Ingen förlikning var i sikte när tvistemålet om Parkvillan i Hässleholm på tisdagen inleddes i tingsrätten. Parterna var i princip bara överens om att Hässleholms kommun i samband med försäljningen lämnat felaktiga uppgifter om att fastigheten hade bygglov för förskola. Raluca och Marian Dragomans ombud Eric Grimlund hävdar att det är skäl till både reklamation av fastighetsköpet och skadestånd på drygt fyra miljoner kronor plus ränta och rättegångskostnader. Men kommunens advokat lägger ansvaret på köparna och menar att de själva borde ha undersökt om det verkligen fanns bygglov, att de i köpekontraktet intygat att de tagit del av detaljplanen och att de skulle ha reklamerat tidigare.

Efter en hel dags huvudförhandling är det uppenbart att kommunen och makarna Dragoman står mycket långt ifrån varandra.

– Jag var jättenervös. Det är tråkigt att vi skulle hamna här, säger Raluca Dragoman.

Makarnas advokat Eric Grimlund beklagar att en överenskommelse inte kunnat nås.

– Vi hade hoppats komma till en förlikning, säger han.

Han menar att kommunen inte visat något intresse för en överenskommelse och tycker det är märkligt.

– De kunde ha tittat på att ge bygglov ändå eller en rimlig kompensation, säger han.

– Kommunen är till för invånarna. Jag tycker att de kunde varit lite smidiga.

Dessutom är det skattepengar som går till advokatkostnader med mera om kommunen förlorar målet.

– Det finns några liknande fall, säger Eric Grimlund som dock betonar att varje mål är unikt.

Liknande fall i högsta domstolen

Han hänvisar främst till en dom i Högsta domstolen 2017 där en fastighetsköpare fick rätt mot en kommun som lämnat felaktiga uppgifter.

– Köparen ringde först till kommunen och fick svar om strandskydd. Sedan visade det sig att det var fel och det blev skadeståndsgrundande, berättar han.

Under förhandlingen betonade han att Raluca Dragoman, som driver Citronfjärilens förskola, och hennes make Marian enbart var intresserade av att köpa Parkvillan för att kunna utöka förskoleverksamheten.

– Det var helt avgörande att kommunen saluförde fastigheten med bygglov för förskoleverksamhet, förklarade han.

I objektsbeskrivningen stod att det krävs bygglov för att använda byggnaden som bostad “… eftersom befintligt bygglov gäller användningen förskola”. Handlingen följde också med köpekontraktet som en bilaga. Men uppgiften stämde inte. Kommunen hade i själva verket drivit förskola i Parkvillan utan godkänt bygglov.

”Kommunen har missat”

– Kommunen har missat, sa kommunens ombud Cecilia Eneheim Iveberg.

Hon konstaterade att kommunen lämnat felaktig information om bygglovet vid försäljningen, men ansåg inte att det kunde vara skadeståndsgrundande.

– Jag hävdar att kommunen inte tänkte på det.

– Det ifrågasätts huruvida avsaknad av bygglov överhuvudtaget kan betraktas som ett fel i en fastighet, förklarade hon.

Mäklaren bekräftade i sitt vittnesmål att uppgiften om att det fanns bygglov för förskola kom från kommunen. Rutinen är dessutom att säljaren alltid ska godkänna objektsbeskrivningen, vilket mäklaren ansåg bör ha skett även i detta fall trots att hon inte hade någon minnesbild av det.

Makarna Dragoman tog över fastigheten i januari 2022 och betalade 3,15 miljoner kronor. Raluca Dragoman började genast förbereda en ansökan för förskoleverksamhet, vilket bland annat krävde bygglovshandlingar, och frågade då kommunen under vilken period huset haft använts som förskola. Handläggaren på tekniska förvaltningen svarade att senaste bygglov gällde fritidsverksamhet och att detta var tillfälligt. Därefter utvecklades verksamheten till bland annat förskola under tiden 2016-2018.

Felet rättades inte

Raluca Dragoman tyckte att svaret var oklart, men fortsatte att ställa andra frågor i mejlväxling med flera personer på kommunen. I februari 2022 svarade en bygglovshandläggare att bygglovet för fritidsverksamhet bara gällde i tre år på 1990-talet.

– Men någon rättelse av uppgifterna i objektsbeskrivningen skedde inte, konstaterade Eric Grimlund.

Raluca Dragoman ansökte i mars 2022 om bygglov både för en tillbyggnad och för användning som förskola. Först när kommunen i slutet på april svarade att man övervägde att avslå både tillbyggnaden och ändrad användning eftersom förskoleverksamhet stred mot detaljplanen anlitade makarna juridiskt ombud och stoppade de påbörjade arbetena på fastigheten. De argumenterade först för att ändå få bygglov och begärde sedan reklamation. Reklamation skedde enligt Grimlund vid flera tillfällen, första gången i maj 2022.

Han hänvisade både till jordabalken och skadeståndslagen och menade att makarna Dragoman har rätt till skadestånd, antingen för att fastigheten avviker från kommunens utfästelser eller för att kommunen varit försumlig. Han argumenterade för att det därmed varken finns någon undersökningsplikt eller någon reklamationsskyldighet, alternativt längre tid för reklamation.

Skadeståndskravet grundar sig på kostnader som uppstått när förskoleverksamhet förbereddes, bygglovskostnader, värdeminskning på fastigheten på grund av att fastighetsmarknaden gått ned samt rörelseskada, det vill säga utebliven vinst, totalt drygt fyra miljoner kronor. Experten som bedömt rörelseskadan hördes som vittne.

”Köparna var medvållande”

Cecilia Eneheim Iveberg ansåg att reklamationen skett för sent och att affären inte skadat makarna Dragoman, möjligen deras företag Citronfjärilen AB.

– Väldigt kort efter köpet fick de klarhet i att fastigheten saknade bygglov för förskola, ändå drog de på sig en massa kostnader, sa hon.

– Om de ska ha skadestånd ska det jämkas på grund av att de varit medvållande och underlåtit att vidta skadebegränsande åtgärder.

När tisdagens förhandling avslutades påminde lagman Kristina Andersson om att det aldrig är för sent att komma till förlikning. Om det inte blivit någon sådan fortsätter förhandlingen på onsdagsförmiddagen med slutpläderingar.

Berit Önell

Läs mer:

2026-03-11 Kommunen vilseledde om bygglov – tvist om Parkvillan till tingsrätten

Uppdatering:
Huvudförhandlingen fullföljdes utan förlikning under onsdagen. Dom meddelas den 29 april.