Trafikverket pausar sin rivning av gatlyktor på landsbygden efter Uppdrag gransknings avslöjande om hur byar mörklagts i Norrland – utan besiktningar och dialog med boende. Nu blir det paus även i Hässleholm, men här är det kommunen som rivit lyktstolpar utan besiktning och dialog och trots Trafikverkets vädjan om att vänta på en utredning om eventuellt övertagande av belysning. Boende har förgäves protesterat. I Röke ledde det nyligen till att kommunen begärde polishandräckning.

När Frilagt för två veckor sedan begärde ut underlag för utdömda stolpar blev svaret att sådana inte fanns. Men på torsdagen fanns kartor över områdena i Norra Skåne.

– De har producerats efteråt, skriver en anonym tjänsteman i ett mejl till Frilagt på fredagen.

Trafikverket har inte beslutat att ta ned någon statlig belysning i södra regionen, det vill säga Skåne, Blekinge och Kronoberg.

Hässleholms kommun, liksom många andra kommuner, tog på 1990-talet över många av gatlyktorna vid statliga vägar på landsbygden från nätägarna. Enligt Trafikverket äger kommunerna två tredjedelar av belysningen.

Hässleholmspolitikerna vill lämna över ansvaret till Trafikverket eftersom nya krav både därifrån och från EU gör det kostsamt att byta ut stolparna. Hässleholms kommun har därför redan rivit gatlyktor i tolv byar och ytterligare tre är på gång. Men något formellt beslut att montera ned dem finns inte, inte heller någon budget för det. Kommunens fakturor för rivning av gatyktor uppgår till 1,1 miljoner kronor hittills i år.

Men Trafikverket har aldrig krävt att kommunerna ska byta ut dem i förtid. Tvärtom har man vädjat, bland annat till Hässleholms kommun, om att vänta på en utredning som ska bli klar någon gång i år. Utredningen ser över var behovet av belysning är störst och vilka anläggningar som Trafikverket eventuellt kan ta över från kommunerna, tidigast om fyra år.

Anonyma protester från boende

Boende har protesterat mot mörkläggningen i Hässleholms kommun, liksom i Norrland. I Röke pausades rivningen i en vecka efter att invånare satt upp lappar på stolparna om vilka tillstånd som krävs för att ta ned den och att även entreprenören har ansvar. Entreprenören One hade underentreprenör på plats med maskiner redo att börja jobba. Men personalen ville veta att allt var i sin ordning och väntade på svar från sin chef.

– Vi har aldrig mött sånt motstånd, sa en i personalen som ville vara anonym, men uttryckte förståelse för dem som protesterar.

Senare kom besked att det inte fanns någon godkänd TA-plan, en plan för säkerhet vid vägarbeten, och maskinerna lämnade Röke.

Men en vecka senare kom en annan underentreprenör och tog på två dagar ned alla stolpar längs riksväg 24 mellan banken och Eljalt. Frilagt talade med några bybor som vill ha ljus i byn, men vill vara anonyma.

– Vi måste i alla fall ha belysning vid busshållplatsen. På vintern måste man gå ute på vägen när det är plogat. Det kommer att bli helt mörkt. Ska vi behöva ha pannlampor?

Polisanmälde markintrång

Flera bybor har tillsammans försökt påverka kommunen att bevara belysningen, men Rickard Sallander är den ende som framträder med namn. Han försökte med fullmakt från en granne hejda nedtagningen av några stolpar genom att hävda att kommunen och entreprenören olovligt gjorde intrång på privat mark. Han sände även live på Tiktok och gjorde sedan en polisanmälan om pågående hemfridsbrott å grannens vägnar.

Polisen kom inte ut av den anledningen, däremot en stund senare när kommunen begärde handräckning för att kunna arbeta ostört med stolparna.

Polisens presstalesperson Leif Fransson berättar att han fick in att någon “kramade” lyktstolpar.

– Protestera får man göra, men vi kom dit för att säkerställa att kommunen får jobba, säger han.

En eventuell marktvist får enligt polisen lösas civilrättsligt.

– Vi ville bara säkerställa arbetsmiljön, säger tekniska förvaltningens chef Alexander Hovander om varför kommunen tillkallade polis.

Han hävdar att alla tillstånd som krävs är i ordning.

Rickard Sallander säger att han ville agera för att underlätta för fler att våga säga sin mening.

– Det handlar om trafiksäkerhet och en kommun som inte bryr sig om landsbygden, säger han.

– Här är barn som ska till skola och föreningar och många lastbilar som får upp ganska hög hastighet trots att det är 60 här. Efter att stolparna togs bort verkar det som att den tunga trafiken har ökat hastigheten.

I Uppdrag Granskning sa en lastbilschaufför också att när det finns belysning sänks hastigheten eftersom man fattar att det är en by där det kan vara folk i rörelse.

Rickard Sallander är kritisk till att kommunen inte har alla tillstånd i ordning, inte har haft någon dialog med boende, inte besiktigat stolparna, inte svarar på frågor och inte skickar underlag som begärs ut. Bland annat har han begärt ut avtalet med entreprenören och fått fel handling.

Svepande beräkningar
och farliga stolpar

Kommunen har tidigare uppgett att det skulle kosta 100 miljoner kronor att byta ut alla sina cirka 1 500 lyktstolpar inom det statliga vägnätet. Tekniska nämndens ordförande Urban Widmark (M) har även nämnt 150 miljoner kronor när han svarat invånare i kommentarsfält på sociala medier.

– Det finns ingen exakt beräkning. Det är därför jag har varit lite svepande, mellan 100 och 150. Man räknar med en 60-70 000 kronor per stolpe, säger Urban Widmark.

– Man byter ju inte ut dem som inte behöver bytas ut naturligtvis. Problemet är att såsom lagstiftningen är, om en lampa eller lyktstolpe är dålig och måste bytas ut, då gäller nya regelverket och då måste hela anläggningen bytas ut.

Vad omfattar en anläggning?

– Det kan vara 50 stolpar på en linje.

Urban Widmark säger att han inte vet om det gjorts någon besiktning på befintliga gatlyktor.

– I och med att det är gammalt håller vi på att montera ned det. Det kostar ganska mycket att plocka ned dem, så vi tar dem lite pö om pö. Då tar tjänstemännen de anlägggningar som är i sämst skick. Hur man gör exakt i detalj kan jag inte svara på. Håller de och funkar och inte utgör någon säkerhetsrisk låter vi dem stå kvar.

– Det är inte ovanligt att stolpar blåser omkull eller trillar. Då åker de naturligtvis ut och besiktigar.

Han hänvisar också till Trafikverkets planeringsverktyg.

– De utgår framförallt från trafiksäkerhetsperspektivet. Innan vi plockar ner nån anläggning har vi en dialog med Trafikverket och vi har tillgång till deras planeringsverktyg så vi vet vilka de vill ha kvar.

Urban Widmark anser att Trafikverket har hela ansvaret, trots att kommunen tog över lyktstolparna på 1990-talet.

– Det var Trafikverket som hade ansvar som väghållare även då och sa att de plockar ned allt om inte kommunen tar över. Då tog vi över belysningsstolparna.

Då har ni väl ett ansvar?

– Ungefär som om du får en gåva, sedan får du göra vad du vill med den hur länge du vill. Det var inte så att vi tog på oss något ansvar för tid och evighet. Nu är det många som har gått omkull av egen kraft, blåst omkull eller rostat sönder.

– Om stolpen skulle gå omkull och någon skulle få den i huvudet eller om den är strömförande och någon blir skadad så är det kommunen som har ansvaret. Därför måste vi säkerställa att stolparna inte utgör en säkerhetsrisk.

Om bara en lampa slocknar går det väl att byta ut den om det inte är något annat fel på den?

– Om det är själva glödlampan så kan man göra det.

– Vad jag har fått veta är att vi inte gör felavhjälpning i anläggningar som vi vet ska plockas ned.

Urban Widmark vet inte vad det kostar att ta ned stolparna.

– Men oavsett, även om vi rent hypotetiskt skulle sätta upp nya stolpar på Trafiksäkerhetsverkets ansvarsområde måste vi ta ned de gamla.

– Jag har inte bett att få någon siffra för den kostnaden är ofrånkomlig. Den måste vi ta oavsett, så det spelar ingen roll om det kostar en krona eller 20 000.

Det behöver ni väl veta för att kunna planera ekonomin överhuvudtaget?

– Ja, men vi tar bara ned de stolpar som är så dåliga att vi måste göra det. Vi har ingen separat budgetpost för detta utan vi får ta det av det övriga.

– Sedan får vi försöka lösa det och hitta besparingar på annat håll.

Hur farliga är de?

– Naturligtvis olika. En del säkert ingen fara alls, men en del är ju.

Urban Widmark säger att i princip alla de gamla stolparna är i för dåligt skick.

– Det är de ju eftersom de blev uppsatta på 50- och 60-talet. Det var stål och trä.

– Jag får ofta till mig att det är inget fel på de här stolparna. Det du och jag ser är stålstolpar där galvaniseringen ser bra ut. Men när man klipper bort gräset och tittar ned i betongskon kan det vara väldigt rostigt. Ibland rostar det inifrån, ibland kanske stolpen är bra, men hela armaturen förstörd. Ibland är det jordkabeln fram till stolpen som är dålig.

Men Trafikverket håller på med en utredning som skulle presenteras någon gång under detta året om hur de skulle förhålla sig till kommunernas anläggningar på Trafikverkets vägar, ni väntar inte på den?

– Trafikverket har satt ned foten och sagt att de kommer inte att ta över några anläggningar före 2030.

– Vi kan ju inte vänta med att plocka ned de stolpar som utgör en säkerhetsrisk.

Men det gör ni ju ändå i viss mån eftersom ni inte kan göra allt på en gång?

– Ja, eventuellt kan det vara så, men det förtroendet har jag för tjänstemännen, att även om vi inte har pengar för att plocka ned dem plockar de ned dem.

”Kan inte ta beslut om allt
som man inte ska göra”

Finns det inget formellt beslut att riva dem mer än att ni inte avsatt pengar i budgeten?

– Så är det med allt. Man kan inte ta beslut om allt som man inte ska göra. Här var det tydligt, vi kommer inte att avsätta 100 miljoner i investeringsbudgeten för detta. Då är slutsatsen att vi kommer inte att göra den här investeringen.

Det här med byar på landsbygden som blir mörklagda, är inte det en konsekvens som är tråkig och till och med trafikfarlig?

– Jo, jag tycker det är väldigt tråkigt och oerhört beklagligt att det är på det här viset. Jag önskar verkligen att Trafikverket hade tagit det ansvaret.

– Hela den här diskussionen och de synpunkter som förts fram, jag har full förståelse för det och tycker det är väldigt begripligt att boende i byarna som får nedsläckt blir upprörda. Men det är inget beslut som kommunen äger i den meningen att det är ju staten som är statlig väghållare. Man måste förstå den distiktionen.

Urban Widmark betonar att kommunerna står inför enormt stora ekonomiska utmaningar.

– Under 60- och 70-talet gjordes många stora investeringar i bland annat va-system, vägar, skolor och offentliga byggnader, sjukhus, badhus, bostadshus och så vidare. Många av dessa är nu slut för tekniska livslängden gått ut. Oerhört stora investeringsbehov väntar de kommande åren.

– Staten som är väghållare, de har ansvar för detta. Vi står inför enormt stora utmaningar vad gäller vårt eget vägnät, att bygga broar, gatubelysning och så vidare på det kommunala vägnätet. Vi kan inte gå in och betala det som staten ska betala också.

Har inte kommunen ett ansvar för trafiksäkerheten om det blir mörklagt i byarna i väntan på att Trafikverket ska ta över?

– Inte på de statliga vägarna. Det är väghållaren som har ansvar, säger Widmark.

– Vi använder det belysningsverktyget Trafikverket har. De sträckningar de har märkt ut där de vill ta ansvar, även om de inte hinner det nu, där låter vi det stå kvar.

Vädjan om att inte
släcka ned i förtid

Martin Jiwestam, infrastrukturplanerare på Trafikverket, berättar att hans kollega har en kontinuerlig dialog med Hässleholms kommun.

– Jag vet att hon skulle ligga på dem om att inte släcka ned i förtid, säger han.

Han berättar att många kommuner sätter upp ny belysning längs statliga vägar.

– Men det som inträffat är att vi har dialog med en handfull kommuner som valt att släcka ned eller slutat underhålla belysningen.

När det gäller Röke har Trafikverket fått besked att kommunen valt att inte byta ut trasiga lampor i sin belysning längs vägen mot skolan där staten meddelat att man på sikt eventuellt vill ta över.

– De hänvisade till att staten är väghållare. Det är första gången jag hört det, säger Martin Jiwestam.

– Det är en liten kostnad och de har haft med den i sina underhållsplaner i 30-40 år.

Kriterierna bedöms inte uppfyllda längs riksväg 24 mellan Röke och Äljalt, trots att där ligger många villor och vägen är hårt trafikerad med tung trafik.

– Vi får titta på det på nytt, säger Martin Jiwestam.

– Det kanske inte ska vara ett glapp mellan Röke och Äljalt.

Planeringsverktyget kallas belysningsplaner och har tagits fram i samarbete med Sveriges kommuner och regioner, SKR.

– Vi har samarbetat för att titta på var belysningen gör mest nytta. Det handlar om trafikmängd, olyckstillbud, korsningar med mera, säger Martin Jiwestam.

– Men det är bara en rekommendation och den är autogenererad. Det kan finnas fler platser där man behöver belysning, säger Martin Jiwestam.

– Det behöver göras en utredning för varje ställe som blir aktuellt.

Han konstaterar att det finns ett glapp mellan belysning som Trafikverket vill ha kvar och den som kommunerna vill släcka ned.

– Vi har varit tydliga mot kommunerna att vi önskar att de inte väljer att avveckla där vi vill ha belysning kvar.

En del kommuner, bland andra Hässleholm, har inte heller skickat in uppgifter om var deras stolpar står. Kommunen kan däremot se var Trafikverket anser att kriterierna är uppfyllda.

Nu pågår en utredning där Trafikverket ser över vad det innebär om man tar över belysning från kommunerna.

– Vi vill att kommunerna ska avvakta utredningen.

– Det är jättestora kostnader att ta över belysning och vi måste behandla alla kommuner lika, trots att en del kommuner har underhållit och skött sina anläggningar och gjort stora investeringar, till exempel Kungsbacka.

Enligt Martin Jiwestam kan Trafikverket inte ta bort kommunala lyktstolpar.

– Det skulle vara om det finns risk att en stolpe faller och hänger över vägen. Jag har aldrig hört att det inträffat, säger han.

Han beslöt pausa för att få
ny dialog med Trafikverket

Alexander Hovander säger till Frilagt att han som förvaltningschef på torsdagen beslöt att pausa rivningen av lyktstolpar.

– I och med att Trafikverket nu gick ut och sa att de tittar över hur deras rutiner och styrdokument ska se ut och vill ha en dialog med kommunerna så vill vi ju vara med i den dialogen. Då pausar vi detta.

– Vi måste ha mer klara besked. Gäller pausen enbart Trafikverkets stolpar eller finns det möjligheter för kommunerna att tänka annat tillsammans med Trafikverket framåt?

Däremot har protesterna lokalt enligt Hovander inte haft betydelse för beslutet.

– I nuläget handlar det enbart om att få klara besked från Trafikverket.

Samtidigt betonar han att det fortfarande finns krav från Trafikverket på kommunerna och om en anläggning blir farlig måste kommunen hantera den.

Har du hört att Trafikverket vädjat till er att avvakta med rivning?

– Så kan det säkert vara, men jag har inte fått det till mig.

Han förklarar att anledningen till att kommunens stolpar vid riksväg 24 i Äljalt togs bort fast de uppfyllde kriterierna var att ett elskåp blivit vattenfyllt.

– Därför blev det en säkerhetsfråga.

När skåpet byttes fick kommunens belysning inte längre matas därifrån om inte anläggningen i sin helhet byggdes om.

– Trafikverket fick frågan om de ville överta belysningen, men det var inte aktuellt.

Trafikverkets egna stolpar vid vägen har dock inte bytts ut.

Varför har ni inte bytt trasiga lampor i stolpar som ska vara kvar i Röke?

– Vi har inte haft resurser att byta ut lampor. Det ligger i den långsiktiga planeringen.

Besiktningar utan dokumentation

Kommunen har inga besiktningsunderlag som visar vilka stolpar som ska bort och varför.

– Dessa bedömningar görs av vår entreprenör i samband med felanmälningar men det dokumenteras ej i form av en besiktning, därav finns inga dokument, förklarar han.

Se var lyktstolparna redan tagit ned i bildspelet:

När Frilagt frågar var kartunderlagen för stolpar som ska tas bort kommer ifrån svarar han att de är från Trafikverkets planeringsverktyg. Men enligt Trafikverket har kommunen inte skickat in något dit.

Vad går ni själva efter?

– Kriterierna som de har och om stolpar inte är säkra för allmänheten.

Alexander Hovander säger att kommunen i dagsläget inte har planerat för fler än de områden som presenteras på hemsidan. Där ligger fyra kartbilder över fyra orter, men Röke där stolparna redan är rivna, är en av dem så det är bara tre: Slättaröds skog, Lur och Jägersborgsvägen, Hästveda. Tolv orter har hittills mist sin belysning.

Kartbilderna för dessa har producerats efter att Frilagt frågade efter underlagen för två veckor sedan.

– Karturklippen/underlagen fanns ej när din begäran gjordes utan har producerats efteråt då vi har tagit fram underlagen till hemsidan för att förtydliga i kommunikationen, skriver den anonyma tjänstepersonen på tekniska förvaltningen till Frilagt på fredagen.

– Bedömningarna finns ej som dokument utan är gjorda visuellt på plats, fortsätter tjänstepersonen.

Den fortsatta planeringen för rivning av lyktstolpar är inte heller dokumenterad.

– Vi har haft en diskussion. Den är under framtagande, säger Alexander Hovander.

Det finns en budget för underhåll och drift av vägbelysning. Men den räcker inte till rivningen av stolpar på statliga vägar. Driftsbudgeten ligger på 10,7 miljoner kronor i år. Investeringsbudgeten är på 10,8 miljoner, varav 2,7 miljoner är till för separering av gatubelysning på kommunala vägar och 8,1 miljoner avsatts för belysningsåtgärder inklusive energieffektivisering.

Berit Önell

Läs mer:

2023-09-22 Kommunen släcker 1 500 gatlyktor – skyller på Trafikverket