När kommunen tömde tiggarlägret på Björklunda fick en privatperson betala de avhystas resa hem till Rumänien, trots att kommunen enligt socialtjänstlagen har det yttersta ansvaret i en sådan situation. Kristdemokraterna krävde på onsdagen en genomlysning av hur ärendet hanterats och att rutiner upprättas för liknande situationer.

Fyra av EU-migranterna som bodde i lägret satte sig på annandag påsk på flyget från Sturup till Bukarest i Rumänien. Resan föregicks av flera resultatlösa försök att lösa det ekonomiska. Ansvarig tjänsteman ska ha kontaktat både kommunledningen och arbetsmarknadsnämnden som ansvarar för ärenden om ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen.

– Ingen av dessa instanser tog ansvar för frågan, utan hänvisningar gjordes slutligen till en ideell aktör (Pingstkyrkan) som saknade uppdrag och struktur för detta, skriver KD:s Christer Caesar i initiativärendet som kommunstyrelsen på onsdagen godkände för vidare beredning.

Till slut ställde därför en privatperson upp med egna medel. Personen, som var på plats för att hjälpa till, hade tidigare varit involverad i liknande ärenden.

– Jag gjorde det ideellt för att hjälpa dem och få det rationellt hanterat, säger personen.

På det sättet behövde varken polis eller kronofogden ingripa för att tvinga bort de sju personer som bodde i lägret.

– Om kronofogden skulle vräka dem kunde det ha tagit till midsommar och det hade blivit kostnader för både kommunen och kronofogden, säger privatpersonen som också påpekar att risken då varit att de byggt ett nytt läger någon annanstans.

Hen berättar att EU-migranterna var mycket besvikna efter att ha besökt arbetsmarknadsförvaltningen och fått besked att de inte skulle få någon hjälp med biljetterna.

– De kände sig lurade.

Personen betalade flygbiljetterna för totalt 4 396 kronor kronor och köpte därutöver också väskor till EU-migranterna.

– De kan inte checka in med sopsäckar, så jag fixade några resväskor och väskor till handbagage så de kunde resa ordentligt.

En del av kommunen hjälpte dock till.

– Räddningstjänsten ställde upp med buss och chaufför till Sturup, berättar privatpersonen som själv också följde med till flygplatsen.

Enligt hen har det hänt förut att privatpersoner betalat EU-migranters hemresa när läger rivits i Hässleholms kommun.

Men enligt Socialstyrelsens vägledning till socialtjänsterna har EU-medborgare rätt till akut bistånd. Socialtjänsten har ansvar för att avhjälpa en tillfällig akut nödsituation. Det kan handla om tillfällig logi, hemresa, mat och läkemedel.

Privatpersonen är kritisk till kommunens ovilja.

– Det framgick väldigt klart att inget hände. I sammanhanget var det en rätt försumbar summa att betala istället för att låta dem gå därifrån och slå upp ett nytt läger.

Personen tycker däremot att man ska låta bli att ge pengar till tiggarna när de sitter utanför butikerna med sina muggar.

– Då kanske de åker hem och försörjer sig på annat sätt. Det är inte värdigt att sitta och tigga och att bo på ett sådant sätt. Jag tycker att vi ska lösa problemet på ett värdigt och humant sätt för dem.

KD:s Simon Berneblad och Christer Caesar reagerade starkt när de fick kännedom om att en privatperson betalat tiggarnas resa.

– Det kan inte vara rätt. Kommunen har brustit här, säger Simon Berneblad.

Han menar att arbetsmarknadsnämnden i första hand skulle ha stått för kostnaden, men påpekar att det också fanns en rivningsbudget för tiggarlägret på 200 000 kronor. Dessutom har kommunstyrelsen ett konto för oförutsedda utgifter.

– Det används ju till kreti och pleti.

– Det här är en fruktansvärd hantering av människor, säger Berneblad.

Enligt initiativärendet avvisade kommunledningen också en begäran om ett möte för att avrapportera och diskutera rutiner.

– Detta väcker frågor om kommunens ansvarstagande och efterlevnad av lagar, skriver Christer Caesar.

– Utöver de juridiska aspekterna finns också frågor att ställa kring god förvaltning enligt kommunallagen: bristen på samordning, avsaknaden av beslutsvilja och det faktum att en privatperson tvingades träda in där kommunen avstod från ansvar. Att dessutom neka en avrapportering efteråt förstärker bilden av en organisation som inte är öppen för lärande eller självkritik.

KD yrkar därför på en genomlysning som ska klarlägga om kommunen brutit mot gällande lagstiftning, särskilt socialtjänstlagen, och i vilka delar av processen som hanteringen kan bedömas som olämplig, bristfällig eller oetisk. Genomlysningen ska resultera i konkreta förslag på hur kommunen ska agera i liknande situtationer i framtiden, inklusive ansvarsfördelning, rutiner för samordning och ekonomiskt handlingsutrymme.

På arbetsmarknadsförvaltningen förklarar förvaltningschef Martin Franklin att han inte kan uttala sig om enskilda beslut utan fullmakt.

Han uttalar sig bara generellt och refererar till EU-rätten som inte ger EU-medborgare utan uppehållsrätt några andra rättigheter än hjälp i en akut nödsituation.

– Om EU-medborgaren har uttömt alla möjligheter och den akuta situationen är sådan att den inte kan avvärjas så kan EU-medborgaren ha rätt till nödbistånd till exempelvis hemresa som i så fall bekostas till lägsta ersättning, till exempel buss, skriver han i ett mejl till Frilagt.

– Vid upprepade ansökningar om exempelvis hemresa eller bistånd till kostnaden för mat så bedöms detta inte längre vara ett tillfälligt akut nödbistånd utan att det har satts i system, skriver han.

Han försäkrar att formellt beslut alltid fattas, även om den enskilde väljer att tacka nej till ett skriftligt beslut. Han vill inte kommentera att en privatperson betalat biljetterna i detta fall, men betonar att arbetsmarknadsförvaltningen inte hänvisar någon till frivilligorganisationer.

Christer Caesar säger att de aktuella EU-migranterna inte har fått ersättning för hemresor tidigare.

Berit Önell

Läs mer:

2025-05-02 Tiggarläger revs efter sju år – för att Björklunda ska bebyggas