Socialnämndens förste vice ordförande Jörgen K Nilsson (M) har varit borta mycket från sammanträdena. Under 2025 missade han mer än en tredjedel av arbetsutskottets protokollförda möten. Därför vill S- och M-styret nu sätta in extra ersättare till arbetsutskottet, en lösning som oppositionen är kritisk mot. Jörgen K Nilsson förklarar att orsaken till frånvaron varit hans uppdrag inom Hemvärnet. En extra ersättare har bara ersättning när den tjänstgör vid sammanträde. Vice ordförande har dock ett fast arvode på 18 315 kronor i månaden oavsett om han är där eller inte.

Frågan har egentligen redan behandlats i socialnämnden den 17 februari, men nu säger ordförande Lena Nilsson (S) att den ska upp på nytt den 17 mars.

– Det blev lite rörigt, säger hon.

Ledamöterna fick handlingarna sent och beslutsförslaget ändrades vid sittande sammanträde. Varken Jörgen K Nilsson, andre vice ordförande Emilie Ströberg (SD) eller deras ersättare var på plats. Dessutom blev det fel i protokollet där det står både att SD:s och KD:s ledamöter röstade nej och att de avstod från att delta i beslutet.

KD:s Gilbert Nathell fick gå in som ersättare för Emilie Ströberg.

– Jag hade inte tillgång till handlingarna förrän samma dag. Jag fick läsa lite snabbt, säger han.

Idag har de tre ledamöterna i de kommunala nämndernas arbetsutskott var sin personlig ersättare. Förslaget var nu att två ersättare till skulle sättas in i socialnämndens arbetsutskott, en vardera från majoriteten och oppositionen, och att majoritetens ersättare inte skulle vara personliga.

När oppositionen ifrågasatte förändringen ströks den extra ersättaren till SD. Oppositionen hade inte heller tagit fram något förslag till ersättare.

– Vi förstod inte behovet. De har väl haft mycket frånvaro, men vi har inte det problemet, säger Gilbert Nathell.

Oppositionen begärde votering och röstade nej till extra ersättare. Majoritetens förslag vann med röstsiffrorna 6-5. SD lämnade en skriftlig reservation.

– Sverigedemokraterna tycker att detta är ett märkligt förfarande, att man helt plötsligt behöver ersättare till ersättaren. Vi har aldrig tidigare anpassat den politiska organisationen efter diverse politikers problematiska närvarosituation, skriver SD:s Tony Knutsson.

Kan drabba utsatta barn

Emilie Ströberg berättar att arbetsutskott hittills kunnat fatta beslut, trots att ersättarna inte alltid kunnat gå in. Det räcker att två av de tre ledamöterna är närvarande. Men det blir sårbart och om det inte går att fatta beslut kan det drabba exempelvis utsatta barn.

– Om någon av oss då är jävig får ärendet utgå och om vi är oeniga får ordförande använda sin utslagsröst, konstaterar Emilie Ströberg.

Vanligtvis sker förändringar i den politiska organisationen efter ett val. 2022 bantades arbetsutskotten exempelvis från fem till tre ledamöter.

Lena Nilsson anser inte att extra ersättare innebär en sådan organisationsförändring.

– Det är inte en utökning, bara en ersättare till. Vi är aldrig mer än tre på arbetsutskottet och ersättarna får bara ersättning när de går in, säger hon.

Hon konstaterar att Jörgen K Nilsson varit borta lite mer än vad som är rimligt.

– Han har många uppdrag, bland annat i Hemvärnet.

Hon vill inte säga att det skulle göra ett tungt politiskt uppdrag olämpligt.

– Det är upp till varje parti. De har diskuterat med honom och han vill vara kvar. Som det ser ut nu är det svårt att veta hur mycket övningar det blir.

”Inte alltid lätt för ersättare”

Övningar hålls också på kort varsel.

– Ja, ibland är det bara någon dag i förväg. Det är inte alltid lätt för den som ska gå in som ersättare.

Lena Nilsson ser en extra ersättare som en bra lösning.

– Vi känner att vi behöver vara så många att vi är beslutsföra, säger hon.

Hon förklarar att förslaget kommer att se likadant ut den 17 mars.

– Vi får se om SD vill sätta in någon eller inte tycker att de behover, säger hon.

Stabschef i Hemvärnet

Jörgen K Nilsson berättar att han är stabschef för en bataljon inom Hemvärnet plus instruktör och utbildar soldater och chefer inom försvarsmakten. Han är också egenföretagare, men sedan årsskiftet har han trappat ned på det.

Varför är du borta så mycket?

– Jag fullgör både mitt politiska uppdrag och min tjänstgöring i försvarsmakten.

Under 2025 var du borta 35 procent av mötena i arbetsutskottet, var det försvaret det handlade om då?

– Ja.

Har dragit ned på civila arbetet

Han har nu minskat på sitt civila arbete.

– Jag har valt att dra ned den verksamheten i samband med årsskiftet.

Han förklarar att hans uppdrag inom Hemvärnet tagit alltmer tid de senaste åren.

– Efter det ryska anfallet på Ukraina har det varit en ständigt stigande kurva, säger han.

Det kan vara kort framförhållning och gå lite i vågor beroende på “omvärldsläget”. Men han vill inte se sin frånvaro som problematisk.

– Förhinder anmäls enligt regelverket.

”Inte kopplat till person”

Eftersom man nu vill sätta in extra ersättare är det väl lite mer än man har tänkt sig?

– Det är inte så man ska se det. Det handlar om att säkerställa kontinuitet och stabilitet i arbetet. Det är en organisatorisk justering, inte en dramatisk förändring.

– Det är inte kopplat till person utan till organisation.

Det är väl lite ovanligt att besluta om extra ersättare?

– Det borde inte ses som ovanligt att man när man ser behovet väljer att besluta. Jag står bakom ordförandes tankegångar fullt ut.

– Alternativet är att de som tjänstgör i försvarsmakten inte är välkomna att vara politiker. Den debatten tar jag gärna vilken dag som helst.

– Både demokratin och försvaret av demokratin är väl kärnverksamheter?

Det är kanske onödigt att ha en extra ersättare om du har trappat ned?

– Är det det? Jag tycker ordförande har tänkt kloka tankar och det är inte kostnadsdrivande.

– Jag tycker att det är en rimlig utveckling. Dessutom tycker jag det bjuder in till en bredare insyn för både styre och opposition om fler personer är involverade. Då har jag har svårt att förstå kritiken om att vi inte skulle värna demokratin.

Berit Önell

Uppdatering:

Artikeln har uppdaterats angående vice ordförandes fasta arvode.