Efter sex månader fick han på onsdagen hälsa på sin demenssjuka kära igen på Vittsjö sjukhem – utan olagliga begränsningar i tid eller övervakning. Hon kan inte prata, men han berättar att hon visade att hon kände igen honom.
– Jag såg på ögonen att hon var glad, säger han.
Frilagt har berättat om Tomas, som egentligen heter något annat, och hans förtvivlan efter att han blev förbjuden att besöka sin livskamrat, som vi kallar Karin, på det privata äldreboendet.
ANNONS
Alla begränsningar av anhörigas besök är olagliga, om de inte kommer från omsorgstagaren själv eller det finns ett kontaktförbud från åklagare. Det har JO slagit fast flera gånger.
Trots det fick Tomas ett totalt besöksförbud. Han slog larm till ansvariga på kommunen som placerat Karin där. Efter fyra månader kallade kommunen honom till ett möte där boendets verksamhetschef Anne Nyström också deltog. Han uppmanades godkänna begränsade besök på två timmar två gånger per vecka. Han anklagades för att störa personalen i deras arbete. Själv tror han att han straffas för att han påtalat missförhållanden.
Minnesanteckningar från mötet ser ut som ett avtal där han förväntades skriva under på begränsade besökstider. När han inte gjorde det fick han inte komma alls.
Efter att Frilagt uppmärksammat situationen fick han istället besked att han fick komma på besök under övervakning. På måndagen hölls ett nytt möte där kommunen klargjorde att besöksbegränsningar är olagliga. Men samtidigt fortsatte diskussionen om att Tomas inte borde besöka så ofta och övervakningen ifrågasattes inte. Frilagt frågade på tisdagen kommunens ansvariga om detta och myndighetschef Sara Fast slog fast att övervakning inte heller får förekomma.
På onsdagen fick så Tomas ett sms från Vittsjö sjukhem: “Hej! Du är välkommen att besöka (Karins riktiga namn). Som sades på mötet är det inga begränsningar.”
Först tänkte han inte åka dit förrän han fått ännu mer klara besked. Han ville inte riskera att bli stoppad i dörren.
– Jag har varit där tre gånger och blivit utslängd, säger han.
Sedan åkte han ändå.
– Jag blev insläppt direkt, berättar han.
– Det var inte tal om någon övervakning.
Han stannade i två och en halv timme och de fick vara för sig själva utom när personal kom in med kvällsmat.
– Hon tyckte om att jag höll henne i handen och det kändes jättebra.
Allt gick bra, men han tyckte också det var lite vemodigt att ses efter så lång tid.
– Det kändes jobbigt att se att vi tappat ett halvår till ingen nytta, säger han.
Berit Önell
Läs mer:
2026-09-07 Nekas besöka äldreboendet – kommunen bakom olagligt avtal
