Färre barn gör att skolorganisationen i Hässleholms kommun ska ses över och det snabbt. Skolor och förskolor kan behöva stängas. Utredningen ska helst vara klar tills i mars och redan under 2027 ska tolv miljoner kronor sparas – på fyra år 50 miljoner. Det har de styrande partierna S, M och L kommit överens om i sitt förslag till budget för 2027 och flerårsplan till och med 2030.
– Klarar vi inte av det faller hela budgeten, säger kommunalråd Joakim Karlsson (M).
Det finns inga pengar alls avsatta till ombyggnad av de stängda simhallarna i Tyringe och Bjärnum. Inte heller till den ifrågasatta nya förskolan i Tyringe som skjuts upp på obestämd tid. Men ytterligare 142 miljoner kronor lånas till investeringar.

Budgeten har tagits fram rekordsnabbt, på bara tre veckor. Men kommunalråden Lena Wallentheim (S) och Joakim Karlsson (M) och deras medarbetare Joachim Fors (S) och Stefan Larsson (M) är nöjda med resultatet, liksom L-företrädarna Thomas Haraldsson och Agneta Olsson Enochsson.
– Jag tycker att vi tillsammans haft bra diskussioner, det har varit ett givande och tagande, säger Lena Wallentheim.
48-punktsprogrammet, som de presenterade för ett par veckor sedan, har varit till hjälp.
– Det har varit en styrka att ha i ryggen, säger Thomas Haraldsson.
Det är första gången kommunen använder den så kallade prislappsmodellen i budgetarbetet. Den innebär i korthet att prislappar sätts på verksamheter utifrån en genomsnittskostnad hos jämförbara kommuner. Resultatet i varje nämnd blir ett prioriteringsutrymme, som kan användas på olika sätt, eller på samma sätt som idag. I Hässleholm tillämpas modellen för omsorgsnämnden, barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden och arbetsmarknadsnämnden.

Hos barn- och utbildningsnämnden finns ett utrymme på 157 miljoner kronor. Av dem ska 50 miljoner sparas in på skolorganisationen till och med år 2030. Ett av uppdragen i budgetförslagen är att barn- och utbildningsnämnden, i samverkan med berörda nämnder, ska göra en långsiktig översyn och anpassning av skolorganisationen utifrån den demografiska utvecklingen, alltså det minskande barnantalet.
– Fram till senare delen av 2030-talet minskar elevunderlaget med 25 procent, cirka 1 000 elever, berättar barn- och utbildningsnämndens ordförande Stefan Larsson.
Hässleholm har också en dyrare skolverksamhet än jämförbara kommuner. Det beror bland annat på fler förskollärare i förhållande till antalet barnskötare med lägre lön. Den skillnaden innebär en högre kostnad med 4,6 miljoner kronor per år. Färre barn per anställd kostar cirka 14 miljoner kronor mer.
– Men jag ser det som en kvalitetshöjning och kanske säger kommunfullmäktige att den är värd att betala för, säger Stefan Larsson.
Kommunens geografiska storlek med flera små skolor på landsbygden spelar också in.
Varken Stefan Larsson eller de övriga i budgetgruppen vill säga om skolor ska stängas eller inte.
– Det är för tidigt att säga, säger Stefan Larsson.
– Det kan också handla om skolor i centrala tätorten, säger Lena Wallentheim.

Omsorgsnämnden får i uppdrag att låta göra en extern genomlysning av samtliga verksamheter. Anledningen är att även omsorgsnämnden har högre kostnader för sina verksamheter än jämförbara kommuner, och samtidigt är kvaliteten inte tillräcklig.
– Jag tror det blir bra. Vi har inte muskler själva till att analysera hela verksamheten, säger omsorgsnämndens ordförande Joachim Fors, vars medarbetare just gjort en intern utredning av bristerna på äldreboendet Björksäter och korttidsboendet Högalid.
Omsorgsnämndens så kallade prioriteringsutrymme är 62,2 miljoner kronor. Nämnden förväntas spara 15 miljoner kronor under åren 2028-2030, men får också ett öronmärkt tillskott på 4,4 miljoner till utökad daglig verksamhet på Treklöverns tidigare förskola och en allmän förstärkning på 8 miljoner.
Tekniska nämnden får i uppdrag att utreda möjligheten att samla kommunens vaktmästarresurser i en gemensam organisation med bibehållna lokala enheter. Nämnden får också extra pengar för att riva Sösdala gamla idrottshall (6,5 miljoner), Vittsjö gamla skola (2,5 miljoner) och två byggnader på Furutorpskolan (9 miljoner).
Ekonomichefen Eva-Lotta Svensson säger att cirka 150 miljoner kronor lånas till investeringar under perioden. Mer exakt är 142 miljoner budgeterade. Därmed stiger låneskulden till nära två miljarder. 2030 ligger den på 1,974 miljarder.
Men det blir inga pengar till att bygga om simhallarna i Tyringe och Bjärnum fram till år 2030. Därmed är risken att de får stå och förfalla tills dess.
– Vi får vänta eller hitta andra pengar, säger Joakim Karlsson.
Han ser också en möjlighet att samarbeta med föreningar som kanske kan söka externa bidrag.

På investeringssidan finns bland annat nya Furutorpskolan, en investering på 258,7 miljoner kronor under de närmaste fyra åren. Utbyggnad av Bertes ängar i Vinslöv, där det ska bli bostäder, kostar 12,6 miljoner. På Björklunda i Hässleholms kostar det 54 miljoner att förbereda för etapp 1 som är pausad på grund av en rättsprocess om naturvärdena.
Kök ska byggas om för 44 miljoner kronor.
Den utskällda nya förskolan i Tyringe stoppas troligen för gott nu på grund av det minskade antalet barn.
– Vi har redan tagit ställning i barn- och utbildningsnämnden, den behövs inte, säger Stefan Larsson.
Berit Önell
Dela detta:
- Dela på Facebook (Öppnas i ett nytt fönster) Facebook
- Dela på X (Öppnas i ett nytt fönster) X
- Dela på Telegram (Öppnas i ett nytt fönster) Telegram
- Dela på WhatsApp (Öppnas i ett nytt fönster) WhatsApp
- E-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster) E-post
- Skriv ut (Öppnas i ett nytt fönster) Skriv ut

