INSÄNDARE. Kära systrar och bröder, låt skrattet slippa lös. Låt det bubbla upp ur instängdheten och också locka andra att brista ut i detta så befriande livselixir.

Vi är förvisso individer. Du är du, jag är jag men med osynliga starka band. Skrattet förenar och vi kan ”vara” med varandra blottläggande våra styrkor och svagheter.

Vi kan se lidandet i världen, våra egna tillkortakommanden och vår vilsenhet utan att ångesten får oss i sitt grepp. Vi kan se världen omkring oss med försonande ögon och för en stund kasta våra rädslor överbord. 

Skrattets hemort är ”varandets värld” i vilken också skapande verksamhet och barnets lek hör hemma.

Det påstås att vi kan skratta oss friska. Ska vi tro forskningen handlar det om att skratta sig till lite bättre immunförsvar. När vi skrattar lär kroppen frigöra immunoglobulin som är viktigt för att skydda kroppen mot bakterieangrepp.

Det sägs också att när vi skrattar utsöndras det i hjärnan ett hormon dopamin också kallat lyckohormonet. Det är samma hormon som utsöndras när en människa motionerar eller har sex. Skrattet minskar således risken för att vi ska drabbas av depression.

Gapskrattande vid skrivpulpeten med gåspennan i högst hugg citerar undertecknad till sist en herr Lichtenberg: ”Få folk att skratta är ingen konst, om det bara kvittar en lika om de skrattar åt ens kvickhet eller åt en själv.”

Ronny Larsson i Kvistalånga