Livsmedelskostnaden för äldreomsorgens matportioner i Hässleholms kommun varierar stort, mellan 14 och 34 kronor. För skolor, förskolor och fritidshem går det inte ens att göra någon jämförelse. Det visar revisorernas kartläggning i tre steg av införandet av den gemensam måltidsorganisationen under tekniska nämnden. De konstaterar att det i princip är omöjligt att följa upp det ekonomiska resultatet av förändringen eftersom kostnaderna före sammanslagningen inte gått att spåra. Kommunstyrelsen har också brustit i sin samordnande roll mellan de inblandade nämnderna och måltidspolicyn från 2015 har inte uppdaterats.

– Samordningsansvaret ligger väldigt tungt på kommunstyrelsen, säger Robin Gustavsson (KD), ordförande i kommunrevisionen som haft hjälp av revisionsfirman Ernst & Young.

Kommunfullmäktige beslöt 2021 om en gemensam måltidsorganisation för omsorg och skolor. Syftet var att optimera ekonomi, kvalitet och personalförsörjning.

I den första kartläggningen i juni 2025, som bland annat gällde styrande dokument, portionskostnader och näringsberäkningar, uteblev svar som revisorerna ansåg viktiga. Därför genomfördes en hearing under hösten. Där framkom att skillnaderna i ersättningsmodellerna skapar frustration, speciellt för de kök som lagar mat till båda förvaltningarna.

Olika ersättnings- och redovisningsmodeller gör det svårt att jämföra produktionskostnader mellan kök i olika delar av verksamheten. Måltidsorganisationen levererar lunch och kvällsmat till äldreboendena medan omsorgsnämnden både fungerar som beställare för dessa och bekostar frukost och mellanmål som tillagas direkt på boendena av råvaror som beställs från andra leverantörer. Barn- och utbildningsnämndens ersättning till tekniska nämnden är anslagsfinansierad och bygger alltså inte på faktiska kostnader.

I den tredje kartläggningen i april i år stod det klart att det inte gick att urskilja enbart kostnaden för exempelvis lunch eftersom både lunch och kvällsmat räknas som en portion på särskilda boenden. Inom LSS redovisas däremot lunch och kvällsmat som två portioner. Luncher som serveras på restaurang och till personal ingår också i antal portioner. De beräkningar som ändå gjorts visar en total kostnad per portion på mellan 57 och 103 kronor. Livsmedelskostnaden varierar mellan 14 och 34 kronor per portion, men de flesta köken hamnar på mellan 23 och 27 kronor.

För barn- och utbildningsförvaltningen redovisas personal- och driftkostnader för hela enheten. Därför går det inte att göra någon jämförelse mellan köken. Anmärkningsvärt är att större kök med lägre produktionskostnad här inte klarar att hålla sin budget. Maten på förskolor med enbart leverans till den egna verksamheten kostar från 9 700 kronor till 18 800 kronor per barn och år.

Enligt revisorerna uppger måltidsorganisationen att kostnadsskillnaderna mellan köken inom omsorgen är små. Men kartläggningen visar stora skillnader, både i omsorgen och skolverksamheten. De “dyra” köken ligger 65-90 procent högre i kostnader än de som är billigast.

Revisorerna ser positivt på att referensgrupp, styrgrupp och arbetsgrupp tillsattes för att leda omorganisationen. Men kritik riktas mot att ingen riskanalys gjordes inför förändringen, att det inte ingick i uppdraget att revidera kostpolicyn och att styrgrupp och arbetsgrupp inte fortsatt sitt arbete efter 2021. Ingen ekonomisk uppföljning redovisar vilka besparingar som uppnåtts sedan omorganisationen. Inte så konstigt eftersom det inte funnits någon uppgift om vad respektive måltidsorganisation kostade före samordningen.

– När investeringar i köken är en grundpelare för effektivisering av måltidskostnaderna, menar vi att det är av största betydelse att det finns ekonomiska uppgifter för den faktiska produktionskostnaden per kök. Detta för att kunna avgöra om en investering är försvarbar på ekonomiska grunder, skriver revisorerna.

De påpekar att både ledande politiker och tjänstepersoner har framhållit att den nya styrmodellen från 2022 innebär att nämnder och bolag måste ta ansvar för helheten och inte fastna i “stuprörstänk”.

– Att det idag inte finns ett någorlunda enhetligt ersättningssystem till måltidsorganisationen ser vi som ett tydligt misslyckande i förhållande till styrmodellens intentioner, skriver revisorerna.

Revisorerna ser också brister i kommunikation och dialog kring omorganisationen.

– Vi har inte sett att de pratat så mycket i nämnderna om omorganisationen. Det har nog mer varit en diskussion mellan förvaltningarna, annars skulle vi ha kunnat se det i protokollen. Det är viktigt att ha en gemensam politisk diskussion när man jobbar med något gemensamt, säger Robin Gustavsson.

Den slutliga bedömningen blir att vinsterna med kommunfullmäktiges beslut inte fullt ut har realiserats. Att det finns färre kök idag beror inte på effektivisering utan på volymminskningar.

– Kommunstyrelsen har brustit i sin samordnande roll, då ett kommunalt ansvar fördelas över flera nämnder, skriver revisorerna.

De begär inte svar på sin skrivelse, men önskar att den tas upp på sammanträden och vill ha protokollsutdrag från berörda nämnder och kommunstyrelsen.

– Vi vill att de redovisar vår rapport så att de ser vad de själva kan göra för att arbeta på ett bättre sätt framöver, säger Robin Gustavsson.

Det betyder inte att revisorerna helt släpper frågan.

– Om det behövs kan vi titta vidare på det. Jag kommer i alla fall att föreslå att vi följer upp hur det har hanterats, säger Robin Gustavsson.

– Det har varit ett rätt stort arbete med rätt mycket svårigheter att hitta alla beräkningar med mera.

Berit Önell