Det talas emellanåt om hur vi bäst försvarar vårt land. En aspekt i detta är modern och adekvat försvarsmateriel inom alla försvarsgrenar. En minst lika viktig del är försvarsviljan hos de medborgare som ska använda sig av denna materiel. Försvarsviljan bygger i sin tur på övertygelsen att det finns något man vill offra sitt liv för att försvara. Ett samhällskitt som håller oss samman. Värderingar, land, folk, familj och egendom. Så har det alltid varit.

Man drabbas därför av ett svårmod när man tar del av samhällsdebatten av idag. Landets statsminister svartmålar med jämna mellanrum en fjärdedel av befolkningen som fascister och dylikt. I Norra Skåne finns det en insändare 10 feb, anonym för övrigt, som benämner denna fjärdedel som “nassarna” samt drar Hitler-kortet. Annat epitet är “de lokala kultingarna”. Den 11 feb finns en insändare på samma tema där det talas om “…byxor… bruna med 40-tals-stuk”.

Vad man vill uppnå med denna typ av infantil argumentation är svårt att förstå. Att försöka misstänkliggöra alla medborgare som är bekymrade över samhällsutvecklingen och benämna dessa som fascister och nazister är djupt kränkande och respektlöst.

När man i den politiska korrekthetens namn i princip utesluter en fjärdedel av folket från gemenskapen riskerar man hela samhällsbygget som vi känner det.

Håkan Spångberg (SD)

Sven Lundh (SD)