Musikteaterskolan i Bjärnum kan återuppstå hösten 2027 – om räddningsplanen går i lås. Det behövs en halv miljon kronor för att klara lokalkostnaderna under ett års paus. Under tiden måste en långsiktig lösning tas fram. På önskelistan står höjda statsbidrag och nya direktiv till Folkbildningsrådet.

Både L-och C-politiker från kommunen, regionen och riksdagen besökte på fredagen skolan. De träffade Jörgen Strid, ordförande för stiftelsen som drivit Musikteaterskolan, och Ulrika Gleisner, rektor för Eslövs folkhögskola som tog över huvudmannaskapet för utbildningen efter Markaryds folkhögskolas konkurs förra året.

Folkbildningsrådet har uppgett att regelverket inte ger möjlighet att rikta stöd så att det hjälper Musikteaterskolan. Det är också vad Folkbildningsrådet nu har svarat kommunledningen på deras skrivelse. Samtidigt har stöd riktats till andra typer av utbildningar på ett sätt som, enligt Ulrika Gleisner, borde kunna göras även för kulturinriktade utbildningar som Musikteaterskolan.

Kommunpolitikern Thomas Haraldsson förklarar vid Liberalernas pressträff efter mötet på skolan att man träffats för att se hur man kan hjälpa Musikteaterskolan att komma vidare.

– Som det ser ut just nu så är det inte så roligt. Vi måste ha en långsiktig lösning och där är vi inte i mål, men vi ser ändå möjligheter, både från regionens och regeringens sida, säger han.

Hur då?

– Det är där vi inte riktigt är framme. Men de flesta partier vill öka anslagen till folkhögskolorna. L har gått i bräschen och sagt att vi vill tillskjuta mer pengar nästa år. Om vi lyssnar på de andra partierna så vill nästan alla det, helt plötsligt. Det bästa hade varit om vi kunde kroka arm allihop och hjälpas åt.

Liberalerna ville lägga mer pengar till folkhögskolorna även i år. Men långsiktigt räcker det inte med mer pengar från staten om Folkbildningsrådet inte fördelar dem så att de kan komma Musikteaterskolan till del.

– Vi behöver få upp volymen så att Eslöv har möjlighet att rymma den här utbildningen. Sedan finns det möjlighet att peka ut till exempel kultur som prioriterat område, men inte att peka ut en specifik utbildning eller folkhögskola, säger Fredrik Brange.

Region Skånes regionala utvecklingsnämnd står idag för 25 procent av folkhögskolornas anslag medan resten är statliga bidrag som fördelas via Folkbildningsrådet. Musikteaterskolan kostar 4,5 miljoner kronor per år.

Kortsiktigt kan Region Skånes kulturnämnd möjligen bidra ytterligare för att lokalerna i Bjärnum inte ska behöva säljas.

– Det finns medel som kan sökas, säger Fredrik Sjögren, liberal ordförande i Region Skånes nämnden.

Olle Schmidt, ledamot i regionala utvecklingsnämnden, tror att det finns stor förståelse där för behoven.

– Ska man agera snabbt så är det primärt att se till att de här lokalerna får vara kvar. För det behövs en halv miljon. Man kan dra i olika trådar, säger han.

– Det måste gå geschwint och det är ingen partiskiljande fråga.

Thomas Haraldsson lovar att även försöka få kommunen att bidra till lokalkostnaderna.

– Har vi inte de här lokalerna kommer vi aldrig att kunna starta Musikteaterskolan igen, säger Ulrika Gleisner.

– När det är i hamn kan börja titta på den långsiktiga lösningen. Det ska bli val, ny regeringen och så vidare. Den ålen är lite svår att hålla just nu för vi vet inte vart den tar vägen, säger Marianne Littke från Ballingslöv, etta på Liberalernas riksdagslista för nordöstra Skåne.

Hon menar att Musikteaterskolan är viktig på många sätt, förutom att bidra med kulturarbetare till hela Sverige. Den innebär att 40 elever flyttar till Bjärnum med 2 000 invånare.

– Det är en strategiskt viktig verksamhet för den här kommunen, men också för Bjärnumsborna.

Det kan se ut som att politikerna vaknat lite sent när skolan egentligen redan är nedlagd efter att ha räddats tillfälligt under förra läsåret. Men Liberalerna förklarar att de agerat så snabbt de kunnat.

Olle Schmidt säger att tjänstepersonerna på regionen inte var riktigt medvetna om situationen förrän beskedet om att man höll på att ge upp kom nu i sommar. Själv läste han om det i tidningen.

– Jag trodde att Ulrika löste det när det var lämnat till Eslöv, säger han.

– För ett år sedan försökte vi få fram pengar och sedan trodde vi att det hade löst sig, säger Thomas Haraldsson.

De elever som antagits till Musikteaterskolan i höst har fått besked om att det inte blir någon utbildning i år. Men Ulrika Gleisner lovar att de får första tjing nästa höst. Tackar de nej får det bli en ny antagningsomgång.

– Bjärnum har ett jättestarkt rykte. Att fylla platserna blir inget problem, säger hon.

Hon är glad för allt stöd.

– Förhoppningen när så många engagerat sig är att de också ska se folkhögskolans storhet överlag, att vi kan göra så mycket större samhällsinsats än vad vi tillåts göra idag, säger hon.

Hon berättar att Eslövs folkhögskola tvingats säga nej till 150 sökande på allmän kurs som motsvarar gymnasium.

– Vi hade önskat fler platser också till allmän kurs, säger hon.

Historiskt har folkhögskolor ofta fångat upp ungdomar som behövt en andra chans i livet.

– Ja, så var Grundtvigs tanke, säger Olle Schmidt.

Grundtvig grundade den första folkhögskolan i Danmark och brukar kallas folkbildningens fader.

Vid Centerpartiets besök på skolan deltog Birte Sandberg, gruppledare i regionen och etta på riksdagslistan för gamla Kristianstads län, Jimmi Sjölander, Osby och Anders Edwall, Hässleholm.

– Centerpartiet i Hässleholm lovade på mötet att föreslå kommunen att skjuta till pengar för lokalkostnaden fram till nästa termin, berättar Anders Edwall.

Partiet hoppas på ett maktskifte efter valet och att Centerpartiet sedan sitter med i en regering och kan förverkliga sin vilja att satsa 1,4 miljarder kronor på folkhögskolorna.

– Då kommer utbildningen att kunna återstartas 2027.

Enligt Anders Edwall går de flesta folkhögskolor på knäna på grund av Tidö-regeringen.

– De har inte höjt bidraget per utbildningsplats utan de pengar som tillförts har i princip varit öronmärkta pengar för deltagare med NPF-diagnos och platser för utbildning i bland annat svenska språket. Det som behövs är fler platser, men framförallt höjt bidrag per utbildningsplats samt en extra satsning på kulturutbildningar som generellt är dyrare än de allmänna utbildningarna.

Text: Berit Önell
Foto: Urban Önell