Fullmäktige sa nej till budgivning på bostadsrätter – utan ny policy

Pär Palmgren fick med sig fullmäktige på ett stopp för kommunal budgivning på bostadsrätter utan att en ny policy utarbetas. Årets första sammanträde hölls traditionsenligt i församlingshuset och föregicks av gudstjänst i Hässleholms kyrka. Foto: Lotta Persson

Kommunen ska inte bjuda över på bostadsrätter. Men en policy till behövs inte. Det var kommunfullmäktige enigt om på måndagskvällen, efter förslag från kommunstyrelsens ordförande Pär Palmgren (M) som deltog i sitt sista fullmäktige före pensioneringen. Han gav dock Björn Widmark (FV) en del av äran för idén att uppdraget skulle avslutas utan ytterligare utredningsarbete.

Inledningsvis fick ledamöterna information om den fördjupade översiktsplanen som det finns möjlighet att lämna synpunkter på under utställningstiden till och med den 23 februari.

Lärarförbundets repressentanter delade ut ”svarta fakta” med information om lärarbristen.

Fullmäktigemötet föregicks av den årliga gudstjänsten i Hässleholms kyrka och sammanträdet hölls i församlingshuset intill. Där möttes ledamöterna av företrädare för Lärarförbundet som uppmärksammade lärarbristen genom att dela ut ”svarta fakta”.

Stadsbyggnadschefen Jan Karlsson och hans medarbetare berättade om de stora dragen kring den fördjupade översiktsplanen som dragit ut på tiden sedan arbetet inleddes 2011.

– Vi har legat efter med strategier som ska bilda underlag, berättade Jan Karlsson och medgav att lagen kräver att dessa ska förnyas varje mandatperiod, vilket inte gjorts.

Två områden som ska exploateras för nya bostäder är delar av Garnisonen där även Torshem och en del av Sjörröd nu räknas in samt Västra centrum med kvarteret Norden. På Garnisonen finns naturområden som bara delvis kan byggas ut medan Norden är enklast att förtäta. Fyra centrala parkeringshus som kan kombineras med bostäder, handel och  vårdcentral planeras enligt modell från Limhamn i Malmö.

När fullmäktige fick ställa frågor undrade Björn Widmark varför fina grönområden vid Hovdalavägen ska bebyggas när det finns utrymme i Västra centrum.

Stadsbyggnadskontorets medarbetare informerade om den fördjupade översiktsplanen.

– Vi har i uppdrag att titta på hela området, men till exempel vid Torshem ska vi bevara det mesta som natur. Syftet med att bygga vid Hovdalavägen är att få en mer stadsmässig karaktär, det ska bidra till att stan börjar redan här, förklarade planarkitekt Malin Backman.

Widmark undrade också varför Åhusfältet inte ska bebyggas.

– Det har funnits med tidigare. Varför det kommit bort vet jag inte, men vi räknar med att det finns tillräckligt med områden nu. Behövs det går det att lägga till senare, sa Jan Karlsson.

Arne Dahlström (KD) frågade om Trafikverket berättat om spårområdet för höghastighetstågen. men fick till svar att det än så länge inte finns mycket information. Fyra spår är dock planerade.

Jan Karlsson markerade att det inte får ske för stora förändringar i utställningsskedet.

– Då måste vi gå ut med en ny utställning och då tappar vi genast ett år. Vi tappar styrfart och vi vill framåt i Hässleholms kommun, förklarade han.

I bästa fall kan byggnadsnämnden besluta om förslaget i april och kommunfullmäktige före sommaren.

Uppmärksamheten i media om att Hässleholms kommun trissar upp priserna på bostadsrätter genom att bjuda över privatpersoner ledde till debatt i kommunfullmäktige i samband med budgeten i november. Då beslöts att ta fram en policy för anskaffning av bostäder för sociala ändamål, med innebörden att kommunen inte får vara en prisdrivande aktör.

Beslutsförslaget inför dagens fullmäktige hade denna innebörd, men Pär Palmgren påminde nu om att det redan finns ett liknande uppdrag i Riktlinjer för bostadsförsörjning som togs fram i september 2017. Detta diskuterades vid kommunstyrelsens arbetsutskotts förra sammanträde där det också framkom att tekniska nämnden redan satt stopp för budgivning.

Lena Wallentheim höll med om att det inte behövde produceras mer papper för att få stopp på budgivningen på bostadsrätter.

Fullmäktige var nu enigt om att det inte skulle läggas mer arbete på att utreda detta.

– Vi behöver inte producera mer papper. Vi står helt bakom förslaget att inte ta fram en policy till, men är också för att kommunen inte ska vara prisdrivande, sa oppositionsrådet Lena Wallentheim (S).

Oenigheten var däremot stor när det gällde en motion av Kenny Hansson (M) om att behandla alla motioner inom sex månader. Den hade legat betydligt längre än sex månader.

– Kul att vi nu tar upp ärendet igen, det återremitterades i december 2016, sa Kenny Hansson som själv hade justerat motionen och bland annat tagit bort en del om medborgarförslag.

Han menade att det finns en demokratisk poäng med att motioner ska behandlas så snart som möjligt. Det uttalandet fick stöd av många, men att sätta en gräns på sex månader gick inte, inte heller att ägna tid åt att förklara varför en motion tagit längre tid än sex månader.

– Vi måste vara självkritiska. Vi har haft motioner som legat alldeles för länge. Större skyndsamhet behövs, men det finns en tidslinje för behandlingen av motioner, förklarade kommunalrådet Robin Gustavsson (KD) och redogjorde för alla instanser som ska bereda en motion.

Enligt Robin Gustavsson tar det sex månader att handlägga en motion – om det går snabbt.

Kenny Hansson M) argumenterade förgäves för att alla motioner skulle behandlas inom sex månader.

– Det var en bra dragning om hur stelbent byråkratin är. Men jag tycker att vi ska ha en ambition på sex månader, sa Kenny Hansson.

Robin Gustavsson hävdade att det kunde strida mot regelverket att anta motionen.

John Bruun (L) höll med Kenny Hansson.

– Vi får väl försöka anpassa organisationen till de politiska ambitionerna, inte tvärtom, sa han.

Han tyckte också att handläggningen borde bli mycket snabbare om ungdomar ska lockas in i politiken.

– En av anledningarna till att de unga inte engagerar sig politiskt är att allt tar så lång tid, sa han.

Lena Wallentheim höll fast vid kommunstyrelsens, det vill säga de rödgrönas, förslag att avslå motionen och kritiserade den borgerliga alliansen för att komma med nya förslag i fullmäktige.

– Det är ni som äger dagordningen. Om ni inte är nöjda så släpp inte fram ärendet till fullmäktige, sa hon.

Det fick Björn Widmark att påminna om att de rödgröna tidigare stoppade motionen om en ny politisk organisation.

Robin Gustavsson KD) förklarade att det tar sex månader att handlägga en motion, om det går snabbt.

Flera ledamöter tyckte att handläggningen av motioner ändå blivit bättre och snabbare de senaste åren. Men ingen tog upp motionen om att utreda en våtmark vid Hovdala, som Frilagt berättat om, där handläggningen efter exakt ett år nu tycks vara tillbaka på ruta ett.

Debatten utmynnade i att M, L, SD och FV ville bifalla Kennys motion medan de rödgröna tillsammans med KD sa nej. Efter votering som slutade 35-26 avslogs motionen.

Tre nya motioner hade lämnats in till kommunfullmäktige. SD vill kartlägga sympatier för extrema åsikter i skolorna, undersöka hur det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism kan utvecklas och undersöka och vid behov förbättra de verktyg som skolans personal har i händelse av ett allvarligt våldsdåd under skoltid. Dessutom vill partiet skynda på att Magnarpskolonin tas i drift igen genom att ta fram en renoveringsplan, kostnadsberäkning och formulera den framtida verksamheten.

Politiska vilden Anita Johannesson som företräder Kommunens röst vill öka medborgarnas delaktighet i den demokratiska processen genom att utreda hur E-petitioner skulle kunna införas som ett redskap för allmänheten och ett komplement i kommunfullmäktige.

Barn- och utbildningsnämndens ordförande Stefan Larsson (M) fick svara på två interpellationer. Den ena handlade om hur sexuella trakasserier och övergrepp hanteras i skolan och den andra om hur även elever som har det lätt för sig i skolan ska få de utmaningar de behöver för att kunna bli sitt bästa.

Berit Önell

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com