Allt fler kommuner har koll på extremister – men inte Hässleholm

Alltfler kommuner i landet har kännedom om att våldsbejakande extremism förekommer inom kommunen. Nationella samordnarens lägesbild, som presenterades i Almedalen på onsdagen, visar att andelen ökat från 25 procent av kommunerna förra våren till 81 procent i år.

Hässleholms kommun svarade inte på enkäten, men socialnämndens ordförande och kommunalrådet Robin Gustavsson (KD) håller fast vid att kommunen inte fått några uppgifter som tyder på att våldsbejakande extremism förekommer. Detta trots Frilagts uppmärksammade avslöjande om radikal islamism nyligen.

Robin Gustavsson (KD)., kommunalråd och socialnämndens ordförande, tyckte inte att Hässleholm behövde svara på nationella samordnarens enkät. Foto: Urban Önell
Robin Gustavsson (KD)., kommunalråd och socialnämndens ordförande, tyckte inte att Hässleholm behövde svara på nationella samordnarens enkät. Foto: Urban Önell

Den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, Anna Carlstedt, har haft regeringens uppdrag att ge en årlig lägesbild. Samordnaren höll i fem seminarier om extremism under Almedalsveckan. Bland de medverkande fanns företrädare för religiösa samfund, universitet, kommuner och Säpo,

Av lägesbilden drar Anna Carlstedt slutsatsen att kommunerna blir alltmer vakna inför problemet. Alltfler uppger att de har en skriven handlingsplan och en uppdaterad lägesbild.

Sedan myndigheten drog igång sitt arbete 2014 har vi uppmanat och stöttat kommuner i arbetet med att genomföra förebyggande åtgärder för att förhindra uppkomsten av våldsbejakande extremism och motarbeta den våldsbejakande extremism som kan finnas. Det är glädjande att nu få svart på vitt att det faktiskt händer saker ute i kommunerna. Fler och fler kommuner tar frågan och uppdraget på allvar, säger hon i ett pressmeddelande.

Den största förändringen är ökningen av andelen kommuner som uppger att de känner till våldsbejakande grupperingar eller individer inom kommunen.

En ökad medvetenhet

– Den markanta ökningen beror sannolikt inte enbart på att antalet våldsbejakande grupperingar och individer har ökat utan också på att kommunerna idag har en högre kunskapsnivå och en ökad medvetenhet om frågorna jämfört med för ett år sedan, säger Anna Carlstedt.

Liksom förra året är medvetenheten om de högerextrema grupperna störst. Därnäst kommer islamistiska extremister och sist de vänsterextrema.

Nationella samordnaren konstaterar att kommunerna behöver få bättre information om hemvändande jihadister för att kunna vidta rätt åtgärder.

– Att nästan hälften av kommunerna inte har kännedom om detta är uppseendeväckande, säger Anna Carlstedt.

Det nationella förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism går nu in i en ny fas. Från årsskiftet är förslaget att den nationella samordnarens arbete organiseras under Brottsförebyggande rådet, Brå, och tillförs mer resurser. Ett nationellt insatsteam ska dessutom kunna bistå kommuner i konkreta fall.

”Väldigt många enkäter”

Hässleholms kommuns samordnare mot våldsbejakande extremism, Anna Sjöholm, berättar att kommunen inte svarat på enkäten från nationella samordnaren som skickades ut i februari. När Frilagt frågar varför säger hon att hon vill återkomma. Hon meddelar sedan via mejl att förvaltningschef eller kommunalråd ska ringa upp med anledning av vårt samtal.

– Vi förde ett resonemang om denna enkät. Det kommer väldigt många enkäter. Handläggarna frågade mig och jag tyckte att vi kunde avstå från att svara. Vi kan inte tillföra så mycket, säger Robin Gustavsson.

Han säger att kommunens svar både då och nu skulle ha blivit att man inte känner till någon våldsbejakande extremism.

– För två-tre veckor sedan hade vi i alla fall inte något aktuellt ärende. Vi har ingen indikation på att här finns någon våldsbejakande extremism, säger han.

Är uppgifterna i Frilagts artiklar alltså inget som du tror på?

Magnus Ranstorp anser att journalilstiska granskningar av islamismen, exempelvis Frilagts avslöjande om Ljusets moské, har stort värde.
Robin Gustavsson ser inga indikationer på att våldsbejakande extremism finns i Hässleholm, trots Frilagts avslöjande.

– Det beror på hur man tolkar det. Om det finns tendenser till våldsbejakande måste vi följa upp det, annars fortsätter vi att arbeta förebyggande. Jag läser inte allt på Facebook, med det inte sagt att det inte finns, men jag har inte fått den informationen, säger Robin Gustavsson.

Dock var han med vid kommunens och polisens besök i Ljusets moské nyligen. Det föranleddes av Frilagts granskning som visade moskéns och dess lednings spridande av hetsande islamistiska budskap på Facebook och kopplingar till både imamen som dömts för mordförsök och IS-sympatisören som Säpo bedömt som en säkerhetsrisk.

Robin Gustavsson berättar att han då ställde en fråga om hur moskéns ledning skulle agera om våldsbejakande inslag upptäcks. Skulle de acceptera dem eller informera polisen?

– De sa att de kommer att informera polisen. Sedan får var och en värdera den informationen, säger Robin Gustavsson.

Han undrar irriterat om Frilagt anser att kommunen borde inleda en förundersökning mot moskén.

Borde ni inte ta uppgifter om misstänkt extremism på allvar, oavsett om de kommer från enskilda personer eller från media?

– Vi tog dem på allvar när vi ställde raka frågor till styrelsemedlemmarna i moskén. Vi talade om för dem att vi ser allvarligt på om det förekommer våldsbejakande extremism, säger Robin Gustavsson.

Berit Önell

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com