Sjuksköterska pressade kommunen i rättegång – chef anmäld för mened

Sjuksköterska pressade kommunen i rättegång – chef anmäld för mened

Flera chefer i Hässleholms kommuns omsorg pressades hårt under en rättegång i Hässleholms tingsrätt på måndagen. Vittnen och skriftlig dokumentation bekräftade händelserna som föregick en sjuksköterskas stämning med skadeståndskrav för kränkning. Kommunens två ombud hävdade att avsikten inte var att misskreditera. Men de lade fram ny bevisning av liknande slag under sittande rättegång, vilket fick domaren att anklaga dem för vårdslöshet. Två omsorgschefer som vittnade under ed lämnade dessutom motstridiga uppgifter. Sjuksköterskan har därför redan gjort en åtalsanmälan om mened.

Hässleholms tingsrätt
Rättegången mot kommunens omsorgsförvaltning pågick hela måndagen i Hässleholms tingsrätt. Foto: Jonathan Önell

Frilagt har tidigare berättat om bemanningssjuksköterskan som sa upp sig den 17 mars efter mindre än en vecka i hemsjuksvården i Hässleholm på grund av de katastrofala arbetsförhållandena. Ofta gällde det att göra tre sköterskors arbete, dessutom utan introduktion.

ANNONS

Annons om att annonsera i Frilagt

– Jag insåg redan efter två-tre dagar att jag inte kunde vara kvar utan att riskera min legitimation, förklarade sjuksköterskan inför tingsrätten.

Berörda chefer i kommunen fick information från både bemanningsföretaget och sjuksköterskan om uppsägningen och att uppsägningstiden var en månad. Trots dokumenterad kommunikation hävdade cheferna att det var kommunen som avslutat uppdraget i förtid på grund av misskötsel. Det skulle ha skett den 16 april, alltså den sista anställningsdagen enligt sjuksköterskans egen uppsägning. En vikarierande chef, som nu sagt upp sig, kom då till arbetsplatsen och meddelade att uppdraget avslutades där och då.

Denna chef påstod också detta inför en chef från en annan kommun och hävdade att sjuksköterskan gjort ett allvarligt fel genom att ge en patient insulin utan att ta av sig jackan. På grund av det gick sjuksköterskan miste om tre veckors vikariat. Skadeståndskravet på 15 000 kronor grundades på att sjuksköterskan utsattes för förtal alternativt ofredande genom detta och genom att kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska Birgitta Ljungbeck uttryckte sig på liknande sätt i en intervju i Frilagt. Bemanningssjuksköterskan betonade att masen pekat ut exakt arbetsplats och uttalat sig i “en väldigt betydande media i Hässleholm som läses av alla och framförallt av cheferna på kommunen”.

Bilden visar en del av ett sms som sjuksköterskan skickade till den enhetschef som sedan hävdade att hon inte fått information om uppsägningen. Istället ska det ha varit kommunen som "avslutade" sjuksköterskan.
Bilden visar en del av ett sms som sjuksköterskan skickade till den chef som sedan meddelade att kommunen ”avslutade” sjuksköterskan.

Inte avsikt att misskreditera

Kommunen hade inte anlitat någon försvarsadvokat utan företräddes av omsorgens egen jurist och utredare Ulf Jönsson och sjuksköterskornas verksamhetschef Mikael Isgren. De förnekade förtal och ofredande, men inte att kommunens företrädare uppgett att sjuksköterskans uppdrag avslutats i förtid. De hävdade dock att det var korrekt och att varken det som sades till chefen i den andra kommunen eller uttalandena i Frilagt var avsedda att misskreditera. De medgav också att kommunen fått kännedom om att sjuksköterskan sagt upp sig själv, men att det inte var klarlagt när.

Chefen från den andra kommunen blev förvånad över vad chefen i Hässleholm, som hade skrivit ett mycket bra betyg till bemanningssköterskan efter förra sommarens insats, sa när han ringde upp henne inför den nya anställningen.

– Då hade hon ändrat sig, konstaterade han när han vittnade i tingsrätten.

Det enda han mindes att chefen i Hässleholm anklagat bemanningssköterskan för var att inte ha tagit av sig jackan.

Han ifrågasatte chefens uppgifter.

– Jag upplevde att hon inte gav en rättvis bild av arbetsmiljön och omständigheterna, förklarade han.

– Referensen från bemanningsföretaget stämde helt, sa han också.

Han intygade att det inte fanns några varningsklockor mer än det chefen i Hässleholm sagt. Han hade inte hade haft något emot att anställa sjuksköterskan när han väl fått veta hur det låg till. Då var det dock för sent eftersom någon annan redan hade fått vikariatet.

Oförenliga uppgifter under ed

Den chef som påstod att hon avslutat sjuksköterskans uppdrag hävdade i sitt vittnesmål att hon samma dag talat med bemanningsföretaget och kommit överens om att det var sista arbetsdagen.

– Jag behövde göra det för att trygga patientsäkerheten, sa hon.

Men hon uppgav fel bemanningsföretag. Samtidigt kom hon ihåg sms-konversationen där sjuksköterskan informerade om uppsägningen. Ändå svarade hon nej på frågan om hon redan visste att sjuksköterskan sagt upp sig.

Hon utbytte blickar och små leenden med kommunens ombud innan hon svarade.

– Vi hade inte fått det bekräftat, sa hon.

Bilden visar Mikael Isgren.
Mikael Isgren, verksamhetschef för kommunens hälso- och sjukvård, var tillsammans med omsorgens utredare och jurist Ulf Jönsson ombud för kommunen i tingsrätten. Foto: Berit Önell

Sjuksköterskan frågade om hon hade möjlighet att säga upp någon som inte var anställd av kommunen.

– Vi kan avsluta uppdrag när vi inte tycker att de fungerar, blev svaret.

När hon fick frågan om vem som gett henne uppdraget att göra det hänvisade hon till den ordinarie chefen.

– Jag fick mejl. Vi har kommunikation även under semester och hjälper och stöttar varandra.

Den ordinarie chefen däremot svarade att hon inte visste om hon hade befogenhet att avsluta ett bemanningsuppdrag.

Inga styrdokument

Chefen som sa sig ha avslutat uppdraget stod fast vid att ett av skälen var att sjuksköterskan gett insulin med jackan på.

– Det är att inte följa basala hygienrutiner, sa hon.

Hon förklarade att sjuksköterskan på grund av detta och andra avvikelser inte hade förtroende i arbetsgruppen.

Sjuksköterskan som har lång erfarenhet som specialistsjuksköterska tillbakavisade anklagelser om att inte ha följt riktlinjer när det gällde en omläggning. Problemet var att fel förbandsmaterial använts, förklaringen att det rätta inte fanns att tillgå.

Bilden visar meddelandet där sjuksköterskan säger upp sig.
Sjuksköterskan sa upp sig skriftligen till bemannigsföretaget den 17 mars.

Sjuksköterskan kritiserades för spädning av morfin, men hävdade att det var säkrast att späda en sådan liten mängd som det var frågan om, vilket görs inom anestesin där sköterskan tidigare arbetat.

Några riktlinjer för spädning av morfin finns inte inom kommunens hälso- och sjukvård, därför är det svårt att bryta mot dem. Sköterskan hänvisade till Socialstyrelsens riktlinjer om kommunens skyldighet att upprätta styrdokument.

Men Birgitta Ljungbeck, som också sagt upp sig, menade att kommunen inte behöver ta fram några sådana eftersom spädning av morfin överhuvudtaget inte förekommer inom kommunens verksamheter.

Hon fick frågan om varför hon uttalat sig i Frilagt om att sjuksköterskans uppdrag avslutats. Hon bekräftade att hon inte var felciterad, men förklarade att det arbetsrättsliga inte är hennes ansvar.

– Men många brister kan vara en fara för patientsäkerheten.

Bilden visar Birgitta Ljungbeck.
Birgitta Ljungbeck, kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska, berättade i en intervju i Frilagt om bemanningssköterskan som ”fick sluta”. Foto: Berit Önell

Klagomål efter att tjänsten avslutats

Hon berättade att hon fått mejl från en anställd som beskrev muntliga klagomål om brister i bemanningssköterskans arbete. Det var den 16 april, bemanningssköterskans sista arbetsdag, dock enligt dateringen efter arbetstid, alltså efter att sköterskan redan lämnat arbetsplatsen för gott.

En annan chef i omsorgen ska ha samlat ihop vittnesmål från personalgruppen om olika felsteg i sjuksköterskans arbete till en skrivelse, daterad den 29 april, alltså 13 dagar efter att uppdraget avslutats.

Skrivelsen fanns med bland det som kommunen ville lägga fram som bevisning i sista stund. Bemanningssjuksköterskan ville att den skulle avvisas och betonade att målet handlade om vad Hässleholmschefen sagt till chefen i den andra kommunen. Hen ansåg inte heller att det som skrivits ned efter att tjänsten avslutats var relevant.

Domaren, rådman Hannah Falkroos, förklarade också att bevisning egentligen ska presenteras i god tid före förhandlingen så att motparten kan bemöta den. I detta fall hade den dock skickats till tingsrätten “för kännedom”.

Domaren tog paus för att ta ställning till om bevisningen skulle få användas. Det fick den, men det var på gränsen.

– Det är vårdslöst, men inte grovt, sa Hannah Falkroos.

Sjuksköterskan hävdade i sitt slutanförande att chefen som försökte avsluta sköterskans uppdrag ljög när hon påstod att den ordinarie chefen i mejl uppmanat henne att göra det.

– Därför kan det inte sättas någon som helst tilltro till hennes vittnesmål, förklarade sjuksköterskan som efter rättegången har gjort en åtalsanmälan om mened.

Dom meddelas den 16 november.

Berit Önell

2026-07-01 Sjuksköterska stämmer Hässleholms kommun för kränkning

val2026
Politisk reklam från de politiska partierna. Prissatt utifrån storlek och annonstid baserat på ordinarie pris utrymme C.
tackannons för folkets väls väljare
POLITISK ANNONS VAL 2026
Sponsor: Folkets Väl. transparensmeddelande
Uppskattar du Frilagt?
Frilagt behöver ditt stöd för att fortsätta granska!

Bankgiro: 
597-6535
Konto: 8403-8, 33 403 635-7
Swish: 0708938399
Kontakt: prenumeration@frilagt.se