Det blir ingen jätteförskola i Tyringe. Istället ska ett förslag på ersättningslokal för Solgläntans förskola, där en avdelning är stängd på grund av dålig lukt, skyndsamt tas fram. Den tvärvändningen meddelade Hässleholms kommuns styrande partier S och M när de presenterade sitt budgetförslag för 2026 vid en presskonferens på onsdagsförmiddagen. Dock ska arbetet med detaljplanen för skogsområdet i nordöstra Tyringe fortsätta för att i framtiden kunna ge plats för både förskola och bostäder.

Omsorgen får 18 miljoner kronor i förstärkning plus två miljoner till bättre mat på äldreboendena.

Budget för 2026 och flerårsplan för 2027 och 2028 ska behandlas i kommunfullmäktige den 16 juni.

Förslaget att bygga en megaförskola, ett begrepp som innebär förskolor för över 100 barn, har väckt starka protester bland Tyringeborna. Även länsstyrelsen och Trafikverket lämnade kritiska samrådsyttranden. Länsstyrelsen hotar till och med att upphäva planen om inte flera frågor utreds bättre innan den antas.

Nu vänder kommunledningen.

– Det blir ett omtag, säger kommunalrådet Joakim Karlsson (M).

Han och kommunstyrelsens ordförande Lena Wallentheim (S) betonar att detaljplanen också ska ge plats för bostäder. Det ska fortfarande vara möjligt att bygga en förskola, kanske i mindre skala.

Lena Wallentheim säger att det aldrig varit avsikten att bygga nio förskoleavdelningar utan i första hand att ersätta Solgläntans och Metropols idag sex avdelningar.

Men nu bedömer politikerna det brådskande att ersätta Solgläntan på grund av bristfälliga lokaler medan Metropol kan vara kvar tills vidare. Budgetens enda uppdrag riktas därför till kommunstyrelsens lokalförsörjningsenhet som ska titta på ersättningslokaler till Solgläntan. Det kan bli i form av nybyggnation, om- eller tillbyggnad eller på annat sätt. Redovisning ska ske till kommunstyrelsen den 10 december.

– Våra barn måste ha en bra miljö, säger Lena Wallentheim.

Kommunalråden vill inte vänta på en ny detaljplan.

– Det blir naturligtvis överklagat i Tyringe och då tar det ännu längre tid, säger Joachim Fors (S), förste vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

En anledning till omsvängningen är att det föds färre barn i kommunen, liksom i hela landet. Den nya befolkningsprognosen leder också till en minskning av barn- och utbildningsnämndens budget med 44 miljoner kronor per år från 2028.

Förskoleavdelningar kommer att avvecklas och minst en förskola stängas.

– Det som vi fört resonemang om är Noten i gamla Röinge skola. Vi behöver minska kraftigt. Det låter rimligt att vi kanske stänger både avdelningar och någon förskola, säger Stefan Larsson (M), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Nedläggning av skolor är dock inte aktuellt ännu.

Omsorgsnämnden får det största tillskottet i budgeten för 2026 med 18 miljoner “för att möta växande behov och säkerställa en trygg äldreomsorg”.

Dessutom får nämnden två extra miljoner till de äldres mat. Men det gäller bara den del som omsorgen ansvarar för, det vill säga frukost, måltidsdryck och mellanmål. Lunch och kvällsmat har tekniska förvaltningen hand om och där blir det inget tillskott, trots att det främst var dessa mål det gällde när anhöriga i vintras slog larm om för näringsfattig mat på äldreboendena.

– De har inte äskat mer pengar, säger Joachim Fors.

Socialnämnden får 2,5 miljoner kronor för att täcka kostnadsökningar på externa placeringar.

S och M räknar med att stängningen av simhallarna ska spara 3,4 miljoner i kultur- och fritidsnämndens driftbudget 2026. Därefter sparas lite mer varje år. Totalt budgeteras en besparing på 16,7 miljoner kronor på tre år, från och med 2028 sju miljoner per år. I barn- och utbildningsnämndens budget avsätts 300 000 kronor till extra kostnader för bussar på grund av stängda simhallar.

I investeringsbudgeten avsätts två miljoner kronor 2026 för att tekniska förvaltningen ska påbörja projekteringen av omställning av simhallar till annan verksamhet.

Kommunledningsförvaltningen utreder nu vilka verksamheter som kan bli aktuella och till vilken kostnad.

Kommunalråden säger att budgeten är återhållsam med investeringskostnader för att inte öka den redan höga låneskulden ytterligare. Men den kommer ändå att uppgå till 1,9 miljarder kronor, bolagen oräknade, 2027 innan kurvan väntas plana ut. Inga kända projekt stoppas heller. Däremot skjuts en del framåt, bland annat nybyggnad av Furutorpsskolan i Vinslöv. 40 miljoner kronor avsätts dock för att sätta igång arbetet 2028.

Den tidigare olagliga sekretessbeläggningen av investeringar har upphört. Därmed kan allmänheten nu få veta vad pengarna föreslås gå till och partierna kan öppet debattera prioriteringarna i fullmäktige.

Nybyggnation av Sösdala idrottshall beräknas kosta 58 miljoner kronor, den nya Restaurangskolan ska färdigställas för 51 miljoner till, Kulturskolan flyttas till Linnéskolan till en kostnad på 18 miljoner och nybyggnationen på Vittsjö skola fortsätter för 51 miljoner kronor.

Ett effektiviseringsuppdrag på 9,5 miljoner kronor innebär att kommunledningen ska arbeta med lokaleffektivisering. Försäljning, avveckling eller uppsägning av lokaler som inte behövs väntas på sikt ge ekonomisk balans. Kommunalråden konstaterar att detta oavsett styre varit ett problem i många år.

Även de kommunala bolagen får bidra till ekonomin. Enligt budgetförslaget ska Hässleholm Miljö ge en högre aktieutdelning, 8,5 miljoner kronor 2026 och 2027 samt 11 miljoner 2028.

Hässleholm Miljö har chockhöjt va-avgifterna i flera omgångar, men det är inte va-sidan som går med vinst utan de kommersiella delarna av bolaget med fjärrvärme och kretsloppscenter.

– Utbyggnad av va ska vara självfinansierande, förklarar Joakim Karlsson.

Fiberbolagen har inget att ge aktieägarna. Där utreds bolagets framtid fortfarande.

– Den utredningen ska vi snart få presenterad för oss. Sedan måste vi ta ställning till om bolaget ska drivas vidare som det görs idag och då kommer det att krävas ett aktieägartillskott, säger Lena Wallentheim.

Det handlar i så fall om 132 miljoner kronor som kommer att belasta bokslutet för 2025 och alltså inte budgeterats.

De styrande vill också satsa på strategiska utbyggnadsprojekt, bland annat Västra centrum och Hässleholm Nord.

Men utbyggnadsplanerna blockeras till stor del av Trafikverkets opreciserade planer på utbyggnad av järnvägen. Det gäller för Västra centrum och Hässleholm Nord och även detaljplanen för reningsverket.

Dialog pågår, både om nya stambanor och Skånebanan. Söderifrån stannar stambanans utbyggnad för närvarande vid Tormestorp. När nästa etapp blir aktuell är inte bestämt.

– Vi har inte mycket att sätta emot men måste ändå jobba för att Trafikverket ska lämna oss lite besked, säger Lena Wallentheim.

– Annars kommer vi aldrig någon vart.

Budgetförslaget bygger på en oförändrad kommunalskatt på 21,20 kronor 2026.

Kommunens resultat budgeteras till 36 miljoner kronor 2026, till 29,9 miljoner 2027 och 31,1 miljoner 2028. Nivåerna under 2026-2028 beräknas därmed till mellan 0,7 och 0,9 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Självfinansieringsgraden för investeringar väntas förbättras och bli cirka 80 procent under perioden. De senaste tio åren har snittet varit kring 50 procent.

Styrets mål är att senast 2035 nå ett årligt resultat på minst två procent och att investeringarna då ska vara fullt självfinansierade.

Berit Önell

Mer från budgeten:

– Riktade insatser för en miljon kronor till ökad renhållning i stationsorterna genom “En renare kommun”

– Föreningslivet får ökat stöd genom att aktivitetsbidraget höjs från 9 till 11 kronor per deltagare, vilket väntas kosta totalt 778 000 kronor

– Destination Hässleholm får 800 000 kronor för att utveckla Hässleholm som turistmål och bland annat locka fler stora event, exempelvis Diggiloo, till Hässleholm

-Husbilsplatser planeras på befintliga parkeringsplatser vid Hässleholmsgården, på Hovdala och på Österås Idrottsplats, 135 000 kronor i investering och 80 000 kronor i årlig drift plus en engångskostnad på 58 000 kronor

-Kommunen föreslås åter gå med i Helgeåns vattenråd, vilket kostar 50 000 kronor