Arbetsmiljöverket har under flera år krävt att Hässleholms kommun förbättrar arbetsmiljön för sjuksköterskorna i äldreomsorgen. Men situationen har istället försämrats. Nu hotar ett nytt vite på 160 000 kronor. Det handlar liksom tidigare om att arbetsgivaren måste prioritera arbetsuppgifterna när personalen inte hinner med. Under sommaren är situationen ännu mer pressad än annars, i år till den grad att stabsläge införts. Inspektionen för vård och omsorg har gett upp om att kommunen i nuläget ska komma till rätta med bristerna. Sjuksköterskor har också tvingats neka besök hos patienter och istället hänvisa till 112. Därmed har ambulanspersonal tagit över kommunens ansvar.

Arbetsmiljöverket har varit inkopplat sedan sjuksköterskornas skyddsombud begärde hjälp inför att politikernas beslut om stopp för bemanningspersonal skulle träda i kraft den 1 november 2024, trots många vakanta tjänster.

Kommunen har ännu inte lyckats uppfylla kravet på en prioriteringslista och har bland annat hävdat att man inte förstått vad Arbetsmiljöverket menade med sina krav och därför inte kunnat vidta åtgärder.

Den prioriteringslista som kommunen tidigare gjort gäller för alla sjuksköterskornas över 50 olika arbetsställen. Men nu måste en separat beskrivning tas fram för varje arbetsställe. Anledningen är att sjuksköterskorna har olika arbetsuppgifter och att tidigare åtgärder inte har haft någon positiv effekt. Den sammanställda prioriteringslistan har inte ens kommunicerats till alla berörda.

– Era sjuksköterskor har för mycket att göra. De hinner inte med. De mår dåligt och riskerar sin hälsa på grund av detta och på grund av att deras vårdtagare inte får den hjälp som era sjuksköterskor uppfattar att de behöver. Och detta har pågått under mycket lång tid, skriver arbetsmiljöinspektören i ett mejl till Mikael Isgren, kommunens verksamhetschef för hälsa och sjukvård, den 12 juni.

Isgren får besked om förlängd tid till den 30 november att vidta de åtgärder som krävs i det nya vitesföreläggandet.

Vitet på 160 000 kronor kan begäras ut om inte två krav är uppfyllda tills dess. Alla prioriteringslistor ska vara klara, inklusive tydlig information om vad som händer med de arbetsuppgifter som prioriteras bort eftersom dessa annars orsakar stress och att sjuksköterskor oroar sig för att riskera sin legitimation när de arbetar i Hässleholm. Det är inte godkänt att säga att uppgifterna kan göras vid ett senare tillfälle eftersom det bara innebär att de skjuts upp utan att arbetsbelastningen minskar.

Kommunen ska också säkerställa att alla timmar övertid och mertid för enhetscheferna dokumenteras framöver, trots att de inte får ersättning. Syftet är att omfattningen ska framgå och att för hög arbetsbelastning ska kunna förebyggas.

Arbetsmiljöverket skriver att sjuksköterskornas arbetsbelastning under flera år varit ohälsosamt hög, vilket leder till både sjukskrivningar och uppsägningar. Trots Arbetsmiljöverkets krav har problemen förvärrats mer och mer. Vid den senaste uppföljningen i mars 2026 var 19 sjukskötersketjänster vakanta. Nya sjuksköterskor anställs kontinuerligt, men det är fler som säger upp sig, blir sjukskrivna och tar tjänstledigt för studier. Ett problem är också för många olika IT-system som är svårarbetade och som inte kommunicerar med varandra

Kommunen har hävdat att verksamheten inte fullt ut har möjligheter att åtgärda problematiken.

– Att anställa tillräckligt många sjuksköterskor och att säkerställa att arbetsmiljön är tillräckligt attraktiv för att sjuksköterskor ska vilja stanna kvar i er verksamhet är dock förhållanden som ni har möjlighet att göra något åt, skriver Arbetsmiljöverket.

Myndigheten är också kritisk till att kommunen bara lyft av sjuksköterskorna några få arbetsuppgifter – varav vissa inte ens skulle utföras av sjuksköterskor från första början. Det gäller exempelvis arbete med bilar och leverans och montering av medicinskåp.

Svårt plocka bort arbetsuppgifter

Mikael Isgren har svårt att förklara varför kommunen fortfarande inte klarat av att göra en godkänd prioriteringslista.

– Det svåra är kanske att plocka bort arbetsuppgifter, det är väl lite där vi har fastnat, säger han.

Ni kan väl inte heller bara skjuta upp uppgifter?

– Vissa saker måste utföras av sjuksköterskor.

Mikael Isgren berättar om flera åtgärder, men medger att farmaceuterna som är på väg att rekryteras inte kan ge läkemedel.

– Men de kan kontrollera läkemedelslistor, dela dosetter, ringa läkare med mera som tar timmar i anspråk för sjuksköterskorna.

Personer från arbetsmarknadsenheten utför nu serviceinsatser som att hantera bilar, hämta och lämna prover och packa upp arbetskläder. Möjligheten att använda hyrsköterskor har förlängts året ut.

10-11 nya sjuksköterskor har anställts för att påbörja sina tjänster under tiden juni-spetember.

Mikael Isgren tycker att situationen är bra för att vara sommar, trots att alla tjänster inte är tillsatta.

– Generellt hinner de med.

Han bekräftar dock att sjuksköterskor inte alltid hunnit åka ut när de borde och istället fått göra bedömningar på telefon. De har också uppmanat omvårdnadspersonal att larma ambulans istället.

– Det kan hända. Står man i ett läge med två-tre mil till patienten och är upptagen, då kan det vara bättre att ambulans tillkallas än att ingen bedömning görs. Men vi samarbetar med både ambulansen och akuten för att våra patienter ska ha rätt vårdnivå. De allra flesta gånger lyckas vi utmärkt, men det finns tillfällen när ambulansen kanske tillkallas i onödan.

– Jag tycker nog vi har läget bra under kontroll, säger Mikael Isgren.

Omsorgsförvaltningen har fortsatt stabsläge på grund av den ansträngda situationen med för få sjuksköterskor. Den utlösande faktorn för stabsläget, krisen på hemtjänstområde centrum, med tre lex Maria-anmälningar och en halvtidssjuksköterska som var ensam på tre tjänster, har bara delvis lösts. Mikael Isgren är inte säker, men tror att bemanningen legat på 1,8-2,0 tjänster under semestern.

Han tycker att stabsläget lett till bättre samarbete över verksamhetsgränserna och frigjort en del resurser. Bland annat har sjuksköterskeutbildade enhetschefer gått in och avlastat.

– Det har gett bra effekt, säger han.

IVO har gett upp

Men Inspektionen för vård och omsorg har gett upp. De tre lex Maria-anmälningarna om vårdskador – som delvis orsakades av sjuksköterskebristen – har avslutats. Två av fallen gällde brister i förebyggande och behandling av trycksår där en av patienterna avled. Det tredje gällde brister i vården av en patient som visade tecken på infektion, vilket ledde till sjukhusvistelse.

– IVO bedömer att omsorgsnämnden i Hässleholms kommun i nuläget inte har förutsättningar att komma till rätta med bristerna, skriver IVO i alla tre besluten, men förutsätter att kommunen fortsätter att genomföra åtgärder.

Den 24 augusti blir det rättegång i tvistemålet där en bemanningsanställd sjuksköterska stämt Hässleholms kommun för kränkning. Enligt stämningsansökan påstod en chef inför en annan kommun att hon avslutat sköterskans uppdrag i förtid, vilket inte var sant. Hen, som tidigare fått goda vitsord av samma chef, hade själv sagt upp sig efter en vecka i tjänst på grund av en omöjlig arbetssituation på område centrum. Introduktionen var obefintlig, trots uttryckligt krav i avtalet med bemanningsföretaget, och sköterskan måste ofta ensam täcka upp för alla tre tjänsterna.

Kommunen har svarat med att påstå att sjuksköterskan brutit mot rutiner som inte fanns och använt fel förbandsmaterial när det rätta inte fanns.

Mikael Isgren vill inte kommentera stämningen, men konstaterar att hög arbetsbelastning och bristande introduktion ingår i Arbetsmiljöverkets kritik och bidrar till uppsägningar.

– Vi har ett jättebra introduktionspaket, sedan har vi har inte riktigt lyckats fullfölja det, säger han.

Han försäkrar att avsikten nu är att satsa mer på detta.

– Det kommer vi att göra. Vi har en bra grund, säger han.

Berit Önell