KRÖNIKA. Det så kallade Nobelpriset i ekonomi gick i år till Joel Mokyr (född i Holland, verksam i USA och Israel), Phillipe Aghion (Frankrike, verksam i Frankrike och England) och Peter Howitt (Kanada, verksam i USA) för deras arbete med att förklara uppkomsten och förutsättningarna för kontinuerlig ekonomisk tillväxt. Under hela historien före den industriella revolutionen var tillväxten nästan obefintlig, medan den därefter tog fart och under de kommande tvåhundra åren fullständigt förvandlade våra samhällen. Med andra ord, normaltillståndet under historiens lopp har varit stagnation, inte tillväxt. Det är viktigt att notera att ekonomisk tillväxt inte bara handlar om varor och tjänster utan även innebär bättre sjukvård och mediciner, ökad utbildning, och mer fritid. Till exempel har den förväntade levnadslängden i Sverige ökat från under 50 år 1860 till 83 år 2024 och antalet arbetade timmar per år har sjunkit från cirka 3 400 år 1870 till ungefär 1 400 år 2023.
De grundläggande faktorerna bakom ekonomisk tillväxt utgörs av nya idéer och teknologiska innovationer. Men även före den industriella revolutionen förekom tekniska framsteg, till exempel boktryckarkonsten i mitten av 1400-talet, som ledde till tillfälliga uppgångar, men inte till en varaktig tillväxt. Varför? Joel Mokyr pekar på kunskapens betydelse och skiljer mellan kunskap som förklarar varför något fungerar och kunskap i form av instruktioner som beskriver vad som behövs för att något ska fungera. Mer konkret uttryckt, behövs det såväl teorier och vetenskapliga rön som tekniskt och kommersiellt kunnande för att omsätta en idé till en kommersiell produkt. Detta är en mycket viktig aspekt, där vi i Europa ligger långt efter USA och Kina med följden att amerikanska företag fullständigt dominerar till exempel IT-branschen.
En annan viktig aspekt är samhällets benägenhet till öppenhet för nya idéer. Ny teknologi utmanar etablerade ekonomiska och politiska intressen. Det är viktigt att etablerade intressen inte kan förhindra nya idéer att få spridning, att nya företag kan få tillgång till riskkapital samt att det finns tillgång på kvalificerad personal. Nya idéer leder till nya produkter, som konkurrerar ut äldre, så kallad ”creative destruction”. Det medför att innovationer inte bara skapar vinnare utan även förlorare. Därför är det viktigt att samhället inrättar institutioner som kan underlätta för anställda i företag som slås ut att smidigt överföras till de nya framtidsbranscherna.
I den praktiska politiken är frestelsen ofta stor att bevara jobb, via subventioner, i branscher som är hotade av ny konkurrens, men ett bättre alternativ är att underlätta utbildning och andra åtgärder som hjälper personal att hitta nya produktivare arbeten. Politiker står förvisso inför ett svårt val, att rädda existerande arbetsplatser, som försvaras av anställda som konkret hotas av att förlora sina jobb, eller att satsa på nya företag som dock ger avkastning och arbetstillfällen först om ett antal år. Inte överraskande väljer de flesta det förstnämnda alternativet.
Årets ekonomipris har direkta implikationer på ekonomisk politik. En högkvalitativ utbildning för alla, öppenhet för nya idéer och teknologier, samt fri handel är några exempel. Tyvärr upplever vi i många länder, inte minst USA, motsatsen, med en ökande ekonomisk protektionism, tilltagande nationalism, en skeptisk inställning till fri forskning, och inskränkning av demokratiska rättigheter.
Artificiell intelligens är det senaste exemplet på en ny, omvälvande teknologi, som med all sannolikhet kommer att medföra stora förändringar inom flera yrkesområden, inklusive vinnare och förlorare. Det råder för närvarande en debatt huruvida man, i vissa fall, ska förbjuda sociala medier, i Australien har man förslagit ett förbud av sociala medier för alla under 16 år. Det finns förvisso flera negativa och rent av skadliga effekter av sociala medier, men är det realistiskt att tro att förbud kan lösa dessa problem? Eller ska man, genom bättre utbildning och upplysning, förlita sig på att den enskilde kan fatta egna beslut? Hur vi reagerar på nya utmaningar, med öppenhet och optimism eller med rädsla och överdrivna restriktioner, kommer att ha stora konsekvenser för hur framgångsrika vi kommer att bli framöver.
Tohmas Karlsson
ANNONS
