– På sikt måste vi höja lönerna i omsorgen, men man orkar inte springa mer för att man får högre lön, säger Lena Wallentheim, kommunstyrelsens ordförande och Socialdemokraternas toppnamn till kommunvalet i Hässleholm för sista gången.

Hennes lösning är att anställa fler, i första hand för pengar som idag går till timanställda och övertid. Extra anslag ska gå till arbetsskor för omsorgspersonal.

Lena Wallentheim har fyllt 67 och har funderat över hur länge hon ska fortsätta.

– Jag garanterar att det är min sista mandatperiod i denna form. Sedan får det vara bra, säger hon.

Eventuellt kan hon tänka sig något mindre uppdrag efter nästa val.

– Jag känner mig pigg nu och tycker det är roligt. När man inte tycker det är utvecklande och roligt längre utan börjar tröttna då ska man nog sluta, säger hon.

Hennes två viktigaste valfrågor är omsorgen och skolan, med tonvikt på omsorgen.

– Jag är helt övertygad om att vi måste driva frågan om mer personal i omsorgen, säger hon.

– Det är ganska mycket folk på timanställningar och övertid. För de pengarna kan vi betala anställda istället. Vi vill börja där.

Behövs det inte mer pengar?

– Det kan jag inte säga nu.

Hur ska ni locka fler att jobba inom omsorgen?

– Bättre arbetsvillkor.

– Vi driver rätten till heltid för att man ska få en bra pension. Men många säger att de inte orkar gå upp till heltid.

Tunga arbetsscheman i omsorgen

Hon menar att en orsak till att det är svårt att få personal till omsorgen är krävande arbetsscheman.

– Det är tungt med varannan helg, framförallt för de som har en livssituation med småbarn.

På sikt vill hon även få bort delade turer, något som det nuvarande styret dock gav upp för att det skulle kosta för mycket att öka personalen så mycket att det inte krävdes jobb varannan helg, vilket ledde till protester från personalen.

– Vi kan inte driva något som folk inte vill ha.

– Det är också viktigt att få göra vårduppgifter, att annat kan delegeras till andra personalgrupper.

Det Lena Wallentheim först vill avsätta extra pengar till är fria arbetsskor till omsorgspersonalen.

– Det är viktigt med bra skor och andra yrkesgrupper får ju det, säger hon.

Höjda löner vill hon inte prioritera, trots att de är för låga för att invandrade undersköterskor ska få behålla sina arbetstillstånd.

– Det är en statlig fråga, säger Lena Wallentheim.

Hon hoppas att en S-regering ändrar på detta efter valet så att sådan personal får stanna.

– De behövs verkligen.

Gratis frukost till skolelever

När det gäller skolan vill hon fortsätta försöken med att bjuda på frukost.

– Det är viktigt att eleverna äter ordentligt för att de ska tillgodogöra sig undervisningen fram till lunch. Vi har fått lite larmsignaler om att alla inte får tillräckligt hemma. Vi ser också att eleverna äter mer på lunchen på måndagar och fredagar.

I Lena Wallentheims recept för bättre skolresultat och studiero ingår också mindre klasser, men framförallt fler vuxna.

Till detta avsätter S inte heller mer pengar.

– Skolverksamheten har gått lite plus nu. Vi får först titta på de resurser vi har inom verksamheten.

Lena Wallentheim vill ha kvar de små byskolorna så länge kvalitet och elevunderlag räcker till.

– I första hand ska eleverna få en bra skola.

Hon kan inte dra en gräns för hur liten en skola får vara.

– Det är jättesvårt att säga när en skola är för liten. För stor går inte heller. Vi har inte drivit nedläggning på grund av för få elever. Jag tror att man måste ha väldigt mycket dialog med föräldrarna för att se den bästa lösningen. Det är inte bara att slå näven i bordet och skolor ska inte läggas ned av ekonomiska skäl.

Om skolan skriver S i sin nytryckta valbroschyr bland annat att alla elever ska nå kunskapsmålen och att stödet till barn med särskilda behov ska stärkas.

Maten i både skola och omsorg har diskuterats mycket och revisorerna ser brister, men Lena Wallentheim kan inte på rak arm säga om och i så fall hur maten eller måltidsorganisationen borde förändras. Omsorgen har ökat sin budget för frukost och mellanmål.

– Om vi behöver öka anslagen mer får vi se, vi måste säkerställa god och näringsrik mat.

Även när det gäller maten ser Lena Wallentheim behov av mer personal i omsorgen för att det ska finnas tid att hjälpa äldre med exempelvis sväljsvårigheter.

Hon betonar, liksom revisorerna, att de tre berörda förvaltningarna och nämndernas politiker behöver ha mer dialog. Kommunstyrelsen fick kritik av revisorerna just för att inte ha samordnat dem bättre.

Bidrag till studieförbund

Lena Wallentheim vill återinföra de kommunala bidragen till studieförbunden som det borgerliga styret tog bort från och med 2020.

– Men vi vet inte vad vi får igenom i förhandlingar med andra partier, säger hon.

Varför har ni inte drivit det under den här perioden?

– Det blev lite stressigt när vi tog över 2023, vi behövde se till att hålla igång vår verksamhet. Efter valet, om vi fortsätter styra med M, får vi ta fram en punktlista över vad de och vi vill.

S sa vid maktskiftet att vissa frågor som partierna var oense om skulle pausas, men Lena Wallentheim kan inte svara på vilka frågor det var, förutom bidragen till studieförbunden.

M:s utspel om att privatisera 40 procent av äldreomsorgen visar också en skiljelinje mellan partierna.

– Jag sa till Joakim (M-kommunalrådet Karlsson): “Den går inte hem i mitt parti”. Om vi ska fortsätta styra tillsammans får de dra tillbaka den, säger Lena Wallentheim.

Inget samarbete med SD

Hon kan annars tänka sig att fortsätta samarbeta med M.

– Men SD kommer vi aldrig att samarbeta med. Det skulle inte fungera. Vi ser inte på samma sätt i olika värderingsfrågor. Vi har inte samma människosyn. Vi går hellre i opposition. Vi har inte stängt dörren till övriga. Men det ger sig när vi ser valresultatet.

Hon vill satsa på fritidsgårdar i tätorterna och bevara och utveckla filialbiblioteken. På sikt kan hon tänka sig en fritidsgård i Tyringes stängda simhall.

– Det är en diskussion vi får ta, både för Tyringe, Bjärnum och Qpoolen. Vi kan inte bara låta det stå tomt.

Utredningar pågår. I väntan på dem ska Tyringe få en tillfällig fritidsgård i det före detta fritidshemmet Stenbocken. Den skulle ha öppnat i juni, men har blivit försenad.

Lena Wallentheim säger att hon inte förstår varför badhusfrågan blev så infekterad.

Hur vill ni motverka att invånarna i kransorterna känner sig missgynnade?

– Det är inte annat att göra än att åka ut och diskutera och titta på hur kommunen kan samverka med byalag och andra.

Lena Wallentheim avfärdar förslag om att lika mycket pengar ska gå till varje ort.

– Om vi måste bygga en skola så måste vi, eller ett äldreboende. Det är behovsstyrt och vi kan inte låna upp allt, dom pengarna kommer sedan på driften. Badhusen är stängda, men vi har skolor, bibliotek, räddningsvärn med mera kvar. De kostar också pengar. Då kan vi kanske inte ha till exempel ett kulturhus i varje tätort, säger hon.

Hon vill satsa på mer blommor och renare tätorter och är öppen för att höja tätortsbidragen om byalagen hjälper till med detta.

– Vi når längre om vi jobbar tillsammans.

Hon vill även se över hur vaktmästeriet är organiserat.

– Det ser inte så bra ut i Hässleholm heller.

Gatlyktor en trygghetsfråga

Hon har full förståelse för att boende på landsbygden reagerat på att gatlyktor släckts. Men att tända dem igen finns inte med i valprogrammet från S, däremot bättre belysning i orternas centrum och parker.

– Jag har försökt prata med både Trafikverket och tekniska förvaltningen. Barn som åker skolbuss kommer till hållplatser i mörker och även andra måste kunna känna sig trygga och se var de går. Nu pausar vi det tills Trafikverket fått reda ut det. Det är en trygghetsfråga, säger Lena Wallentheim.

Ett av de nya vallöftena är att bevara och utveckla natur- och friluftsområden. Men Finjasjön nämns inte.

Ni ville 2022 avsätta pengar för att åtgärda Finjasjön, varför har ni sedan inte lyft den frågan?

– Vi lade in det i vår egen budget efter förra valet. Sedan har det väl utretts vidare om aluminiumbehandling av bottnarna? Det är en fråga vi måste sätta oss ned och diskutera. Det tror jag M också vill, säger Lena Wallentheim.

Frilagt har avslöjat att medborgare behandlats olika i kommunala ärenden utifrån kontakter, ställning eller egna eller närståendes tidigare konflikter med kommunen. Vill ni motverka det? Hur i så fall?

– Medborgare ska behandlas lika. Som politiker vill jag vara tydlig med att det är så det ska fungera.

Hur ska ni nå dit?

– Utbildning av de som tar emot samtal och tydlighet från alla ledare i arbetsgrupperna. Jag har ingen annan åsikt än att det ska skötas korrekt. Om det är speciellt inom vissa områden får man ta tag i det där problemen uppstår. Ledarna får redovisa spelreglerna. Vi kan inte ha tyckande och gammalt groll med. Jag gillar inte sånt.

Diarieföring och utlämning av handlingar fungerar inte heller alltid enligt grundlagens krav. Anser du att det ska förbättras, i så fall hur?

– Det behövs utbildning hela tiden. Vi har mycket ny personal som behöver grundutbildning. I min värld är det bara så att vi ska sköta oss och följa lagstiftningen korrekt.

Text och foto: Berit Önell

Lena Wallentheim
Ålder: 67 år
Bostadsort: Hässleholm, tidigare Emmaljunga. Uppvuxen i Hallstahammar.
Sysselsättning: Kommunalråd på heltid sedan 2013, tidigare ombudsman för Socialdemokraterna och dessförinnan behandlingspersonal inom missbruksvård och vårdbiträde på den så kallade långvården för äldre på sjukhuset.

Socialdemokraterna
Bildades 1889 och kämpade för att Sverige skulle bli en demokrati med allmän rösträtt, åtta timmars arbetsdag och generell välfärd. I valet 1938 fick partiet för första gången majoritet med drygt 50 procent av rösterna. Under de följande decennierna satt Socialdemokraterna oftast i regeringsställning. Idag är partiet Sveriges största, i Hässleholms kommunfullmäktige näst störst med 14 av 61 ordinarie ledamöter.