Politiker från samtliga nio partier i Hässleholms kommunfullmäktige blev på tisdagskvällen utfrågade om hur de vill minska ojämlikheten mellan stad och landsbygd. Alla höll inte med om att det ens finns någon sådan orättvisa och några menade till och med att själva debatten orsakar splittring mellan Hässleholm och de mindre orterna. Samtidigt tog politikerna tillfället i akt, så här några månader före valet, att lova förbättringar i kransorterna.

Se Frilagts filmklipp från mötet!

Arrangör för mötet i Hedbergshuset i Vinslöv var Kransortsgruppen, med företrädare från byalag och liknande organisationer i kransorter och mindre byar i kommunen. Det var inte öppet för allmänheten.

Gruppen bildades i höstas i samband med debatten inför folkomröstningen om simhallarna i Tyringe och Bjärnum.

– Det var en reaktion på allt vi hittade när vi började titta på det som hände med simhallarna. Vi vill motverka centraliseringen som vi sett och stoppa utvecklingen där nästan alla investeringar och service koncentreras till centralorten på bekostnad av oss som sitter här, från landsbygden och de mindre orterna, förklarade inledningsvis Göran Berg från Tyringe som ledde utfrågningen.

Per Lind presenterade siffror på kommunala investeringar 2024 då 73,61 procent gick till Hässleholms tätort. Den kransort där det investerades mest var Tyringe med 2,49 procent.

2024 var inte ett enstaka år där fördelningen avvek. Fastighetsinvesteringarna under åren 2015-2025 visade samma mönster. Hässleholm fick då 76 procent av investeringarna och Bjärnum mest av kransorterna med sju procent.

Göran Berg konstaterade att 62 procent av kommuninvånarna bor utanför Hässleholms stad.

– Vi kräver inte 62 procent av investeringarna, men lite bättre fördelning än idag, och framförallt att man mäter det. Vart tar pengarna vägen?

– Vi har ställt frågor om vägunderhåll, kommunala gräsytor och intäkternas fördelning på Tyrs Hov. Det kunde man inte ta fram. Där blir vi bekymrade, sa Göran Berg, själv företagare.

Första frågan till partierna, den enda de inte fått veta om i förväg, blev: “Hur kommer ni att verka för att säkra kommunens ekonomistyrning med förbättrad kvalitet?”

– Självklart, om det finns brister ska de åtgärdas, svarade Thomas Haraldsson (L).

Övriga instämde, med vissa reservationer, bland annat om att regelverk måste följas för rapportering av statistik. Ekonomiavdelningen fick beröm av flera politiker.

– Att driva en kommun är inte samma sak som att driva ett företag, sa Magnus Åkeborn (V).

Kransortsgruppen ville ha svar på ytterligare 20 frågor som politikerna fått ut i förväg. De handlade inte om simhallar, men bland annat om hur partierna vill minska investeringsgapet mellan tätort och kransorter, om det behövs en särskild rullande fyraårsplan för satsningar i kransorterna, om kommunens organisation för exempelvis skötsel av gräsytor behöver decentraliseras, om byskolor och förskolor ska bevaras, om resurser för plantering och utsmyckning bör omfördelas, om behovet av industrimark och byggklar tomtmark i kransorterna ska säkerställas, om partierna vill säkerställa att gatlyktor i ytterområdena inte nermonteras, hur de ställer sig till återöppnande av servicekontor och om de kommer att arbeta för trygghetsskapande åtgärder i kransorterna och fungerande tillsyn över ovårdade fastigheter.

– Vi måste få bort uppdelningen mellan stad och land, svarade Magnus Åkeborn (V) på frågan om hur investeringsgapet ska minskas.

– Behoven får styra, sa Ulf Berggren (SD) som uttryckte förvåning över att den procentuella skillnaden i fördelning av investeringar var så stor.

Ulrika Widmark Barnekow (FV) var inne på samma linje, resurserna ska fördelas efter behov.

– Vår vision är att hela Hässleholm ska leva och blomstra. Kransorterna själva får också berätta vilka behov de har, sa hon.

Kommunstyrelsens ordförande Lena Wallentheim (S) ville hellre tala om driftbudgeten än om investeringarna.

– Vi håller ner investeringsbudgeten för att klara driften, sa hon.

– Viktigast nu är att få ordning på ekonomin. Vi betalar över 50 miljoner kronor per år i räntor, sa kommunalrådet Joakim Karlsson (M).

Anders Edwall (C ) lyfte upp att hans parti vill att varje krona som satsas i Hässleholm ska leda till att två kronor satsas utanför staden och att konsekvenserna för landsbygden ska utredas vid varje investering.

– I Vinslöv tycker jag vi är nöjda med investeringarna, men inte med driften, det brister i skötseln, sa Thomas Haraldsson (L) .

Han var inte intresserad av att låta en krona i Hässleholm ge två kronor utanför.

– Vi måste ha något att lägga dem på, sa han.

Däremot ville han ha utvecklingsplaner för kransorterna, en fråga som L redan tidigare drivit. Han var positiv till Kransortsgruppens förslag på fyraårsplaner. C- , FV- och M-företrädarna var mer skeptiska medan SD och MP gav grönt ljus. S och KD ville ha något slags planer.

– Det är klart att man måste ha långsiktiga planer, sa Lena Wallentheim (S).

– Jag hänger inte upp mig så mycket på fyra år, men någon plan ska det finnas, sa Christer Caesar (KD).

De flesta av politikerna viftade med grönt kort på frågor om att verka för att inte släcka gatlyktor, säkerställa tillgång på industrimark och villatomter och att återöppna servicekontor, men då i befintliga kommunala lokaler. Det blev dock mest rött för att omfördela medel till utsmyckning och belysning från stad till landsbygd.

– Vi vill inte försämra i Hässleholm, vi ska upp till samma standard överallt, sa Anders Edwall (C ).

Lena Wallentheim (S) försäkrade att gata-park-avdelningen på tekniska förvaltningen tagit på sig att jobba efter en rättvis fördelning.

– Men vi kan behöva skjuta till mer medel, sa hon.

Minskad byråkrati och snabbare svar från kommunens förvaltningar var en fråga som gav olika svar.

– Man ska kunna bygga upp en kontakt tills frågor fått svar. Idag hamnar frågor i en stor burk och man vet inte vart de tar vägen, sa Håkan Björk (MP).

– Vi håller på och lanserar ett servicelöfte. Man ska få snabbt svar, så snabbt det går, sa Lena Wallentheim (S).

Joakim Karlsson (M) lade en del av skulden på enskilda medborgare.

– Vissa individer begär enormt mycket information och det tar tid, sa han.

Anders Edwall (C ) riktade däremot kritiken mot kommunen.

– Kommunen har egna regler som att hemsidan inte längre har telefonnummer till tjänstepersoner. Istället ska kontaktcenter koppla och hålla på. Det tar för lång tid och de har inte alltid en positiv inställning till företagare.

En särskild kontaktperson på tekniska förvaltningen för kransorterna fick inte gehör.

– Vi måste ha en väg in i kommunen, det blir hur rörigt som helst om varje kransort ska ha en kontaktperson. Vi har ett kontaktcenter som fungerar hur bra som helst, det är Skåne-ledande, sa Ulf Berggren.

En återgång till decentralisering av vaktmästartjänster visade sig också kontroversiell.

– Centralisering är nog effektivast. Det blir allt större och dyrare maskiner, sa Håkan Björk (MP).

Lena Wallentheim hade en annan uppfattning.

– Jag är beredd att diskutera det. Ibland undrar jag om en vaktmästare som finns nära har många betydelsefulla funktioner, sa Lena Walllentheim (S).

M, C och L instämde.

– Har man ett område som man har ansvar för så sköter man det. Alla vet vem det är och då kör man inte hem på fredag eftermiddag och gräset inte är klippt, sa Thomas Haraldsson (L).

Ulf Berggren (SD) invände.

– Det kommer inte att fungera. Jag är ledsen, den tiden är förbi. Men vi har samma personer som kör till vissa orter.

Efter två timmar var mötet slut.

– De lovar mycket, vi får se om de kan hålla det, säger Per Lind.

Text och foto: Berit Önell