Gruppen-3a-328x120

En bra uppväxt för barn och ungdomar viktigast för Robin Gustavsson

En bra uppväxt för barn och ungdomar viktigast för Robin Gustavsson

Robin Gustavsson värnar om tryggheten, särskilt för barn och ungdomar. Foto: Berit Önell

KOMMUNVALET 2018. I Frilagts intervjuserie med företrädare för de politiska partierna inför kommunvalet i Hässleholm har turen kommit till Kristdemokraternas förstanamn, Robin Gustavsson.

Vilken fråga är viktigast för dig och ditt parti?

– En god och bra uppväxt för barn och ungdomar i vår kommun. Vi ska fortsätta att arbeta tillsammans i tre förvaltningar (socialtjänst, omsorg och skola) för barn med särskilda behov så att de kan komma med och få utbildning, arbete och ett eget liv.

Hur ska det bli ordning i den politiska röran i Hässleholm?

– Väljarna bestämmer i valet vilka företrädare som ska representera dem. Utifrån valresultatet får vi se hur vi kan få ett stabilt styre där vi kan arbeta för kommunens bästa.

Vilka partier kan du tänka dig att samarbeta med?

– I detta läge utesluter jag ingenting. Samarbete behövs i vilket fall i olika frågor. Att nu säga att vi inte kan samarbeta med ett visst parti vore fel. Goda idéer och synpunkter måste vi kunna anamma oavsett var de kommer ifrån. Men att sätta oss i ett styre är en annan sak där ideologi och värdegrund får stämma överens plus att det beror på vad man kommer med i en förhandling. På det lokala planer har det också viss betydelse vilka personer som företräder ett parti. Jag tror att de flesta av oss i de etablerade partierna är inne på att det behövs ett majoritetsstyre. Men då kommer det att krävas att vi kompromissar för kommunens bästa. Oavsett vilken majoritet det blir behövs också en ansvarstagande opposition som medverkar till att föra fram goda idéer och samtidigt riktar blåslampan mot majoriteten. Demokratin kräver också detta, vi har inte enpartistyre i Sverige.

Hur ska skattemedlen användas, det vill säga hur vill du prioritera i den kommunala verksamheten?

– Vi har den fördelning idag som vi ställt oss bakom i budgetarbetet. Omsorg och socialtjänst är prioriterade, men skolan fick inte de pengar som den kanske behövde.

Vad vill du göra åt skolans underskott?

– Vi behöver både se över organisationen och tillföra mer medel. Enligt konsultutredningen kan organisatoriska förändringar minska kostnaderna. Vi måste skynda på arbetet med att anpassa organisationen. Samtidigt gör de ökade behoven i skolan att vi måste se över möjligheten att tillskjuta mer pengar.

Vad vill du göra åt mobbningen i skolorna?

– Vi behöver absolut göra mer för att motverka mobbning. Det är helt otillfredsställande att mobbning förekommer, både i skolan och i samhället i övrigt. Jag kan inte riktigt hur skolan arbetar idag, men undervisning om alla människors lika värde behövs, liksom information om hur tråkigt det kan bli för den som mobbas. Det är också ett föräldraansvar att prata om mobbning. Om vi ska ha en bra skola måste vi titta på detta. Jag vill se en förbättring. Barn med särskilda behov kan bli föremål för mer utsatthet, vi måste istället stärka deras självförtroende.

Vill du rädda Finjasjön, i så fall hur?

– Precis som vi underhåller gator och torg måste vi underhålla sjöar och vattendrag. Reduktionsfisket ska fortsätta, men det räcker inte. Vi måste fortsätta att undersöka vad som kan göras åt Finjasjön och luta oss mot expertisen.

Hur ska kommunen klara framtidens omsorg med ökande behov, personalbrist med mera?

– Vi ska fortsätta undersöka behovet av trygghetsboende och liknande. Det underlättar för hemtjänsten om de som behöver hjälp bor lite samlat. Om vi har goda erbjudanden om trygghetsboende borde en del välja att flytta in från stugan på landet där det kan vara otryggt för både den enskilde och anhöriga och merarbete för omsorgen. Otryggheten idag gör att många efterfrågar särskilt boende. Trygghetsboende med viss tillsyn skulle minska det behovet. Kommunen skulle kunna bjuda de tveksamma på en veckas provboende, det kunde kanske hjälpa dem på traven i ett svårt beslut. Vi arbetar också för valfrihet med både privata och kommunala boendemöjligheter. Den som fyllt 85 år ska kunna få boende utan biståndsbedömning.

Hur anser du att Hässleholms centrum ska utvecklas? (biltrafik, cykeltrafik, handel, tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar, otrygghet)

-Vi måste lyssna på handlarna, säger Robin Gustavsson angående utformningen av centrum. Foto: Berit Önell

– Det är viktigt med ett levande centrum. Näthandeln kan hota butikerna och det har vi inget svar på. Det finns risk att det bara blir kaféer och liknande kvar, men handel är viktigt i centrum, tillsammans med restauranger, kaféer och mötesplatser. Den viktigaste åtgärden är att vi tar kontakt med handlarna och lyssnar på dem. Till exempel är det nu svårt för varubilar att komma fram till en del affärer och handikappade har svårt att komma fram. Vi måste titta på vad som krävs för att butikerna ska fungera optimalt, är det något vi kan göra? Många har hört av sig om att det är svårt att komma till stationen. Det ska vara tryggt att cykla också, det har varit lite eftersatt med cykelleder i Hässleholm. Cykeln är ett viktigt komplement till bil och kollektivtrafik, men det är inte alla som kan cykla och det beror också på vilka ärenden man har.

– Trygghet är en upplevd känsla. Det görs rätt mycket brottsförbyggande insatser, men det behövs också fler synliga poliser. Jag har själv aldrig upplevt polisarbetet bättre än när jag fotpatrullerade och mötte människor. Det borde polisen prioritera idag för att möta den upplevda otryggheten. Vi måste också få mer polisresurser totalt sett. Vi ska fortsätta påtala det i dialog med polisen. Jag slår inte mot den lokala polisen, jag har förståelse för deras situation, men de har för lite tilldelning för att tillgodose ett bra arbete för kommunen.

Hur ska orterna utanför Hässleholm utvecklas?

– Detaljplaner för industri- och bostadsbyggande ska tas fram. De faciliteter som behövs måste finnas kvar på varje ort. En del som är väldigt viktig är att fritidsverksamhet i de olika orterna kan få stöd och bidrag. Tätorterna är viktiga för en levande landsbygd och staden är viktig för tätorten. De har en viktig uppgift var för sig.

Hur vill du förbättra integrationen?

– Vi har haft ett rätt stort mottagande, särskilt av ensamkommande. Jag tycker utifrån förutsättningarna att vi klarat det på dett väldigt bra sätt. Nu är det nya faser där ungdomar som fyllt 18 år flyttar ut från boendena. En del av integrationen är att komma in i skolan, lära språket, men också att få information om vårt samhällssystem med mycket ideell verksamhet och samhällsnormer som inte bara innebär rättigheter utan även skyldigheter. Det behövs fortlöpande information från början, egentligen från första dagen. Jag ger en eloge till de många ideella organisationer som tagit till sig ungdomar och hjälpt dem komma in i olika nätverk. Sådan verksamhet kan stimuleras mer. Men integrationen är inte bara upp till ideella organisationer. Det handlar bland annat om arbetsmarknaden och bostadsfrågan också.

Vad anser du om böneutrop?

– Jag tror att frågan måste delas i två. Budskapet är en sak, själva ljudet en annan. Jag tycker att man måste begränsa. Torgaktiviteter med högtalare prövas när det gäller tid på dygnet så att de inte stör grannarna. Budskapet handlar om religionsfrihet. I den formen som vi pratar om idag säger jag nej. Ett religiöst budskap passar inte för att gå ut så. Religionsfrihet kan också betyda frihet från religion. Jag tror att det kan bli störningar. På torget är det mer begränsat och ändå finns restriktioner i tid.

Hur anser du att kommunen ska hantera våldsbejakande extremism?

– Det är både kommunens och polisens ansvar. När det kommer in i kommunens ansvarsområde måste vi uppmärksamma att sådant inte får förekomma. Om det är så att våldsbejakande extremism utövas måste vi polisanmäla och kanske också vidta egna åtgärder från kommunens sida. Skolan och socialtjänsten kan agera, kanske behöver personer skyddas. Det är viktigt att vi följer utvecklingen och har en dialog med polisen. Utifrån den kunskap jag har tycker jag att vi är rimligt uppdaterade, men det hindrar inte att vi behöver få ny kunskap. Det har ju kommit en rapport från Försvarshögskolan som pekar på en ny utveckling, att de här grupperna utövar påtryckningar. Vi kan inte sitta stilla och vara naiva utan alla måste ta till sig kunskapen och förändra inom sina områden. Det är viktigt att den som ringer till kommunen för att tipsa om våldsbejakande extremism blir kopplad till en person som kan sortera och se till att ärendet kommer till en handläggare.

Anser du att bostadssegregation är ett problem i Hässleholm och vad vill du i så fall göra åt det?

– Jag tycker nog inte att vi upplevt bostadssegregation i Hässleholm. Men det är klart att det finns hyresrätter för sig, bostadsrätter och villor för sig. Blandad bebyggelse är bättre. När vi gör nya planer ska vi inte bygga för ensidigt.

Behöver det byggas fler bostäder, i så fall för vem och var?

– Vi har en plan för vad som ska byggas och vi ska följa upp den så att vi bygger för dem det behövs. Det behövs bland annat äldreboenden, trygghetsboenden och bostäder för ungdomar, både studenter och ensamkommande. Med nya bostäder får vi också en bostadsväxling.

Vad vill du göra åt det bristande förtroende för lokala makthavare som många invånare, enligt SCB, upplever? Hur ska tillgänglighet, insyn och information förbättras?

– Det tar tid att bygga upp ett förtroende och det går snabbt att rasera det. Det behövs trovärdighet genom långsiktiga beslut som ger resultat i politisk samverkan, som vi skriver på vår valaffisch. I dagens politik är det ofta snabba politiska utspel som ger genomslag i media. Det långsiktiga arbetet får en undanskymd plats, tyvärr.

– Medborgarkontoret är en strategi för att förbättra bemötande, kommunikation och återkoppling på ärenden samtidigt som möjligheten att nå rätt person förbättras. Jag uppmärksammade själv problemet med tillgänglighetför några år sedan när vi skulle ha tag i handläggare, både i tjänsten och privat. Jag tog då upp behovet av återkoppling. Själv är jag tillgänglig nästan dygnet runt, inte minst som ordförande i socialnämnden och även som kommunalråd tycker jag att det är viktigt.

Försvarar du att politiker offentligt uttalar sig om eller försöker påverka media om det blir för mycket negativa rubriker eller ”svartmålning” av politiker, tjänstemän eller kommunala beslut?

– En fri press är väldigt viktig i ett demokratiskt samhälle. Men om någon angriper någon av våra tjänstemän i media måste jag se om jag kan ställa upp för den. Jag har ett ansvar som arbetsgivare. Det var nog inte innebörden i frågan, jag försvarar inte att man påverkar media. Vi ska vara granskade, både tjänstemän och politiker.

Berit Önell

Kristdemokraterna.

Partiet bildades 1964 på initiativ av Pingströrelsens ledare Lewi Pethrus för att få in kristna värderingar i politiken. 1985 kom KD in i riksdagen genom en valteknisk samverkan med Centerpartiet och är sedan 1991 riksdagsparti utifrån sina egna röstsiffror. Idag byger politiken på ”gemensamma värderingar med rötter i kristen etik och humanism”. 2014 fick KD 4,57 procent av rösterna i riksdagsvalet och 5,13 procent i kommunvalet, vilket innebär fyra mandat. I det lokala partiprogrammet betonas bland annat stöd till barn med särskilda behov, trygghet, folkhälsa, ett nytt Ungdomens hus, ökade resurser till äldrevården, ökat bostadsbyggande och ökad takt i fiberutbyggnaden. KD har en särskild valbroschyr som riktar sig till barn, och deras föräldrar, och delas ut i valstugan på Stortorget i Hässleholm. Där talas bland annat om skola, fritidsaktiviteter och barnens rättigheter.

Robin Gustavsson.

75 år. Pensionerad polis. Bosatt på gård utanför Vinslöv där han tidigare bedrivit jordbruksverksamhet. Engagerad i föreningslivet i Vinslöv. Kör en Honda crossover 2014 och en BMW motorcykel. Gift, har tre barn med respektive och fem barnbarn, totalt 13 personer som nyligen semestrade tillsammans på Rhodos. Politiska uppdrag: kommunalråd, ordförande i socialnämnden, ledamot i kommunfullmäktige, förste vice ordförande i kommunstyrelsen, ordförande i kommunala pensionärsrådet och ersättare som ombud i Hässleholms vatten AB.

Uppskattar du Frilagt?
Frilagt behöver ditt stöd för att fortsätta granska!

Bankgiro: 
597-6535
Konto: 8403-8, 33 403 635-7
Swish: 0708938399
Kontakt: prenumeration@frilagt.se
HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com