Efter avslöjandena förra vintern om svält på äldreboendena i Hässleholms kommun lovades bättring. Men omsorgsförvaltningens uppföljande kvalitetsmätning visar att de äldre får i sig alldeles för lite protein: bara en av fem personer får dagsbehovet tillgodosett. Kaloriinnehållet har förbättrats, men är fortfarande för lågt.

– Jag tycker de har missbrukat sin makt, säger Kerstin Jeppsson om kommunens agerande.

Hon och Birgitta Martinsson gjorde en egen uppmärksammad granskning av näringsinnehållet efter att deras män gått ned kraftigt i vikt under tiden på äldreboende. Nu fortsätter de kampen för bättre mat tillsammans med ett nätverk på ett tiotal personer.

Både Birgittas och Kerstins män gick ner cirka tio kilo på mindre än ett år på Ehrenborgs äldreboende i Hässleholm. Deras granskning visade att varken kalorier, protein eller fett i maten på äldreboendena nådde upp till Livsmedelsverkets riktlinjer. Det är lite bättre nu, men räcker fortfarande inte.

Omsorgsförvaltningens mätningar, liksom flera åtgärder för att förbättra kvaliteten på äldreboendenas mat, var enligt patientsäkerhetsberättelsen för 2025 en direkt följd av att “brister i matens näringsinnehåll har identifierats”. Men mätningar har gjorts även tidigare i omsorgen. Måltidsorganisationen hör idag till tekniska förvaltningen, som lagar lunch och kvällsmat, vilket gör att omsorgsförvaltningen, som ansvarar för frukost och mellanmål, inte kan påverka så mycket.

Den senaste kvalitetsmätningen genomfördes i april år. Den visar att 57 procent av omsorgstagarna fick 90-100 procent av sitt dagliga energibehov tillgodosett. Det är inte en hög nivå, men en förbättring från förra vårens 39 procent. Dock var resultaten bättre 2023 med 61 procent.

Bara 22 procent av deltagarna i båda mätningarna fick 90-100 procent av sitt proteinbehov täckt. Det innebär att fyra av fem personer fick för lite protein. 2023 var det nio procent som fick för lite protein.

– Ett tillräckligt näringsintag är avgörande för att förbygga och minska risken för undernäring, som annars kan leda till försämrad hälsa, ökad sjuklighet och nedsatt funktionsförmåga, heter det i årets studie.

En liten ljusning syns dock. En större andel av deltagarna i mätningen når i år 70-89 procent av rekommenderat proteinintag, 17 procent jämfört med 11 procent. 61 procent ligger fortfarande på 0-69 procent av dagsbehovet, jämfört med 67 procent.

Även nattfastans längd mättes. Rekommendationen är att det inte ska gå mer än elva timmar mellan sista målet på kvällen och frukost. 2025 hade bara 22 procent en nattfasta på elva timmar eller mindre. 50 procent hade en nattfasta på mer än 13 timmar. I år hade andelen med för lång nattfasta ökat till 52 procent samtidigt som de med elva timmar eller mindre ökat till 30 procent. De däremellan hade alltså minskat.

Birgitta och Kerstin och de andra i nätverket tycker inte att de har fått särskilt mycket gehör från ansvariga på kommunen. De försökte ta upp de höga avgifterna för maten där det mesta av pengarna inte går till livsmedel utan till kringkostnader samtidigt som tekniska förvaltningen redovisar överskott för måltidsorganisationen. 3,8 miljoner kronor var överskottet 2024.

Deras anmälan till JO togs inte upp och den till förvaltningsrätten kunde inte leda någonvart eftersom kommunfullmäktige inte fattat något specifikt beslut om avgiften för maten på äldreboendena utan enbart om en modell för hur avgiften ska höjas.

Kvaliteten på maten tycker de har blivit något bättre, men inte mycket.

– Det har blivit lite bättre med lunchen, men kvällsmaten är det lite upp och ned med, säger Birgitta.

Hon gillar inte nyheten att det nu införts vegetarisk mat vid tre måltider var femte vecka. Hennes man har Parkinson och behöver extra mycket protein.

– Förra veckan var det grön ärtsoppa till kvällsmat en dag. Dagen efter var det slät morotssoppa till lunch. Jag har påpekat flera gånger tidigare att det inte är acceptabelt med soppa både på kvällen och till lunch nästa dag, säger hon.

Hon konstaterar att protein är viktigt för musklerna så att äldre orkar fortsätta gå, för sårläkning och för hjärnan, särskilt vid demens och Parkinson.

Kerstins man avled för en tid sedan, men hon fortsätter att engagera sig i nätverket för bättre mat på äldreboendena.

– Det är inte bara jag och Birgitta, säger hon.

– Det här gäller inte bara våra män utan alla boende, säger Birgitta.

Kerstin betonar att maten är det allra viktigaste för de äldre.

– Den ska vara näringsrik, riklig och beräknad så att de får i sig det de behöver, säger hon.

Hennes man var vegetarian, liksom hon själv, men för den maten finns varken meny eller näringsberäkningar. Ansvarigas motivering är att det är för få som berörs.

Kerstin och Birgitta är kritiska till att ansvaret för maten är uppdelat på två förvaltningar och att måltidsorganisationen tillåts gå med vinst.

– Det ska vara självkostnadspris, säger Kerstin som upplevde det chockartat att upptäcka den ekonomiska situationen.

– Jag trodde aldrig det kunde fungera så i en kommun. Jag tycker de har missbrukat sin makt. De har inte skött det de skulle sköta.

Kristdemokraterna har skrivit en motion med Kerstins och Birgitta förslag om att öka äldreboendenas matbudget för att förbättra kvaliteten. Majoriteten av politikerna har röstat ned den både i omsorgsnämnden och tekniska nämnden. Den ska dock också behandlas i kommunfullmäktige. Imorgon kväll bjuder KD in till pressträff “med anledning av de fortsatt allvarliga bristerna kring maten i äldreomsorgen”.

Frilagt har sökt tekniska förvaltningens kostchef Maria Helmersson.

Berit Önell

Läs mer:

2025-01-29 Hennes man svalt nästan ihjäl i äldreomsorgen – anhöriga organiserar sig

2025-02-07 Anhöriga nöjda med möte om äldres mat – men håller fortsatt koll

2025-03-07 Äldreboendenas mat blev dyrare per person – men billigare totalt

2025-08-23 Deras förslag för äldres mat och livskvalitet på väg till fullmäktige