Hässleholms kommuns fibernät är en bra affär för kommunikationsoperatören Via Europa. Kunderna får betala full avgift för tjänsterna i fibernätet, men kommunen får inga nätintäkter från ViaEuropa.
Avgifterna, så kallad ”kickback”, är den långsiktiga inkomst kommunen kan få på fibernätet. Avsikten var att avtalet med Via Europa skulle ha gått ut den 12 mars, men det har nu förlängts i väntan på att tjänsten ska upphandlas, om kommunfullmäktige beslutar att följa kommunstyrelsens förslag.
De ekonomiska kalkylerna för fibersatsningen hemlighålls fortfarande med argumentet att de ingår i en handling som inte är färdigställd. Hur stora intäkterna från nätavgifterna beräknas bli är därför okänt.
– Avtalet är skrivet så att båda parter står för sina egna kostnader i pilotprojektet, förklarar kommunens IT-strateg Ann Andersson.
Det innebär att Jonas Birgerssons Via Europa har kostnad för teknisk utrustning och kommunen för grävning och nedläggning av fiber.
Men när kunderna tecknar abonnemang för bredband, telefoni och så småningom även tv får de betala fullt pris till operatören. En del av den summan betalar operatören till kommunikationsoperatören Via Europa som i sin tur normalt betalar en avgift till nätägaren, i det här fallet kommunen.
I avtalet för pilotprojektet får Via Europa dock behålla hela sin del och tjänar alltså mer än normalt på kunderna medan kommunen inte tjänar något alls.
Tanken var att detta upplägg bara skulle gälla en kort tid, medan kunderna i pilotprojektet på Röinge-Östervärn kopplades in. Efter den 12 mars och fram till i juni 2018 skulle Via Europa sedan få fortsätta att behålla nätavgifterna för dessa kunder. För övriga kunder skulle kommunen antingen upphandla en kommunikationsoperatör eller själv ta på sig den rollen.
Men beslut om kommunikationsoperatör har dröjt och nu har avtalet alltså förlängts och nya kunder är på gång, med samma generösa villkor för Via Europas del och uteblivna intäkter för kommunen och skattebetalarna.
Avtalet med Via Europa är inte upphandlat och det behövs inte heller när det gäller tjänster inom telekomverksamhet. Mer anmärkningsvärt är att Via Europa och kommunen redan sommaren 2014 gick ut med att de skulle samarbeta om fiber i Hässleholm, alltså nästan ett år innan fiberetableringsplanen var beslutad av kommunfullmäktige.
Nu är de ansvariga i kommunen dock inställda på att tjänsten som kommunikationsoperatör ska upphandlas. En utredning har gjorts för att bedöma för- och nackdelar med att avtala med en extern kommunikationsoperatör respektive låta kommunen sköta det i egen regi. Utredningen förordar en extern part.
Men upphandlingen hanns alltså inte med innan avtalet gick ut och därför har parterna gjort en överenskommelse om att förlänga avtalet. Det skriftliga avtalet är dock inte undertecknat ännu.
Kommunstyrelsens ordförande Lena Wallentheim anser att man får gilla läget och förlänga avtalet med Via Europa.
– Det är en fördel att ha kvar den vi har idag, säger hon.
Hon anser inte att det var aktuellt att förändra avtalet för att inte kommunen ska tappa för mycket nätintäkter.
– Ett avtal är ett avtal, säger hon och menar att förlängningen får vara på det avtal som gäller.
Kommunstyrelsen beslöt att föreslå kommunfullmäktige att kommunikationsoperatörstjänsten ska upphandlas och att avtalet med Via Europa förlängs med cirka sju månader från det att beslut om upphandling tas.
M, L och SD deltog inte i beslutet eftersom motionerna från både M och FV om att riva upp fiberbeslutet ännu inte behandlats. FV lämnade en protokollsanteckning.
På pilotområdet finns 800 möjliga kunder, varav cirka 200 den 26 april hade fått kommunens fiber inkopplad och nio hade skrivit avtal, men ännu inte kopplats in. Här har många villaägare också skrivit avtal med IP Only som inte har grävtillstånd.
Kalkylerna i fiberprojektet ska, enligt kommunchef Bengt-Arne Persson och kommunjurist Magnus Gjerstad, kompletteras efterhand som fibernätet byggs ut. De menar att handlingen därför inte är färdigställd och alltså inte en allmän handling. Resonemanget innebär troligen att de inte anser att uppgifterna kan bli offentliga förrän fibernätet är färdigt, det vill säga tidigast om fem år.
Frilagt fick avslag på sin begäran att få ta del av beräkningarna av kostnader och intäkter för som ligger till grund för de få siffror som presenteras i den offentliggjorda så kallade fiberetableringsplanen. Frilagt överklagade beslutet till kammarrätten och hävdade bland annat ett stort allmänintresse och att det vore orimligt om allmänhetens insyn skulle kunna förhindras genom att en handling kompletteras år efter år utan att bli färdigställd.
Kommunen omprövade då beslutet och lämnade ut vissa handlingar: allmänna prislistor för material och tjänster samt rabattsatser från tre företag, något som inte visar hur kommunen räknat.
Kommunens beräknade kostnader och intäkter lämnas fortfarande inte ut. Frilagt överklagade vidare till högsta förvaltningsdomstolen, men fick inte prövningstillstånd. Allmänheten kan alltså inte få del av ett underlag som gör det möjligt att granska och ifrågasätta ekonomin i projektet.
Berit Önell
