bara det som kan motivera de här publiceringarna som ju onekligen leder till publicitetsskador som kan drabba enskilda personer och verksamheter, säger Nils Hansson.

Sammanfattningsvis menar han att den granskande journalistiken ska avslöja något som är nytt och viktigt för dess publik. Att det ska vara något som kan leda till förändring och förbättring i samhället och något som annars inte kommer fram ifall inte någon gräver i det.

– Utgångspunkten i allt grävande är att man är totalt ifrågasättande. Att ingenting är som det påstås vara förrän vi fått verifierat hur det verkligen ligger till.

James Madison, USAs fjärde president, myntade en gång: ”Sanningen är att alla med makt måste misstros”. Ett bra exempel som Nils Hansson använder för att beskriva vad granskande journalistik handlar om.

– Det är något som man måste ha med sig som grävande journalist, tycker Nils.

Och tillägger:

– Även vi journalister har stor makt och vi ska givetvis också misstros.

Journalistförening med demokratiska värderingar

Ulla Sätereie är ordförande för Föreningen grävande journalister och har även suttit med Berit Önell i juryn för guldspaden.

– Jag är väldigt glad att få komma hit idag och få vara med när ni firar Frilagt 10 år, säger Ulla Sätereie.

Ulla fortsätter:

– När jag suttit här och lyssnat så tänker jag – bråka inte med Berit. Hon är tuff, envis och har en etisk kompass och ett journalistiskt driv som inte många andra i Sverige slår.

Berit Önell påpekar ofta att hon känner ett starkt stöd hos lokalbefolkningen i Hässleholm kommun och hur viktigt stödet är, bland annat i form av den ekonomiska hjälp som finns med stödprenumerationer från en del av Frilagts läsare. Unikt men välbehövligt för den granskande journalistiken anser Ulla Sätereie.

– Jag känner inte till någon liknande redaktion i Sverige som har det här fokuset på avancerade granskningar av lokalsamhället. Det behövs verkligen, fler och fler kommuner i Sverige blir journalistiska vita fläckar. Det blir färre och färre lokalredaktioner.

Ulla fortsätter med att hänvisa till ett citat från Nils Hanson under hans föreläsning tidigare: ”Om det går att sko sig själv så kommer någon att göra det”. Därför behövs det fler ”Beritar” runt om i Sverige, säger Ulla.

Föreningen grävande journalister är en förening som är ideell och politiskt oberoende.

– Vi är en förening som hävdar allas lika värde och rättigheter och syftar till att förbättra den undersökande och grävande journalistiken i Sverige, säger Ulla Sätereie.

Föreningen grävande journalister har nu funnits i 35 år och har nästan 850 medlemmar.

– Vi har en god förankring i branschen, där vi har en del redaktioner som stödmedlemmar och som betalar in en summa pengar varje år, säger Ulla.

Varje år anordnar föreningen ett grävseminarium och 2026 kommer det att hållas i Kristianstad. Under två dagar, 27-28 mars, kan det komma upp emot 600 grävande journalister till Kristianstad spår Ulla Sätereie.

– Där bjuder vi in alla stödmedlemmar till samtal om läget för den undersökande journalistiken i Sverige.

Grävseminariet är en stor händelse men Föreningen grävande journalister har också en annan viktig uppgift varje år och det är utdelandet av priset guldspaden. Ett pris som på ett påtagligt sätt hjälpt till att driva upp nivån och kvalitén på den undersökande journalistiken, samt att höja dess status inom svensk journalistik menar Ulla Sätereie.

– Det är ett av de absolut finaste priserna man kan få inom svensk journalistik. För att det är kollegor som utser vinnarna. Ett pris som alla grävare vill vinna.

Står upp för pressfriheten

Anders Kauranen var nyhetschef på Norra Skåne mellan 2009 och 2014. Han minns tillbaka till den turbulenta tiden då Berit Önell på grund av påtryckningar från kommunpolitiker i Hässleholm mot Norra Skåne fick sluta på tidningen.

– Norra Skåne var en väldigt bra lokal dagstidning med många bra lokala avslöjanden. Berit gjorde många av dem.

Anders Kauranen säger att det fanns flera duktiga reportrar på Norra Skåne och att det fanns ett bra journalistiskt tänk.

– Vi grävde fram saker som fick genomslag, saker som påverkade Hässleholmspolitikerna. Vi var bra och det är lite det som stör mig, vi fick sparken för att vi var för duktiga, säger Anders Kauranen.

Han berättar vidare om telefonsamtalet med hans dåvarande chef. Att kontentan av det samtalet var att Kauranens chef hade fått ett samtal från tidningsstyrelsens ordförande som i sin tur hade blivit kontaktad av politiker från Hässleholm kommun. De gillade inte Norra Skåne och påstod att ingen ville flytta hit för att tidningen gav en för negativ bild av kommunen.

– Vi skrev bara skit, var för kritiska mot kommunen. De tyckte allt vi gjorde var dåligt och lösningen tyckte de då var att sparka Berit Önell.

För att visa att Anders stod på Berits sida tackade han nej till att närvara på mötet om Berits framtid på Norra Skåne. Han kontaktade i stället Svenska journalistförbundet och berättade vad som höll på att hända. Anders går sedan inte in mer i detalj om det han väljer att kalla ”härvan” på Norra Skåne men beskriver det som en omtumlande tid.

– Jag sade upp mig från jobbet som nyhetschef för Norra Skåne och jobbade en kortare tid som reporter på tidningen innan jag fick besked om att bli omplacerad som reporter på Skånska Dagbladet i Sjöbo.

Idag är Anders Kauranen redaktör för SVTs researchnav.

– Vi har särskilda krav att alla nyheter och program som vi producerar ska ha gedigen research. Det vi säger ska vara sant och det ska inte finnas falska källor.

Därför anser Anders Kauranen att AI inte är tillräckligt tillförlitligt att använda sig av för att kolla av nyhetsflödet.

– De bästa AI-verktygen visar sant i 9 fall av 10. Så var tionde nyhet som ni tittar på med AI är falsk. Vi använder aldrig AI för att göra research, för även om 9 av 10 saker är sanna, så blir ju den tionde fel. SVT godtar inte ett fel av tio.

Anders Kauranen berättar om problemet som SVT och andra medier brottas med. Folks sviktande intresse för nyheter.

– ”Nyhetsundvikarna, som de kallas, blir fler och fler. Uppdrag Granskning tappar tittare men även nyhetssändningarna. Vi brukar skoja att Rapports tittare blir ett år äldre för varje år som går. Det är inte hela sanningen men det är ett stort och relevant problem för media att få behålla tittare.

SVT har ett mål att nå 80 procent av Sveriges befolkning varje vecka enligt Anders Kauranen.

– Vi är ungefär där men det finns en fallande trend, avslutar han.

Text: Daniel Hansson
Foto: Urban Önell

Läs mer:

2025-10-27 Frilagt fyller 10 år – bjuder in föreläsare till jubileumsfirande