Hässleholms kommun gav till slut Linus besked om adressen till korttidsboendet som hans mamma fördes till mot sin vilja efter sjukhusvistelsen – men han får ingen kontakt med henne. Boendet hänvisar till sekretess. Kommunen förnekar att något gått fel till.
– De säger att hon är fri att åka hem när hon vill, men varför tog de henne då dit mot hennes vilja? Nu får de skicka hem henne, säger han.
Region Skånes hälso- och sjukvårdsstrateg svarar på måndagen att sjukhusen inte hindrar en patient som vill åka hem istället för till boende. Ändå skedde det i detta fall efter att kommunen hört av sig. Ansvariga på kommunen vägrar prata med Frilagt, men skriver mejl utan att tillföra något i sak.
Mamman har hela tiden önskat vara hemma i bostaden i Hässleholm, med sonen och hunden. Kommunen gick motvilligt med på att att ge henne hemtjänst efter en stroke vid årsskiftet. För ett par veckor sedan drabbades hon av sepsis på grund av en infektion som inte upptäcktes i tid.
ANNONS
– Hade de planerade blodproverna tagits så hade såklart infektionen upptäckts, säger Linus.
Mamman åkte akut till Centralsjukhuset i Kristianstad. Efter att ha återhämtat sig ville hon hem och både hon och sonen fick besked om att det kunde ske på tisdagen eller onsdagen i förra veckan. Men på måndagen kom kontraorder från kommunen. Hon skulle till ett korttidsboende i en annan kommun och det skulle ske direkt.
Linus protesterade till kommunen och sa till sjukhuspersonalen att han ville ha hjälp med att ordna transport hem istället. Men då var det stopp. Sjukhuspersonalen beklagade att man godkänt hemresa.
– Tyvärr, även om det inte är optimalt kan vi inte påverka biståndshandläggaren, säger personal på sjukhuset i en av sonens inspelningar.
Transporten sköts upp och han återfick lite hopp. Enligt sjukhuset var det inte aktuellt att mamman skulle till den kommun som först nämnts. Men på torsdagskvällen fick Linus tips om att hon skulle skickas till ett korttidsboende i en annan kommun på fredagsmorgonen.
Frilagt var på plats på CSK och såg mamman åka iväg, men fick inte veta vart transporten skulle gå. Linus ringde senare på dagen till det boende som han fått tips om, men fick på grund av sekretess inte ens veta om hon var där.
På måndagen ringer en chef från kommunens omsorgsförvaltning till honom och säger att mamman är fri att åka hem när hon vill. Adressen bekräftas och sonen uppmanas resa dit för att hälsa på.
– När jag sa att det var sekretess skulle de ringa dit och häva den, berättar han.
Fortsatt sekretess på boendet
På vilken grund kommunen kan bestämma om sådan sekretess är oklart. Men fortfarande på tisdagen fick han inte veta om hon var där och därmed inte heller prata med eller träffa henne.
– Trots att sekretessen nu skulle vara hävd får jag ingen kontakt. Det skulle gå bra att både ringa och besöka, men den jag pratade med sa att mamma inte är på den avdelningen. Hon skulle kolla med en annan avdelning och återkomma.
Ingen återkom. Linus tycker att kommunen kunde gett honom klarare besked, så att han åtminstone ringer till rätt avdelning.
– Jag vill åtminstone få information från boendet om hennes hälsotillstånd.
– Jag vet inte hur länge jag ska orka detta, säger han.
Frilagt har också försökt ringa boendet och fått besked att det krävs samtycke från patienten för att få information och kontakt. Personalen ska fråga om samtycke redan vid inskrivning. Om det hade gjorts borde Linus ha fått veta att hans mamma var där och även fått prata med henne och träffa henne.
Lag styr utskrivning från sjukhus
Louise Roberts, hälso- och sjukvårdsstrateg på Region Skåne, hänvisar till lagen om samverkan vid utskrivning från 2018. Lagen styr utskrivningsprocessen.
– Vi gör den medicinska bedömningen, men kan inte säga att en patient är så sjuk så den behöver korttidsboende, förklarar hon.
Det är normalt patienten själv som ansöker om korttidsboende. Kommunen ansvarar för att ordna plats, men det är patienten som bestämmer.
Om patienten redan har hemtjänst eller andra insatser från kommunen är sjukvården och kommunen skyldiga att ha vårdplanering.
– Idag innebär det ofta ett digitalt utbyte av information.
För det krävs patientens samtycke. Samtycke är också en förutsättning för att anhöriga ska få information. Då kommuniceras en vårdplan.
Bedriver inte tvångsvård
Kommunen kan inte utesluta anhöriga från information om en vuxen patient ger samtycke.
– Man bedriver inte tvångsvård i kommunerna, säger Louise Roberts.
I vissa fall behöver patienten rehabilitering före hemgång och kan då få plats på ett korttidsboende för en tid. Det kan också vara en lösning i väntan på ett permanent äldreboende.
Kommunen kan föreslå boende, men inte tvinga någon.
– Vill man inte till boende tackar man nej. Vården kan aldrig tvinga en patient, men råda till boende eller korttid, säger Louise Roberts.
Så om patienten säger tydligt att den vill hem kan ingen tvinga den till ett boende?
– Nej. Det är inte så det går till, säger Louise Roberts.
Det är en läkare som bedömer om en patient är utskrivningsklar.
– Det betyder att patienten inte längre har något att vinna på att vara kvar i slutenvården.
När patienten är utskriven måste kommunen ordna boende för att slippa betala för sjukhusvistelsen. Det finns dock lite marginal på det, i Skåne 2,80 dagar.
Ingen lex Maria-anmälan
Ansvariga tjänstemän i kommunens omsorg svarade inte Frilagt på fyra dagar. Men efter att vi kontaktat omsorgsnämndens ordförande Joachim Fors (S) hörde de av sig.
Birgitta Ljungbeck, kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska, ber om ursäkt för att hon inte hörde av sig till Frilagt under förra veckan. Hon säger att det inte är aktuellt att anmäla katetern som ledde till sepsis som en vårdskada enligt lex Maria.
– Det kan bli en sepsis utan att det är en vårdskada. Jag ser inte att vi brustit här. Jag har pratat med sjuksköterskan och det finns en väldigt god dokumentation, säger hon.
Om det blir stopp i en kateter och det tar många timmar innan det åtgärdas, är det inte en vårdskada?
– Om vi inte gjort det vi ska är det alltid en vårdskada, säger Birgitta Ljungbeck.
Men i detta fallet ser hon det alltså inte så.
– Jag kan inte ifrågasätta. Jag har både pratat med sjuksköterskan och läst journalen.
Hon betonar att hon brukar anmäla vårdskador.
– Jag har också pratat med enhetschefen för sjuksköterskorna.
Har du pratat med omvårdnadspersonalen? De var väl inte nöjda med att sjuksköterskorna inte kom när de slog larm?
– Jag har inte fått in någon avvikelse från omvårdnadspersonalen. Om de är missnöjda ska de skriva avvikelser.
Beslutsfattare vägrar prata med Frilagt
Derlita Mattsson, enhetschef myndighet på omsorgsförvaltningen, ska ha tagit över från biståndshandläggaren och fattat beslutet om att skicka mamman till korttidsboende istället för hem. Hon mejlar till Frilagt tillsammans med tillförordnade verksamhetschef Sara Fast.
– Vi kan inte svara i det enskilda ärendet, skriver de.
I övrigt uttrycker de sig allmänt och svepande.
När kvinnan nu skulle skrivas ut från sjukhuset fick hon inte komma hem, trots att det var hennes uttryckliga vilja, vad ger er rätt att sätta er över den?
– Det görs alltid individuell behovsbedömning utifrån den enskildes behov av stöd.
Hur kan man underlåta att ha vårdplanering när någon ska skrivas ut från sjukhus?
– Det sker alltid en vårdplanering vid utskrivning där anhöriga får informationen.
Varför undanhålls sonen information om vart hans mamma flyttats?
– Anhöriga får information om vidare planering till exempel vilka insatser som beviljas.
Frilagt ber att någon av dem ringer upp så fort som möjligt, upprepar frågan om vad som ger de ansvariga rätt att sätta sig över patientens vilja och påminner om att sonen har inspelade samtal med ansvariga i både kommunen och på sjukhuset som bevisar att det de nu skriver inte är sant.
Med vilket lagstöd utsluter ni anhöriga från vårdplanering och vidare information om insatser, placering på boende mm?
Ingen ringer upp, men Mattsson och Fast svarar på nytt per mejl.
– Vi förstår att det kan verka som att vi undanhåller information men vi behöver förhålla oss till rådande lagstiftning. Det medför att vi svarar generellt på dina frågor och går inte in på person, skriver de.
Frilagt påpekar därefter att våra viktigaste frågor rör just hur de förhåller sig till rådande lagstiftning.
Det räcker inte att påstå att det ska gå till på ett visst sätt när vi vet att det inte alltid gör det.
– Vi arbetar inte utifrån någon tvångslagstiftning på omsorgsförvaltningen utan det handlar om att erbjuda rätt vårdinsatser för den enskilde och ev utredning för bedömning av vårdinsatser.
Den enskilde lämnar samtycke/medgivande om vilka som får kontaktas gällande boendeadress och insatser, skriver de sedan.
De förklarar inte varför det samtycke som tydligen fanns under tiden på sjukhuset skulle ha upphört i samband med utskrivningen. Inte heller med vilken rätt de struntar i en inspelning där mamman uttrycker att hon vill hem.
Frilagt vidarebefordrade det första mejlet med ickesvar till Joachim Fors och frågade om han kunde se till att vi och allmänheten får seriösa svar. Det kunde han inte.
– Tack för ditt mail, jag ser till att diarieföra ditt mail. Jag har sett svaret som du har fått och jag har inget mer att tillföra detta ärende, skriver han.
Berit Önell
Läs mer:
2026-04-21 Omsorgen anmälde inte vårdskada – men orosanmälde anhörig
