Omvårdnadspersonal på Högalids korttidsboende för äldre har under lång tid förgäves slagit larm om att bemanningen inte räcker till. Först efter fyra fall av vårdskador, varav två där patienterna avlidit, meddelade kommunen den 20 januari att bemanningen tillfälligt förstärks – med hjälp av statsbidrag.
Men ledningen vill inte koppla bristerna i vården till omvårdnadspersonalen utan talar om allmän underbemanning.
– Såklart påverkar det omvårdnadsinsatser, dokumentation och personalens välmående, säger en undersköterska som vill vara anonym.
Korttidsboendet tar emot äldre med stora vårdbehov, oftast efter sjukhusvistelse, för att de ska rehabiliteras innan de flyttar hem eller till ett permanent äldreboende, särskilt boende.
ANNONS
När verksamheten fanns på Lyckåsa i Bjärnum var den uppdelad på tre avdelningar med tio lägenheter på varje. Sedan flytten till Högalid för ett år sedan finns två avdelningar med åtta på varje och en med 13. Bemanningen är densamma, men enligt personalen räcker den inte längre till eftersom den blir ojämnt fördelad och det inte fungerar att personal går mellan avdelningarna som dessutom ligger på olika våningar. Periodvis är vårdtyngden större med fler patienter som behöver mycket hjälp.
– På Lyckåsa var vi tre personal på tio dagtid, nu är vi tre på 13 och har många dubbelbemanningar, säger en undersköterska med många års erfarenhet.
– Vi är så trötta, vi hinner inte med.
På avdelningarna med åtta lägenheter arbetar två dagtid.
– Ingen trivs eller orkar med.
Vi är så trötta, vi hinner inte med.
Undersköterska
Patienter har också märkt att situationen varit ohållbar.
– Det funkar inte helt enkelt, säger en kvinna som kontaktar Frilagt efter sex veckor på en avdelning med åtta patienter på Högalids korttidsboende.
– Politikerna borde komma och se hur det är här.
Så kallade resursdagar har införts där personal som vill jobba mer får hoppa in på andra avdelningar på Högalid och på Ehrenborgs äldreboende vid behov och tvärtom. Men personalen säger att det blir rörigt och hade hellre arbetat där de kan rutinerna. Avsikten att minska på timvikarierna oroar också.
– Hur ska vi göra i sommar om det inte finns timmisar?
Personalen är inte nöjd med schemat som ändrades den 1 december. De arbetar varannan helg och har många arbetspass, fler ska det bli. Extra vikarier har ibland satts in på kvällarna. Men i det nya schema som skulle börja gälla den 23 februari får ordinarie personal fler och kortare arbetstillfällen, 29 istället för 27 på sex veckor. Det betyder färre lediga dagar.
Anställda är besvikna på ledningen som inte lyssnat på dem. De fick inte heller tillbaka delade turer som de önskade för att slippa jobba varannan helg, De har fått höra att det inte finns pengar och att de måste lära sig att samarbeta bättre.
Men nu plötsligt när det blir anmälningar om vårdskador ska bemanningen höjas.
– De är inte ärliga.
De känner sig uthängda i media efter omsorgsledningens pressmeddelande om vårdskadorna och beskrivningen i anmälan till Inspektionen för vård och omsorg.
– Allt är inte svart eller vitt. Anhöriga kräver mycket. Det gör vi också, men vi har för lite personal, säger undersköterskan.
– Man kämpar varje dag och vad får man för det? Jo, dålig lön, anhöriga som är missnöjda och chefer som kräver mer än vi orkar. Man blir så ledsen och frustrerad.
Brev till ledningen
I november skrev sju anställda på avdelning tre ett brev till ledningen, inklusive omsorgens förvaltningschef Annette Viksten Åhl, omsorgnämndens dåvarande ordförande Christer Welinder (S) och även facket Kommunal.
– Vi på avdelning tre känner oss överkörda, inte sedda eller lyssnade på, skriver de.
De förklarar att de inte räcker till för att ge en god och säker vård/omsorg som bygger på att vårdtagarnas behov är i fokus.
– Vården är inte kvalitetssäker, skriver de.
De kräver åtgärder innan det nya schemat börjar gälla den 1 december och uppmanar cheferna på Högalid att lyfta problemet till högre instans inom omsorgsförvaltningen.
Brevet tar också upp att arbetsmiljön är dålig, vilket leder till ohälsa och sjukskrivningar.
– Finns det inga resurser till extra personal på framförallt helgkvällar är alternativet att minska omsorgsplatserna till endast tio, skriver de anställda.
Personalens ansvar?
De är inte nöjda med svaret de fick av verksamhetschef Anna Björnlund. Hon konstaterar att bemanningen är 0,71 årsarbetare per lägenhet på korttid och växelvård, samma som på Lyckåsa och övriga äldreboenden i kommunen.
– Det är den budgetram som finns tilldelad och som man behöver förhålla sig till när schema läggs, skriver hon.
Hon lägger ansvaret för att fördela resurserna på personalen.
– Det innebär att ni kan behöva hitta ett annat arbetssätt i huset och på bland annat helgkvällarna ha ett samarbete mellan avdelningarna. En dialog som behöver föras med enhetsceferna, skriver Anna Björnlund.
Undersköterskan som Frilagt pratat med är kritisk till formuleringarna.
– Det är för lite personal. Vi har rehabpatienter som behöver mer personal än på ett vanligt äldreboende.
”Det är så som det är”
Anna Björnlund sa efter brevväxlingen till Frilagt att hon har en kontinuerlig dialog med enhetscheferna på Högalids korttidsboende.
– De har rätt att förstärka vid behov, sa hon.
Hon menade att behoven varierar utifrån de boendes status.
Att höja bemanningen långsiktigt var däremot inte aktuellt.
– Det är så som det är, sa hon.
Dagen efter pressmeddelandet informerade vikarierande enhetschef Linda Larsby personalen om den tillfälligt ökade bemanningen som möjliggörs genom statsbidrag. Hon skriver att två medarbetare kommer att anställas på vikariat från slutet av februari och året ut. Avdelning tre får nu fyra personal på morgonen vardagar och tre på helgkvällar. Avdelning ett och två får tre personal på morgonen vardagar.
– Den ökade bemanningen är en viktig möjlighet för oss att stärka kvaliteten i verksamheten och arbetsmiljön, skriver Linda Larsby.
Hon betonar att den utökade bemanningen inte är en följd av “uppgifter i media om allvarliga avvikelser inom verksamheten”. Istället beror den på den höga arbetsbelastning som funnits under en längre tid.
– Detta har lyfts till och av ledningen sedan en tid tillbaka och har nu resulterat i denna satsning.
Ingen förstärkning på natten
Men nattpersonalens vädjan om att också de ska få förstärkning genom en “löpare” som kan gå mellan avdelningarna får inget gehör.
– Det finns inte statsbidrag för en löpare på natten, så nuvarande bemanning gäller, blir svaret från Noor Alewi, enhetschef för det särskilda boendet på Högalid som samarbetar om nattpersonalen med korttidsboendet.
Anna Björnlund bekräftar att förstärkningen gäller 2,61 årsarbetare, som Frilagt tidigare berättat. Det blir två vikarietjänster på avdelningarna plus att en del av de ifrågasatta resurspassen görs om till fasta arbetspass.
Varför har ni väntat på statsbidrag om ni haft det här behovet?
– Det har varit en kontinuerlig dialog med enhetschefen. Det har varit lite vårdtungt ett tag som både personal och enhetschef signalerat. Bedömningen är att vi har möjlighet att göra det nu.
– Vi har samma bemanning på korttiden som på våra särskilda boenden och det är lite annan verksamhet, så vi ser nu att vi behöver höja bemanningen.
Hade ni inte kunnat lyssna på personalen tidigare?
– Vi har lyssnat. Enhetschefen har satt in tillfälligt när det varit tungt. Patienterna är inte där stadigvarande, det varierar beroende på vilka som är där och om det är fullt på alla platser.
Finns möjlighet till förlängning när statsbidraget tar slut?
– Vi kommer ha kontinuerlig uppföljning och se om det finns möjighet att finansiera det på annat vis. Vi får se.
Skulle inte natten också behöva förstärkning?
– Nej, nu är det dagbemanningen som vi tittat på. Vi hoppas att mer personal dagtid ger bättre arbetsmiljö även på natten.
Hon håller inte heller med om att förstärkningen har med vårdskadorna att göra, trots att den framställs som en åtgärd i pressmeddelandet från ledningen.
– Det kan jag inte spekulera i. Det är för arbetsmiljön och vårdtyngden, vi har pratat om det länge, säger hon, men medger att högre bemanning säkerställer vården.
Linda Larsby har inte tid att prata med Frilagt, men svarar per mejl på liknande sätt på våra frågor om varför inte personalens larm lett till åtgärder tidigare.
– Personalens signaler om hög arbetsbelastningoch ökad vårdtyngdhar varit kända och har lyfts vidare i organisationen sedan en tid tillbaka. Bedömningen blev att vi tillfälligt behöver se över och öka bemanningen för att möta vårdtyngden, skriver hon.
Berit Önell
Läs mer:
