thumbnail_soderbergsur logga
artikelsida-stödannons-stor-lägre
artikelsida-stödannons-680x217

Hässleholm behöver en arkitekturpolicy

INSÄNDARE. ” Hässleholm består i princip enbart av fyrkantiga och tråkiga lådor. Det sägs att turisten som åker dit hinner se alla sevärdheter och sedan återvända hem med samma tåg som han kom med.”

Så lyder Arkitektupprorets motivering till att Hässleholm strax före pandemin, rankades som Sveriges tredje fulaste stad.

Det finns en viss sanning i att Hässleholm inte längre är en vacker stad. Däremot är Hässleholms kommun fantastisk att leva och verka i. Vår natur är vacker och vår identitet som nordöstra Skånes metropol är stark. Men känslan för arkitektonisk skönhet försvann under rivningshysterin och tyvärr har den inte hittat tillbaka. Av ideologiska skäl kan vi beskylla funktionalismen och i viss mån socialdemokratin men i ärlighetens namn handlar det om bristen på mallar och ramar. Det har inte funnits en mall för stadsplanerare, byggherrar och arkitekter att arbeta efter – så länge deras visioner har rymts inom plan- och bygglagen (PBL) har den beblandade bebyggelsen fått ta sin plats.

Många är överens om att god arkitektur kan tillföra sociala, ekonomiska och miljömässiga värden. Dessvärre har rättspraxis visat att fastighetsägares enskilda intressen oftast väger tyngre än allmänhetens intresse av en god arkitektur vid nybyggnationer. Byggnader måste ha en yttre form och färg som är estetiskt tilltalande, lämplig för byggnaderna som sådana och som även bidrar till en god helhetsverkan för staden och kommunen. I avsaknad av en arkitekturpolicy så saknar våra tjänstepersoner verktygen för att avgöra vad detta faktiskt innebär och ställa krav på att gestaltningen av nybyggnationer ska bidra till en god helhetsverkan.

En arkitekturpolicy klargör kommunens intentioner och ambitionsnivå i arkitekturfrågor redan innan en bygglovsansökan har behandlats. Genom att Hässleholms kommun trycker på behovet av att arkitekturen måste få en högre status, bemyndigar vi våra bygglovshandläggare att hävda en god arkitektur som ett krav redan i bygglovsprocessen med stöd av en arkitekturpolicy.

Vår slutsats är att det finns ett stort allmänt intresse av en väl gestaltad byggd miljö och att den åsikten också delas av kommunens invånare, förutsättningarna måste därför ges för att uppnå denna ambitionsnivå.

Allt fler kommuner har börjat anta arkitekturpolicys av den enkla anledningen att det visuella rummet kraftigt påverkar hur en centralort i en landsbygdskommun uppfattas. I sak handlar det inte om vad politiker subjektivt uppfattar som vacker bebyggelse, där råder det säkerligen meningsskiljaktigheter. Utan det handlar om hur staden ska fungera som verktyg för tjänstemännen när de ska planera en stad för framtiden. Det handlar om att lyfta upp vikten av arkitekturen och ge den en plats att diskuteras när framtidens Hässleholm ska få form.

För oss är det väldigt viktigt att Hässleholms kommun ska anta en arkitekturpolicy, där traditionella arkitektoniska och estetiska värden står i centrum. Samtidigt är det viktigt att trygghetsperspektivet blir en central del i policyn.

Simon Berneblad (KD)
Andranamn i valet till kommunfullmäktige för Kristdemokraterna

André Lådö (KD)
Femtenamn i valet till kommunfullmäktige för Kristdemokraterna

Kenny Hansson (M)
Miljö- och stadsbyggnadsnämndens ordförande
Kandidat till kommunfullmäktige för Moderaterna

Uppskattar du Frilagt?
Frilagt behöver ditt stöd för att fortsätta granska!

Bankgiro: 
597-6535
Konto: 8403-8, 33 403 635-7
Swish: 0708938399
Kontakt: prenumeration@frilagt.se
HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com