I påskhelgen tömtes det stora tiggarlägret på Björklundaområdet i Hässleholm efter sju år – trots att det enligt kommunens rutiner ska ske inom en vecka. Här bodde människor i skjul och tält med brandfarlig uppvärmning, mögel, fukt och avfall. På dagarna satt de och tiggde utanför butikerna.

– De lever i misär, säger Bo Persson (M), ordförande i miljö- och stadsbyggnadsnämnden, om syftet med avhysningen.

Men enligt kommunledningens senior advisor Mats Svensson var orsaken en annan.

– Området ska bebyggas, säger han.

Arbetena skyndades på med anläggande av en ny väg och en stor uppställningsplats redan innan saneringen efter tiggarlägret var klar.

På annandag påsk satte sig fyra av de sju som bott i lägret på flyget hem till Rumänien. Dagen därpå beslöt miljö- och stadsbyggnadsnämnden att förelägga kommunledningen om rivning och återställning av den kommunägda marken. Bo Persson betonar att kravet riktar sig mot kommunen som markägare, inte mot de personer som bott i skjulen.

Men det vite på 70 000 kronor som tjänstemännen föreslagit för att allt verkligen skulle bli klart inom fem månader röstades ned med knapp marginal. Det trots att tidigare föreläggande gett resultat. Voteringen slutade 6-5.

– Det är uppenbart att det kommer att tas bort inom fem månader. De har redan sagt att det är på gång och då tyckte vi att det var onödigt med vite, säger Bo Persson utan att berätta att tiggarna redan flyttat.

– Vi har fått tydliga signaler underhand.

Varför har det tagit sju år?

– Det har fallit mellan stolarna. Jag vet inte varför.

– Varför det uppmärksammats nu vet jag inte.

Han hävdar att han själv inte känt till lägret förrän nu. Enligt handlingarna fick hans förvaltning information i februari 2024 och därefter inleddes ett tillsynsärende. I lägret fanns då sju byggnader på totalt 147 kvadratmeter. Men tjänstemännen konstaterar också att bosättningen varit känd sedan 2018.

Kommunen rev flera liknande läger under åren 2015-2017 och därför upprättades en rutin för hantering av illegala bosättningar. Enligt denna ska ärendet gå vidare till avhysning om bosättningen inte upphört inom en vecka. Så fort bosättningen konstaterats ska socialförvaltningen, räddningstjänsten och miljökontoret informeras om den. Om kommunen är markägare ska en arbetsgrupp bestående av säkerhetschef, representant för tekniska förvaltningen och tolk sammankallas. Gruppen ska åka till bosättningen och informera om att den är olaglig och måste rivas inom en vecka.

Kommunen ska kontakta kronofogden med begäran om handräckning för avhysning. Bosättningen ska polisanmälas. Efter avhysningen saneras platsen och väktarbolag anlitas för att bosättningen inte ska återuppstå.

Mats Svensson, tidigare tekniska förvaltningens chef, berättar att han var behjälplig i kontakterna med de boende eftersom ingen fanns kvar av de anställda som tidigare genomfört rivningar av liknande läger.

– Vi sa till de boende att de hade en vecka på sig att flytta. Samtliga sa då att de ville åka hem. Sedan var det fyra som flög hem annandag påsk, berättar Mats Svensson.

Vart de tre andra tagit vägen vet han inte.

– De kommer från samma by i Rumänien. En del av dem har barn hemma, berättar han.

De sju som nu lämnade lägret var alla vuxna.

Mats Svensson konstaterar att de boende i lägret samlat på sig stora mängder saker under sju år på platsen. Det mesta lämnades bara som det var, även mat och personliga tillhörigheter.

– Det är utsatta EU-medborgare som levt under fruktansvärda förhållanden. Det finns enormt mycket regler och krav på annat i samhället, men här stinker det i hyddorna. Det är mögel, fukt, kaminer som de murat upp, kemikalier och annat.

Kommunen har anlitat ett företag för rivning och sanering av lägret. Arbetet skulle vara klart på valborgsmässoafton. Parallellt har förberedelserna för utbyggnad av Björklunda pågått.

Enligt Mats Svensson kan det finnas flera förklaringar till att lägret fått stå kvar i sju år.

– Det vi gjorde var två polisanmälningar. Först gjorde vi en och när det inte hände något gjorde vi en till. Men det här är väl inte prioriterat hos polisen.

Han förklarar att kommunens riktlinjer är inaktuella eftersom de till stora delar bygger på att säkerhetschefen ska hålla i trådarna, en tjänst som inte funnits i kommunen sedan 2019.

– När Anders Nählstedt slutade som säkerhetschef föll det mellan stolarna, säger Mats Svensson.

Han förklarar att nya rutiner ska vara på gång.

Ett annat problem är kostnaderna. Saneringen på Björklunda väntas enligt Mats Svensson kosta cirka 200 000 kronor.

– Tidigare hade vi en kostnad på cirka 100 000 kronor per år.

– Vi har en ansträngd budget. Så länge ingen klagade lät man lägret vara kvar, säger Mats Svensson.

Kommunen har beslutat att Björklunda kan bebyggas med drygt 300 bostäder. Första steget är en arbetsväg i områdets mitt. Den är redan klar och dessutom har en gigantisk uppställningsplats anlagts.

Berit Önell