Socialtjänstens kontor blev under gårdagen skådeplats för en demonstration till stöd för återförening för familjen Samson. Sedan Hässleholms socialtjänst 2022 omhändertog två av döttrarna har föräldrarna fört en ursinnig kamp för att få tillbaka dem. De har gått till Europadomstolen och internationella nyhetsmedier såväl som till allmänheten på sociala medier och diplomatiska kanaler via hemlandet Rumänien. Den av döttrarna som först anklagade dem för fysisk och psykisk misshandel har sedermera dragit tillbaka anklagelserna och uttrycker liksom sin syster önskemål om att komma hem. Hon har under tiden i familjehem försökt begå självmord och har enligt uppgift kommit i kontakt med droger och kriminalitet. Socialen menar dock att flickorna utsatts för påtryckningar från kontrollerande föräldrar och deras nätverk och fortsatt behöver vara omhändertagna.

Föräldrarna Samson själva, som flyttat tillbaka till sitt hemland Rumänien tillsammans med sina andra tre barn, var inte närvarande på plats för att bevittna eller delta i manifestationen. De omhändertagna döttrarna, som befinner sig i olika familjehem på hemlig ort, har fått ha mycket begränsad kontakt med sina föräldrar. Enligt föräldrarnas uppgifter är det en rättighet som nu helt dragits in i samband med att barnen får ny identitet.
Daniela Krestel är talesperson för manifestationen och menar liksom de övriga demonstranterna att familjen skall återförenas.
– Vi vill arbeta för familjens bästa, säger hon.
Vad har gått fel?
– Felet, det vet man inte, men det viktiga är att få hem barnen, säger hon.
De flesta närvarande känner till familjens situation genom olika rumänska kontaktnätverk. De tycker att det är orimligt att socialen inte vill låta barnen träffa föräldrarna, eller ha kontakt med dem.
– Flickan är på sjätte eller sjunde självmordsförsöket, men socialen tar inte hänsyn till det. De är rädda att föräldrarna skall försöka påverka barnen så att de vill hem, säger Rares Pugna.
– Det måste finnas bättre sätt att hantera situationen.

Ord mot ord
Även efter att barnen dragit tillbaka sina anklagelser mot föräldrarna, med hänvisning till att de ville straffa dem för att de inte fick smink och mobiltelefon, står socialtjänsten fast vid sin bedömning.
Utredningen är inte offentlig men man kan man få viss inblick i den via domstolsbeslut. Där framgår att socialen uppger att flickorna inför familjehemmen fortsatt hålla fast vid att de utsatts för fysisk och psykisk misshandel även efter det att de dragit tillbaka sina anklagelser i inspelade samtal med föräldrarna.
– Att [dottern] tagit tillbaka sin berättelse om fysiskt våld bedöms vara en effekt av de påtryckningar och den press föräldrarna och hennes nätverk har utsatt henne för, skriver förvaltningsrätten i sitt beslut om fortsatt LVU-placering 2023.
Socialtjänsten och flickornas juridiska biträde hävdar också att barnen växt upp i ett ”starkt religiöst hem” som begränsat dem beträffande klädsel och aktiviteter vilket ”riskerar att skada deras hälsa och utveckling”.
Enligt familjen har socialen utsatt dem för förföljelse för deras kristna tro och värderingar, och orättfärdigt utmålat dem som religiösa extremister.
– De är inga extremister och inga som inte kan sköta sig. Jag har varit hos dem många gånger, de är bra föräldrar, säger Daniel Ghilean.
Enligt socialnämndens beslut om umgängesbegränsning 2024 måste möten med föräldrarna hållas med tolk så att socialtjänsten kan avbryta dem om barnet far illa, exempelvis av påtryckningar eller ”negativa uttalanden om socialtjänsten, skälen till vård etcetera”. Villkor som föräldrarna brutit mot.
I somliga avseenden står ord mot ord, men socialen har oavsett befogenhet att göra en egen bedömning som alltid väger tyngst.
Förtroendet för socialens myndighetsutövning är lågt bland de församlade.
– Svenska eller utländska, det spelar ingen roll, de förstör familjer och barn, och sen vägrar de att ta ansvar, säger en demonstrant.
En annan demonstrant upplever socialen som helt godtycklig och maktfullkomlig.
– De lyssnade när flickan var nio år gammal, men när hon är tretton, då är de helt döva, konstaterar han.
Han vill inte ställa upp i tidningen med namn eller bild.
– Jag måste skydda min familj, säger han.
Att socialen kan omhänderta barn trots att polisen lagt ned sin brottsutredning, på vad han uppfattar som godtyckliga grunder, skrämmer honom, liksom hans fru, som hellre hade önskat att han stannat hemma.
– Socialen står över polisen.
Med sig har Daniela Krastik en skrivelse på engelska och över 8 000 namnunderskrifter. Socialförvaltningen tar emot dokumenten i receptionen, men är inte villiga att att föra någon dialog eller lämna några kommentarer.
– Vi hoppades att socialen skulle komma ut och svara på några frågor, men det gick inte som vi hade hoppats, konstaterar Daniela.

Internationell kampanj
Genom sina internationella kontakter och via Facebook har familjen Samson mobiliserat stort stöd för sin sak. Deras kampanj har vissa likheter med den så kallade LVU-kampanjen som bedrivs mot svensk socialtjänsts omhändertagande av muslimska barn och som fått större genomslag internationellt än i svensk media.
Rumäniens tidigare premiärminister Ilie Bolojan skrev ett brev till statsminister Ulf Kristersson om fallet. Också den rumänske socialdemokraten och före detta justitieministern Titus Corlățean hör till dem som engagerat sig och uttalat sig i media.
Demonstrationer av liknande slag som den i Hässleholm under gårdagen har också förekommit på andra håll i världen, bland annat utanför svenska ambassaden i Australien.
Ideella föräldrarättsorganisationen ADF (Alliance Defending Freedom) hjälpte familjen att ta sitt fall till Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, som dock avslog deras begäran om prövning.
Pappa Daniel Samson har också figurerat i amerikanska medier, i huvudsak högerkristna kanaler som Fox News och Newsmax.
– Om du har en familj och råkar tro på Kristus och ha kristna övertygelser, då är du i stor fara, de ger sig på dig och dina barn, säger han till Newsmax.
Programledaren på Newsmax tyckte att det snarare var de ”ateistiska råskinnen” på socialen som var fanatikerna i sammanhanget.
CBN-news har bokat flygbiljetter till Sverige för att skriva om ärendet, men kunde inte vara på plats inför manifestationen.

Familjen Samson kontaktade i ett tidigt skede även svenska medier, inklusive Frilagt, i förhoppning om att få sitt ärende omskrivet, men ingen tog sig an det känsliga fallet. Detta är troligen den första artikeln i svensk media.
Negativa uttalanden om socialen
inget skäl att avbryta umgänge
Socialnämndens ordförande Lena Nilsson (S) har fått information om demonstrationen. Hon har inte hört att det varit något problem kring den.
– De hade polistillstånd. Det är fritt att söka sådant, det är inget jag har synpunkter på. Men det är olyckligt att de ska behöva. Man ska kunna kommunicera med varandra, säger hon.
Hon betonar att hon inte kan säga något om enskilda ärenden.
Ser du likheter med LVU-kampanjen om de muslimska barnen?
– Det är olyckligt när man går ut och påtalar att LVU innebär att vi tar barnen, säger Lena Nilsson och hänvisar till fallet häromdagen när SD i Hylte gick ut med flygblad som uppmanade invandrade familjer att sätta stopp för att socialen omhändertar deras barn.
Hon konstaterar att den kampanjen inte är över.
– Det behövs information om LVU, man får inte helheten. Det är svårt när det är olika lagregleringar i olika länder. Det är svårt för våra egna att förstå. Det bästa för barnet är alltid det vi utgår ifrån.
Men det har uppdagats exempel där det gått fel i socialtjänsterna också?
– Så är det ju, absolut.
Du kan inte svara om det enskilda ärendet, men generellt, är det rimligt att umgängesbegränsning avbryts om föräldrarna säger något negativt om socialtjänsten?
– Det vet jag inte var du fått ifrån, den biten har jag inte varit inblandad i.
Jag har läst beslut där det står så, är det ett skäl?
– Nej, det är inget skäl. Detta går alltid vidare till förvaltningsrätten när gäller umgängesbegränsning. Generellt att man inte får prata negativt om socialtjänsten är aldrig med som skäl, säger Lena Nilsson.
Frilagt har begärt ut alla förvaltningsrättens domar om umgängesbegränsning i familjen Samsons ärende under 2024-2026. Det fanns inga.
Jonathan Önell
Berit Önell
Dela detta:
- Dela på Facebook (Öppnas i ett nytt fönster) Facebook
- Dela på X (Öppnas i ett nytt fönster) X
- Dela på Telegram (Öppnas i ett nytt fönster) Telegram
- Dela på WhatsApp (Öppnas i ett nytt fönster) WhatsApp
- E-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster) E-post
- Skriv ut (Öppnas i ett nytt fönster) Skriv ut
