Den pappa som på lösa grunder misstänkliggjorts av Hässleholms socialtjänst och fått sina barn skyddsplacerade med en mamma som enligt hans bevisning utsatt både honom och barnen för våld kommer att få träffa dem. Det dömde en enig Hässleholms tingsrätt tidigare i veckan. Mamma får ensam vårdnad, men barnen rätt till reglerat umgänge med sin far, vilket gör att mamma ej kan förhindra att de träffas.

Domen ger viss indirekt kritik mot socialtjänstens partiska hantering av ärendet. Hotet som pappas inspelningar av mammas raseriutbrott och klandrande textmeddelanden utgör mot hennes självbild bedöms som överspelat, hennes oro som ospecifik och allmän, skälen till skyddade personuppgifter som svaga och vårdnad, boende och umgängesutredningen (VBU) som bristande i framåtblickande och självständighet.

När Frilagt ringer pappa, samma dag som domen fallit, låter han påtagligt lättad.

– Det är helt fantastiskt, säger han.

– Från ett svart mörker till mycket positiva saker.

För bara några månader sedan kände han sig helt uppgiven, och även sedan han med ny kraft samlat sig inför förhandling i tingsrätten förstod han att han inte kunde räkna med ett helt rättvist utfall.

– I det läget som vi hade, med allt mot oss i myndighetsväg kunde det nog inte gå mycket bättre än så här, säger han.

Tingsrätten har reglerat videosamtal varannan vecka såväl som fysiskt umgänge varannan jämn helg, tre veckor varje sommarlov såväl som att han får ha dem för sig själv vartannat av de kortare loven.

Pappas släkt och nätverk finns egentligen i Norrland, men för barnens skull flyttar han gärna söderöver, troligen tillbaka till Hässleholm. Här finns barnens vänner och en ”bästis” som dottern säger sig längta efter, och som även saknar henne.

– Jag har ju lite kontakt med barnens vänner. Så jag har ju skrivit till några nu, deras föräldrar, säger pappa.

Partisk socialtjänst snedvinklade

Frilagt uppmärksammande nyligen hur socialtjänsten skyddsplacerade pappas två barn hos en mamma som av allt att döma slagit både dem och pappa. I socialens partiska utredning som sedan rättfärdigade skyddsplaceringen förtegs alla uppgifter om mammas våld, inklusive orosanmälan från skolan, ljudinspelningar och barnens uppgifter, liksom allt annat som talade mot mammas berättelse. Pappas och barnens starkt uttryckta önskemål om att få träffa varandra tolkades som ett tecken på pappas manipulation.

Möjligen finns samband med att mammas nära vän jobbade på socialkontoret, en omständighet socialhandläggarnas chef aktivt försökt dölja.

När mammas stämning av pappa om vårdnaden, ett försök att helt beröva honom kontakten med barnen, blev föremål för prövning i tingsrätten föreföll det som osannolikt att han skulle få träffa sina döttrar igen. VBU-utredningen som tingsrätten beställt vilade på socialens bedömningar och rekommenderade ensam vårdnad till mamma utan reglerat umgänge med pappa.

Även när socialens slutsatser bygger på cirkelresonemang och partsinlagor, väger deras ”samlade bedömning” tungt. Utredningen gjorde gällande att pappa utsatt familjen för ”omfattande och allvarligt psykiskt våld”, och att det fanns ”stor risk att pappa utsätter [familjen] för latent våld”. Att pappa ifrågasatte bilden av sig själv som förövare och kom med egna anklagelser, understödda av bevisning, avfärdade socialtjänsten som ”eftervåld” mot mamma.

En enig tingsrätt kom dock i veckan till en helt annan slutsats:

– Det har inte framkommit att det skulle finnas någon större risk för att [pappa] skulle utsätta barnen [eller mamma] för våld eller annat övergrepp. Det saknas enligt tingsrätten tillräckliga skäl för att i praktiken helt utesluta [pappa] från barnens liv. Ett umgänge mellan barnen och [pappa] bedöms istället vara positivt för barnen, lyder domen, skriven av rådman Johan Rud.

Pappa har visserligen gått för långt med att spela in och spela upp incidenter där mamma skriker och slåss.

– Det måste i och för sig anses helt godtagbart att pappa spelat in vad som inträffat för det fall han skulle varit utsatt för våld, aggression alternativt falska beskyllningar. Det har däremot framkommit att han gått till överdrift och med marginal överskridit en rimlig avvägning av vad han skulle dokumentera.

Domen konstaterar dock att kontexten är en kaotisk och konfliktfylld relation, och att verklig hotbild saknas.

– [Mamma] har i sitt förhör lyft fram att hon kände en förhållandevis ospecifik och allmän oro, skriver tingsrätten.

Den VBU-utredning som tingsrätten beställt bedöms som otillräcklig i vissa avseenden.

– [Utredare av VBU] har förklarat att de inte ansåg sig kunna ifrågasätta tidigare bedömningar om att [mamma och barnen] behövde skydd. Hon har berättat att ett fysiskt umgänge därmed inte gick att genomföra förrän de skyddade personuppgifterna hade upphört. Bedömningen i VBU-utredningen förefaller inte ha varit med ett framåtblickande synsätt/prognos och måhända inte fullt ut innefattat en självständig bedömning, skriver tingsrätten.

Skyddade personuppgifter inget automatiskt hinder för umgänge

Tingsrättsdomen avfärdar att risken för att skyddade personuppgifter röjs skulle vara ett skäl att begränsa umgänge i fall där det till att börja med saknas goda skäl till skyddet.

– Om skälen för att skydda personuppgifterna är svaga bör risken dock inte påverka umgänge till någon del, skriver tingsrätten.

Domen hänvisar i detta avseende till rättsfallet NJA 2024, ”Det uteblivna umgänget”, där Högsta domstolen prövade ett fall där en mamma i många år förhindrade umgänge med barnets pappa med hänvisning till skyddade personuppgifter.

Trots att denna mamma utan grund kränkte barnets rätt till sin pappa fick hon likväl ensam vårdnad av HD. Detta på grund av att barnet var boende hos henne och ogärna skulle ryckas upp från sitt sammanhang. Samma kontinuitetsprincip gäller i denna dom.

– För att ändra barnens boende, vilket ingår i vårdnaden, krävs att det ska finnas en klar och tydlig förbättring som uppväger en sådan omställning. Det har inte på ett tillräckligt klart sätt framkommit att det skulle vara till barnens bästa, skriver rätten.

Därför får mamma ensam vårdnad, inte pappa. Delad vårdnad är uteslutet när föräldrarna inte kan komma överens. Eftersom mamma fört bort barnen från sitt sammanhang i Hässleholm och haft deras boende under lång tid blir rättens uppgift inte att bedöma vem som är lämpligast som ensam vårdnadshavare, den saken är avgjord nästan per automatik, utan endast om barnens rätt till båda föräldrar skall väga tyngre än eventuell risk för övergrepp från pappas sida. Gör den det, som i detta fall, kan pappa få umgänge, men knappast vårdnad, oavsett om han skulle vara lämpligare.

– Alltså vad skulle mamma gjort för att tappa vårdnaden? Det skulle ju ha varit något monumentalt, säger Anders Karlsson, ombud för pappa.

– Vi kallar det rabarberprincipen. Tar man barnen så vinner man, säger Sofia Hollström.

Tillsammans med Anders Karlsson representerade hon pappa i tingsrätten och driver Föräldrastödsbyrån som skall verka för mer produktiv dialog mellan föräldrar och socialtjänst.

Pappa hade gärna sett att han fick ensam vårdnad, eller barnen boende hos sig, så hade de sluppit skyddade personuppgifter, men att det inte blir så gör inte honom besviken.

– Nej, det är jag inte, det är ju så systemet ser ut.

– Och allt är bättre än ingenting.

Anders Karlsson förklarar att domstolen skall utgå från barnens bästa, vilket anses vara kontinuitet och att minimera risker, inte vad som är rättvist för föräldrarna.

– I barns liv är två år ofantligt lång tid. Det är sju centimeter! säger han.

Innan det verkliga umgänget med pappa kan börja ordinerar tingsrätten fyra umgängen i sällskap av umgängesstöd, en säkerhetsåtgärd.

– Det är ju rätt stor osäkerhet för domstolen när barnen inte har haft någon kontakt med pappa på så länge. Det här var det bästa möjliga utifrån utgångsläget, säger Anders Karlsson.

Socialen försvårade kontakterna med pappa

Under den tid som barnen levt med umgängesbegränsning i skyddat boende och så småningom med skyddade personuppgifter har deras kontakter med pappa begränsats till ett telefonsamtal i veckan.

Videosamtal hade utlovats men blev aldrig av, med hänvisningar till tekniska problem. Lösningar som kunde medge fysiskt umgänge avfärdades av säkerhetsskäl, något som nu ifrågasätts av domen. De telefonsamtal med pappa som genomfördes avlyssnades av personal som gav barnen strikta instruktioner om att inte säga något som kunde röja var de var.

I tingsrättsförhandlingarna tog mammas sida fasta på att det i vissa samtalsanteckningar framstår som att pappa fiskar efter information om barnens vistelseort.

– Det har luskats lite grann. Man kan också säga det att barnen blivit tystare och tystare i umgängena, sa mammas advokat Elisabeth Heijne.

Hon menade vidare att pappa utövat känslomässiga påtryckningar genom att fråga barnen om de skulle krama honom om de kunde, vilket gjorde dem obekväma.

I tingsrätten fick pappa svara på hennes kritiska frågor.

Vad gör du för bedömning om att de säger att ”Nej, det här är tråkigt”?

– När de började prata med mig första gången i mars 2025, då skrek de av glädje. ”Pappa, pappa!” men sen tappar de ju de hoppet. Det har ju gått ett och ett halvt år, utan att de fått träffa sin pappa.

– Det är svårt att prata med ett barn på telefon, och väldigt svårt när alla måste tänka på allting man säger så att det inte låter fel.

I ett av umgängestillfällena, där pratar ni om umgänget och du säger att ni ska bestämma att det bara ska vara varannan vecka. Hur kommer det sig att det inte följdes upp? Varför blir det fortfarande varje vecka?

– Jag får påminna dig att du skickade en begäran till mitt ombud om att minska umgänget till var tredje vecka. Då frågade jag tjejerna: Vill ni ha varannan vecka istället, blir det för mycket med varje vecka? Då tyckte de att det var okej. Sen har mitt ombud Anders Karlsson försökt nå dig, men du har ju inte bemödat dig att ta kontakt tillbaka.

Du säger till dem att vi bestämmer att vi ska ha umgänge varannan vecka. Det blir inget av det. Hur tror du att dina flickor tänker när du säger så och så blir det inte på det sättet?

– Du får nästan bli den som svarar på det, Elisabeth.

Jag förstår att du inte kan svara på det. Varför gjorde du tre veckor uppehåll i umgänget där under jullovet?

– Jag bröt ihop när jag fick VBU-beskedet, att jag inte skulle få träffa tjejerna efter att under så lång tid ha kämpat i övervakade samtal.

– Jag har varit väldigt ledsen. Jag kände att systemet var så starkt att det inte fanns mycket man kunde göra.

Till slut lyckades han samla sig till att återuppta umgänget, och även göra ett försök i tingsrätten.

– Jag förstod ju att de här tjejerna kommer ju aldrig att få träffa mig, ifall jag inte försöker.

Oklart om mamma överklagar

Frilagt försöker under flera dagars tid få tag på Elisabeth Heijne så att hon kan ge sin och mammas syn på domen. Hon är upptagen men hennes telefonister skall be henne att ringa tillbaka. Frilagt fortsätter dock ringa. Till slut svarar hon.

– Nähä du, jag har semester, så jag tänker inte svara på några frågor, säger hon.

Inte ens om ni tänker överklaga?

– Nej.

Utom när det gäller videosamtalen, som skall genomföras varannan vecka, inte varje vecka, dömde tingsrätten enligt pappas tredjehandsyrkande, vill säga i den händelse att mamma fick ensam vårdnad och barnen oförändrad boendesituation.

Mamma kan om hon vill kontakta Skatteverket och upphäva de skyddade personuppgifterna. Tills vidare sker hämtning och lämning i Hässleholm.

Jonathan Önell