KRÖNIKA. Makthavare runt om i världen och även i Hässleholm verkar bli allt mer lättkränkta. De har svårt att tåla att seriösa journalister granskar dem, tar fram fakta och avslöjar skandaler innan propagandan har gett sin version. Precis det som är journalistikens uppdrag: att ge medborgarna den insyn de har rätt till och behöver för att kunna vara delaktiga i demokratin, vilket i regel är mer än vad samhällets makthavare vill berätta. Därmed ingår det i jobbet att irritera makten.

När Pressfrihetens dag uppmärksammas idag, den 3 maj, är det bara att konstatera att det är illa ställt med pressfriheten.

I Turkiet dömdes den svenske journalistern Joakim Medin häromdagen till elva månaders fängelse, dock villkorligt, för att ha förolämpat president Erdogan. De enda bevisen mot Medin var hans artiklar och böcker, det vill säga hans journalistik. Rättsprocessen är inte avslutad. Den turkiska regimen försöker utmåla Joakim Medin som terrorist, när han bara gjort sitt jobb som journalist. Hans öde delas av många turiska journalister.

Joakim Medins möjligheter att kommunicera med omvärlden från högsäkerhetsfängelset i Turkiet är begränsade. Men han har fått lämna ett par handskrivna meddelanden via sina advokater. På den första stod det: “Journalistik är inte ett brott”.

Vi borde inte under några som helst omständigheter acceptera att journalister bestraffas för att de gör sitt jobb. När det sker är det en förolämpning av vårt demokratiska statsskick och ett flagrant övergrepp på pressfriheten. Dessutom är det ett brott mot FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.

Turkiet är inte ensamt. Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex når i år en historisk bottennivå. För första gången sedan mätningarna inleddes 2002 har världsgenomsnittet sjunkit till under 55 poäng. Norge ligger i topp med 92 av 100 möjliga poäng. Sverige ligger kvar på ungefär samma nivå som förra året, plats fyra. Men även det svenska medieklimatet har försämrats, bland annat på grund av uppsägningar, näthat och politiska attacker mot medier.

Enligt Reportrar utan gränser hotar svårigheter med finansiering och ökad ägarkoncentration också den oberoende journalistiken.

– Kommersiella påtryckningar, otydliga regler för statligt stöd och ägare med politiska agendor försvårar det journalistiska arbetet i både öppna och slutna samhällen, skriver organisationen i ett pressmeddelande.

I Hässleholm kämpar Frilagt vidare för den oberoende seriösa journalistiken. Den 27 maj är det exakt tio år sedan tidningen startade. Trots små resurser och återkommande attacker från både politiker och andra har Frilagt överlevt och fått allt fler läsare. Det ska vi givetvis uppmärksamma och fira! Inte bara en dag utan återkommande under året. Mer information kommer framöver.

Vi vill tacka alla er stödprenumeranter som burit Frilagt ekonomiskt sedan starten. Men behovet av granskande journalistik verkar större än någonsin med tanke på alla tips som strömmar in till redaktionen. Vi beklagar att vi bara hinner med en bråkdel. Insamlingen som vi startade i januari för att kunna utöka redaktionen under en tid fortsätter. I dagsläget har vi drygt 40 000 kronor till ändamålet, men vi skulle behöva minst dubbelt så mycket för att få ett bra resultat. Därför vädjar vi ännu en gång om en extra gåva. Tack på förhand!

Berit Önell
Ansvariug utgivare
Frilagt Hässleholm