KRÖNIKA. Journalistik är inte ett brott. Så skrev den svenske journalisten Joakim Medin i det första handskrivna meddelande han fick ut från fängelset i Turkiet förra våren. Han dömdes sedan för att ha förolämpat president Erdogan, men blev villkorligt frisläppt och hann hem till sin dotters födelse.

Vid Grävseminariet i Kristianstad i slutet av mars hörde jag honom berätta om fängelsetiden och uppmana alla journalister att fortsätta göra sitt jobb, trots sådana här angrepp.

– Själva grunden i journalistiken är att granska makthavarna, betonade han.

Ytterligare en rättegång mot honom, denna gång om terrorbrott, är planerad till nu på fredag, den 8 maj i Turkiet. Den väntas bli inställd eftersom han inte tänker åka dit och den svenska regeringen inte vill att Turkiet förhör honom här. Det kan leda till att han istället blir internationellt efterlyst och inte kan arbeta fritt utomlands. Döms han riskerar han tolv års fängelse.

Joakim Medin är inte ensam. Det blir allt vanligare att journalister kriminaliseras. Journalister åtalas i många av världens länder bara för att de gör sitt jobb. Terrorlagar, säkerhetslagstiftning och vaga brott som desinformation eller förolämpning av staten används allt oftare mot journalister. Rätten till information urholkas också genom lagändringar – även i Sverige.

Pressfriheten i världen är på en rekordlåg nivå, i år igen, enligt Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex som presenterats i dagarna.

– Det mest oroande är att lagarna nu används som vapen. Journalistik kriminaliseras i allt större utsträckning – inte bara i diktaturer, utan även i demokratier, säger Erik Larsson, talesperson för Reportrar utan gränser Sverige, i ett pressmeddelande.

Reportrar utan gränser betonar att journalistiken kvävs också av fientlig politisk retorik och pressad medieekonomi.

Idag, den 3 maj, firas pressfrihetens dag över hela världen. Men antalet länder som har en pressfrihet värd namnet blir allt färre.

Några länder utmärker sig särskilt i årets pressfrihetsindex. Försämringen drivs ofta av krig, exempelvis i Irak, Sudan och Jemen. I Gaza har över 220 journalister dödats sedan 2023.

Östeuropa och Mellanöstern är fortsatt de farligaste regionerna för journalister. Ryssland ligger kvar bland de sämsta, liksom Kina, Nordkorea, Eritrea och Iran.

Norge toppar listan för tionde året i rad medan Eritrea ligger sist, på plats 180, för tredje året i följd.

USA tappar sju placeringar och hamnar på plats 64. Sedan 2022 har pressfriheten I USA fallit kraftigt.

– Donald Trump har gjort attacker mot medier till en politisk strategi, skriver Reportrar utan gränser.

Sverige faller en placering och ligger på plats fem, alltså fortfarande bland de bästa. Men också här går det utför.

– I Sverige har en mängd lagar och lagförslag påverkat pressfriheten negativt. Vi ser även ett mycket tuffare klimat. Fler väljare rör sig mot ytterkanterna och det är ett välkänt fenomen att ju radikalare människor blir, desto hårdare kritiseras etablerade medier och public service. Det är oroande, säger Erik Larsson.

Frilagt har arbetat i motvind sedan vi startade för elva år sedan på grund av ledande kommunpolitikers grundlagsvidriga påtryckningar mot Norra Skåne. Men även vi har märkt att retoriken mot oss blivit tuffare och att det blivit svårare att få ut offentliga handlingar. Inför årets val kommer det exempelvis att bli mer tidsödande att granska om politiker på valsedlarna dömts för brott eftersom företag inte längre får tillhandahålla sådan information sökbar över hela landet. Nu lär vi få vända oss till domstolarna var för sig för att få ut uppgifterna.

Norra Skåne-skandalen ledde till demonstrationer för pressfrihet i Hässleholm. Kanske behövs det igen, både här och på andra håll.

Glöm inte att stödja pressfriheten och den oberoende journalistiken i Hässleholm genom att stödprenumerera på Frilagt!

Berit Önell
Ansvarig utgivare
Frilagt Hässleholm