Domstolen på plats vid dämmet i Almaån och i alsumpskogen

Domstolen flyttade ut i skogen när huvudförhandlingen om dämmet i Almaån hölls på tisdagen, längst fram syns kommunens tekniska biträden Tuve Lundström och Jenny Hedin från Naturvårdsingenjörerna AB.

Efter några timmar i Hässleholmsgårdens huvudbyggnad på tisdagen tog domare och nämndemän med flera på sig stövlarna och gav sig ut i verkligen. Rättegången fortsatte vid dämmet i Almaåns utlopp från Finjasjön och i alsumpskogen vid sjöns västra strand. Om några veckor kommer domen som avgör om kommunen får utöka dämningen som höjer vattenståndet i Finjasjön sommartid och förbättrar såväl vattenkvalitet som fiske, bad och båttrafik – och om en skogsägare ska få ersättning för intrång eller få sin mark inlöst för att han på grund av det högre vattenståndet inte kan avverka sin alsumpskog.

Mark- och miljödomstolen flyttade på tisdagen från Växjö till Hässleholm för huvudförhandling om dämmet. Det ursprungliga tillståndet, med provisoriska villkor, beslutades 2006 och dämmet kom på plats 2009. Nu har kommunen ansökt om att slutliga villkor och vattenhushållningsbestämmelser ska fastställas. Skogsägaren med alsumpskogen motsätter sig hela dämningen som han menar både skadar träden och omintetgör hans skogsbruk. Han ligger också i tvist med kommunen och kräver ersättning för att en del av spången till vandringsleden vid Finja kyrka går över hans mark utan att det finns något avtal.

Ett 20-tal personer medverkade vid förhandlingen. Kommunens ombud, naturförvaltare Gunnar Swärdh, hade hjälp av Tuve Lundström och Jenny Hedin från Naturvårdsingenjörerna samt Heléne Annadotter och Johan Forssblad från Regito. Även miljöchef Sven-Inge Svensson och Gunnar Persson, Finjasjöns Fiskevårdsområde och ledamot i kommunens Finjasjöarbetsgrupp, var på plats. Länsstyrelsen hade tre deltagare. Skogsägaren hade Sofie Willgottson från LRF Konsult som juridiskt ombud. Rätten bestod av sex personer.

– Det har varit bra diskussioner, tycker jag. Men vi har olika uppfattningar, sa Sven-Inge Svensson under lunchpausen.

Hässleholmsgården blev domstolslokal för en dag när mark- och miljödomstolen kom på besök.

Vid domstolens så kallade syn på plats visade kommunens företrädare dämmet i Almaån och berättade hur det och den anlagda fiskvägen fungerar. I dagsläget sätts dämmet på plats med lyftkran den 1 april varje år och lyfts bort senast den 31 augusti. Nu vill kommunen få lov att sätta i dämmet 14 dagar tidigare och ta upp det en månad senare, om vattenståndet tillåter, maximalt 43 meter över havet.

Tuve Lundström berättade om dämmets funktion på plats vid Almaån. Närmast till höger om honom Gunnar Swärdh och Gunnar Persson.

Enligt kommunens yttrande till domstolen minskar sommardämningen bland annat fosforläckaget från Finjasjöns bottnar och håller nere temperaturen i vattnet, vilket både motverkar algblomningar med cyanobakterier och effekten av klimatförändringar.

Invändningar har funnits om att dämmet skulle kunna leda till för lågt vattenstånd i Almaån och skada dess skyddsvärda musslor och fiskar. Men enligt konsulterna klarar musslorna lågt vattenstånd, så länge ån inte blir helt torrlagd.

– Det är betydligt viktigare att minska förekomsten av cyanobakterier i Finjasjön än att, under en kort period på försommaren, ha ett högre vattenstånd i Almaån genom att inte använda sommardämmet, skriver kommunen i ett yttrande.

I början på maj 2011 uppmärksammades dock katastrofalt låga vattennivåer i Almaån, vilket ledde till ett beslut i mark- och miljödomstolen om ett kontrollprogram för isättning av sommardämmet så att det sker gradvis vid låga vattennivåer.

Dämmet har tagits upp senast den 31 augusti sedan starten, men nu vill kommunen ha möjlighet att ha det kvar en månad till och även sätta i det två veckor tidigare beroende på vattenståndet.

Skogsägarens förklarade för rätten att hans två fastigheter med alsumpskog aldrig gått att bruka vintertid eftersom områdena då till stor del står under vatten. Under sommaren har det däremot funnits ett “fönster” då det varit torrt nog för att marken ska bära mindre skogsmaskiner. Med sommardämmet blir rationellt skogsbruk omöjligt även sommartid eftersom alsumpskogen inte längre torkar ut under sommaren. Efter att dämningen började har han inte kunnat gallra sin skog.

– Det blev en rätt märkbar skillnad på somrarna efter 2009, sa han.

Han förklarade att problemen eskalerade efter 2016 med fler döda träd. Att nu utöka dämningen kan han inte acceptera.

– Kommunen har sagt att det bara är jag som haft anspråk på grund av dämmet. Men jag fick veta det här så sent att det inte fanns tid att samla grannarna. Jag har pratat med dem sedan och de motsätter sig också en utökning av dämmet, sa han.

Sofie Willgotson ansåg att kommunen borde ha tagit fram en utvidgad hydrologisk undersökning.

Kommunen motsatte sig skogsägarens ersättningsyrkanden och hävdade att trädens tillstånd kan bero på annat än att det blivit blötare, exempelvis en svampsjukdom. Marken kan också ha blivit mer vattensjuk av andra orsaker än dämmet.

– Dämmet har inte orsakat intrång, skada, störning eller olägenhet och markägaren är inte förhindrad att underhålla eller bruka skogen. Det finns inga trädskador på alskogsbeståndet, förklarade Tuve Lundström.

2007 var sommaren mycket blöt, vilket orsakade skador på träden under lång tid.

På plats i alsumpskogen visade skogsägaren och hans konsult Victor Nordell, också han från LRF Konsult, de djupa körspår som för en månad sedan uppstod av hans traktor med lätt skogsvagn, utan last, i alsumpskogen i Finja.

I alsumpskogen fick rättens ledamöter se körskadorna i verkligheten.
Den mörka färgen nedtill på träden visar enligt skogsägaren hur högt vattnet stått.

Han förklarade också att den mörka färgen på trädens nedre del berodde på att vatten stått så högt upp.

– Föryngringen är också dålig. Det är för blött och annan växtlighet tar över och kväver träden, förklarade Victor Nordell.

Gunnar Swärdh protesterade.

– Grannen har avverkat hela fastigheten, sa han, men fick då tillsägelse av domaren, rådman Len Stjernqvist, som inte ville ha för mycket ordväxlingar ute i skogen.

Tuve Lundström påtalade också att det gått att avverka på minst två närliggande fastigheter och föreslog att domstolen skulle besöka den ena, som ligger intill den nu aktuella. Frilagt berättade om den avverkningen våren 2018 då både kommunekolog Lars-Erik Williams och Göingebygdens biologiska förening beklagade att den unika alsumpskogen inte var skyddad så att den kunde bevaras.

Tuve Lundström hävdade att Victor Lundell i sitt yttrande till domstolen haft uppsåt att vilseleda eftersom han besökt alsumpskogen i februari och bedömt att det inte gick att bedriva skogsbruk under sommaren.

– Han var där vid en tidpunkt när han omöjligen kunde göra den bedömningen, sa Tuve Lundström.

Han påtalade att vattennivån vid Nordells besök var mer än en meter över dämmets högsta nivå.

Victor Nordell kunde i sitt vittnesförhör inte heller förklara hur han kom fram till att det inte gick att bedriva skogsbruk sommartid.

– Jag gjorde den bedömningen, sa han och höll fortfarande fast vid den.

Han gjorde samma bedömning vid ett nytt besök I förra veckan.

Gunnar Isaksson från Skogsstyrelsen var kommunens vittne och expert på skogsskador. Han menade att många träd i alsumpskogen dött på grund av de höga vattennivåerna sommaren 2007. Dessutom var en del träd angripna av en svamp som i och för sig gynnas av högt vattenstånd.

Lena Stjernqvist berättar i en paus att mark- och miljödomstolen ofta förlägger sina förhandlingar till orter som berörs för att kunna ta emot muntlig bevisning och göra syn på platsen. Mål utan muntlig bevisning kan dock hållas utan förhandling.

Det är sökanden, det vill säga kommunen i detta fall, som bokar lokal och står för kostnaden.

– Det är väldigt fint här, säger hon.

Förhandlingen kommer nu att fortsätta med skriftväxling, bland annat eftersom ett vittne inte kunde komma på grund av sjukdom. Tidpunkt för domen kan inte lämnas, men enligt Lena Stjernqvist blir det om några veckor.

Berit Önell

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com