Eftersom mamman uttryckte att hon ville hem var det var ett lagbrott att besluta om korttidsboende efter sjukhusvistelsen, och också att inte släppa ut henne från boendet när hon ville det. Det finns inga undantag från rätten att bestämma själv och ingen tvångslagstiftning. Att en anhörig är i konflikt med kommunen eller andra myndigheter är inget skäl för omsorgen att orosanmäla och om orosanmälningar används för att trakassera en anhörig bör det polisanmälas som förtal. Cheferna i Hässleholms kommuns omsorg bekräftar nu själva att flera lagbrott sannolikt begåtts i fallet med mamman som nästan svalt ihjäl på boendet innan hon till slut fick komma hem till sonen Linus och hunden. Cheferna svarar dock inte på frågor i det enskilda ärendet utan enbart generellt. På Humanas korttidsboende kan bristerna leda till anmälan om vårdskada.

Efter påsk blev mamman inlagd på Centralsjukhuset i Kristianstad på grund av sepsis. Enligt sjukvården orsakades infektionen sannolikt av problem med katetern som hemsjukvården skulle sköta. Men ingen anmälan om vårdskada gjordes, istället orosanmälde både kommunen och vårdcentralens läkare sonen för “misskötsel”.

Orosanmälningarna är fulla av lögner. Bland annat påstår kommunens sjuksköterska grundlöst att mamman inte har någon fast bostad och att det inte finns fungerande värme i huset. Vårdcentralens AT-läkare målar ut Linus som en rättshaverist som är i konflikt med både vården och andra myndigheter, något som skulle bidra till sviktande omsorg.

Humanas korttidsboende i Norra Vram slog inte larm till läkare förrän mamman var så avmagrad och uttorkad att det var fara för livet. Enligt läkaren hade hon knappt fått i sig varken mat eller dryck på över en månad, inräknat sjukhustiden.

Vid ett möte med omsorgscheferna var hon så utmattad att hon inte kunde prata och inte ens ge tecken för om hon ville hem eller till ett permanent boende. Det tog cheferna som skäl att ännu en gång bestämma över huvudet på henne att hon inte skulle få komma hem. Men både på sjukhuset och i början på vistelsen i Norra Vram uttryckte hon tydligt att hon ville hem.

Linus har gång på gång vädjat om att hon skulle få komma hem, men kommunens chefer har avfärdat honom eller inte svarat alls. Den 15 maj skrev biträdande myndighetschef Derlita Mattsson till honom att den inspelade fullmakt han skickat in inte var giltig eftersom hans mamma “inte bedöms ha förmåga att fatta adekvata beslut gällande sin hälsa”. Dagen därpå vädjade han om att hennes sista vilja skulle respekteras, det vill säga att hon fick komma hem.

Samtidigt räddades hon med dropp och piggnade snabbt till så pass att hon kunde prata igen och säga att hon ville hem. Den 18 maj beslöt omsorgscheferna att hon skulle få åka hem och dagen därpå blev det verklighet.

Biträdande myndighetschefen Derlita Mattsson, som fattat besluten om mammans boende, och hennes tillförordnade chef Sara Fast har konsekvent vägrat kommentera ärendet i Frilagt. Istället har de skickat intetsägande kommentarer per mejl. De vill fortfarande inte svara på frågor om det enskilda ärendet, men har nu gett generella svar på telefon.

De hänvisar först till att socialtjänstlagen ger rätt till en trygg tillvaro och god omvårdnad – men utelämnar att insatserna är frivilliga och kräver samtycke från den enskilde.

Inga undantag från självbestämmande

Frilagt frågar vilka skäl de anser finns som ger kommunen rätt att göra undantag från den enskildes rätt att bestämma om den vill bo hemma hos anhörig, eventuellt med stöd av hemtjänst, istället för att flytta till korttidsboende eller särskilt boende och vilket lagstöd de har för sin ståndpunkt.

– Det finns inga undantag om man kan visa vad man vill, säger Sara Fast.

Om det finns orosanmälan om vanvård?

– Om den enskilde säger att den ändå vill vara hemma eller vägrar ta emot hjälp finns det inte några undantag.

– Om den enskilde kan uttrycka sig och säger tydligt “jag vill inte”, då kan vi försöka motivera personen. Om personen inte kan uttrycka sig kan vi göra ett presumtivt samtycke för att prova korttidsboende och se om personen tar emot hjälpen eller inte. Om den sedan säger att den inte vill eller visar det genom kroppsspråk kan vi försöka motivera att ta emot hemtjänst, men vi kan då informera om att vi inte kan garantera en trygg tillvaro, säger Derlita Mattsson.

Presumtivt samtycke betyder att man antar att personen skulle ha samtyckt till en insats om den hade kunnat uttrycka sig. Det får bara användas om personen har nedsatt beslutsförmåga och man utgår från vad som bedöms vara till personens bästa. Personalen måste då ta med vad personen tidigare uttryckt som sin vilja.

”Ska följa lagstiftning”

Det finns alltså ingen tvångslagstiftning inom äldreomsorgen. Om kommunens personal agererar i strid med den enskildes vilja, kan det då vara ett brott?

– Det är svårt att svara på, men jag tänker att man ska följa den lagstiftning som finns, säger Sara Fast.

Hon tillägger att om handläggaren gör bedömningen att det inte finns samtycke ska kommunen agera skyndsamt.

Till exempel om det gäller att flytta från ett korttidsboende?

– Ja. Men det kan behövas planering, man kan anta att om någon kommit till korttid finns ett vårdbehov som så långt det går måste tillgodoses i hemmet.

Polisanmälan för förtal

Om er personal använder orosanmälningar för att trakassera anhöriga, hur ser ni på det?

– Det är väldigt allvarligt om det är så att man misstänker det. Då kan den som känner sig drabbad göra polisanmälan om förtal, säger Sara Fast.

Derlita Mattsson betonar att det stöd som ges alltid ska utgå från den enskildes behov.

– Det finns inte att orosanmälan skulle användas mot anhöriga. När vi får in att det finns en orosanmälan så brukar handläggaren eller jag informera den anhöriga eller den enskilda, säger hon.

Har en anhörig rätt att ta del av en orosanmälan?

– Ja, om den gäller den personen, säger Sara Fast.

Varför följer ni inte det?

– Det är inte vi som gör anmälan eller informerar, säger hon, tvärtemot sin kollega.

– Det är ofta socialen som får anmälan, det ligger hos dem att utreda den.

Det är väl meningen att den ska komma till er kännedom om den gäller er verksamhet?

– Jo.

De enas om att det bör vara hemsjukvårdens chef som informerar om orosanmälan gjorts därifrån.

Använder ni orosanmälningar i er bedömning?

– Generellt tittar vi alltid på den enskildes behov av stöd, säger Sara Fast.

Ingår då om det finns en orosanmälan?

– Jag vet inte vad jag ska svara.

Har ni använt orosanmälan som underlag i era beslut?

– Jag tycker att jag går in i ärendet för mycket om jag svarar.

En anmälan har väl relevans för bedömning av insatser?

– Vi väger samman den enskildes behov och den hjälp som kan fås i hemmet.

Och den information man får om det?

– Ja.

Konflikt med myndigheter ovidkommande

Kan det vara grund för oro för missförhållande om en anhörig anmäler kommunen för brott eller på annat sätt kommer i konflikt med kommunen eller andra myndigheter?

– Nej, det påverkar såklart inte bedömningen om vilken omvårdnad man kan ge, säger Sara Fast.

Hur ser ni på om regionens läkare har det som en faktor i en orosanmälan?

– Nej, det påverkar inte. Det får vi bortse ifrån i så fall.

– Det är helt ovidkommande vad det eventuellt funnits för konflikter tidigare, säger Sara Fast.

Vad har ni för ansvar om vanvård upptäcks på ett privat boende i en annan kommun där ni har placerat någon?

– Om vi har placering på privat boende har vi ansvar för att följa upp individärendet, säger Derlita Mattsson.

Kan kommunen säger upp avtalet?

– Vi har en skyldighet att utreda, vidta åtgärder och prata med verksamheten om det och vi kan säga upp avtalet, säger Sara Fast.

”Låter som en avvikelse”

Helena Törneröd, medicinskt ansvariga sjuksköterska för Humanas äldreomsorg, har ännu inte fått in någon anmälan om mammans svält på korttidsboendet i Norra Vram.

– Det låter som att det så klart är en avvikelse som man ska utreda, skriver hon i ett mejl till Frilagt.

Hon förklarar att hon när avvikelserna utretts gör en fördjupad utredning på de hon anser allvarliga och bedömer om det är en vårdskada och om den ska skickas till Inspektionen för vård och omsorg.

Berit Önell

Läs mer:

2026-04-21 Omsorgen anmälde inte vårdskada – men orosanmälde anhörig

2026-04-24 Mamman skickad till korttidsboende mot sin vilja

2026-04-28 Fick adress till korttidsboendet – men sekretess hindrar kontakt

2026-05-06 Falska anklagelser mot anhörig i omsorgens orosanmälan

2026-05-14 Nära svälta ihjäl på korttidsboendet – akut räddningsinsats pågår

2026-05-17 Pratade igen efter svälten på boendet – fler absurda anklagelser mot anhörig

2026-05-19 Kommunen backade – hon fick komma hem efter svälten på boendet