Finjasjöns vatten är i riktigt dåligt skick. Det handlar om något betydligt värre än tillfällig algblomning: Mycket litet siktdjup, mycket höga klorofyllhalter och kvävehalter och dessutom en sammansättning av alger som dominerade när sjön mådde som sämst innan reduktionsfisket startade i början på 1990-talet.
– Alarmerande, säger Heléne Annadotter, doktor i algologi, som undersökt algsammansättningen.
Finjasjöns vatten ser sämre ut än på länge. Det är illgrönt och stinker, i helgen blandades algblomningen i Sjörröd dessutom med stora mängder skum. För några veckor sedan låg döda fiskar och musslor längs stränderna.
ANNONS
Hässleholms kommun avråder sedan den 13 juni från bad vid båda de officiella badplatserna i Finjasjön: Björkviken och Mjölkalånga badplats. Men i delar av sjön har de potentiellt giftiga algerna frodats även under vinterhalvåret.
Heléne Annadotter, som tillsammans med Johan Forssblad tidigare ansvarade för provtagningen i sjön genom sitt lokala företag Regito, berättar att hon hade hört att sjön blivit sämre och sämre. När hon privat besökte Björkviken den 1 juli passade hon därför på att ta ett vattenprov för att undersöka vilka alger som fanns där.
Algarter som visar sjöns status
– Det var samma arter som när det var riktigt allvarliga algblomningar i sjön, innan reduktionsfisket startade, säger hon.
Hennes mikroskopering visade bland annat den potentiellt giftiga Microcystis wesenbergii som dominerade i sjön fram till 1992.
– Den visade att sjön var i väldigt dåligt tillstånd, säger hon.
Hon hittade nu även Microcystisarterna botrys, viridis och flos-aquae, samtliga näringskrävande arter som gynnas av övergödning.
– Om hela sjön domineras av de här arterna är vattenkvaliteten enligt min uppfattning alarmerande dålig, säger Heléne Annadotter.
Hon beskriver även siktdjupet som alarmerande litet.
Det är inte första gången som giftalger återkommer till Finjasjön efter att ha varit borta under många år. 2020 upptäcktes gröna och vita små algkulor av arten Gloeotrichia echinulat som fanns i sjön på 1940-talet då avloppsvattnet släpptes ut utan rening. Nu syntes algen främst vid Sjörröd och Ormanäs, nära Maglekärrsbäckens utlopp i Finjasjön. Kommunen avrådde då från bad på grund av denna alg, som alltså inte ser ut som vanlig algblomning.
Glesare provtagningar med röda siffror
Sedan årsskiftet sköter det världsledande analysföretaget SGS Analytics Sweden mätningarna av vattenkvaliteten i Finjasjön med sex tillflöden och det enda frånflödet Almaån för kommunen. Magle våtmarks utlopp ingår också och representerar reningsverkets utsläppspunkt. Däremot mäts inte längre nedströms Maglekärrsbäcken som även påverkas av dagvatten och eventuella bräddningar (utsläpp av orenat eller delvis renat avloppsvatten) från reningsverket. Provtagningen har också dragits ned till en gång i månaden i sjön och varannan månad i åarna. Enligt avtalet kostar mätningarna cirka 540 000 kronor per år.
Den senast redovisade mätningen från den 23 juni innehåller många röda och orange siffror. Klorofyllhalt ligger på 67 mikrogram per liter vid två av provpunkterna i sjön. Allt över 25 är enligt SGS är mycket högt. Siktdjupet är som lägst 0,7 meter. Allt under 1 meter är ett mycket litet siktdjup. Turbiditeten ligger på 18 FNU som högst i sjön och 32 i Hogabäcken. Allt över 7 betyder starkt grumligt vatten och där faller alla åar utom Mjölkalångaån och Per-Olsabäcken in.
Höga kvävehalter
Kvävehalterna är mycket höga vid alla provpunkter, över 1 250 mikrogram per liter. Högst har Magle våtmarks utlopp med 4 700 mikrogram per liter. I februari och april räknades halten där som extremt hög med 6 900 respektive 5 600.
Även Mats Bengtsson, som sköter kommunens reduktionsfiske, mäter siktdjupet på kommunens uppdrag. Senast var det 0,6 och 0,7 meter.
– Det är rätt dåligt, det är det ju, säger han.
Någon syrebrist har han ännu inte mätt upp i år och det hade inte heller SGS vid provtagningen i juni.
– Det som händer vid syrebrist är att gärsen dör, men jag har inte sett något, säger han.
De mystiskt döda större gösarna för några veckor sedan kom inte iväg på analys.
– Det var många som observerade döda fiskar som låg och flöt. Jag frös in ett par, men SVA (Statens veterinärmedicinska anstalt) ville absolut ha färsk fisk också. Jag fick inte fler. Det är jättekonstigt för nu fiskar vi var och varannan dag. De sa på SVA också att det var konstigt, men de ville inte ha de frysta.
Nu är även de frysta fiskarna förstörda. Mats Bengtsson upptäckte på torsdagen att jordfelsbrytaren löst ut och att det som var i frysen hade tinat. Men om han hittar fler döda gösar kan han få iväg dem snabbare eftersom han nu har kyllådan från SVA som de ska transporteras i.
Vill inte spekulera
Kommunens projektledare Mathias Jönsson, tekniska förvaltningen, har semester. Frilagt har sökt SGS för kommentarer om värdena, men Magnus Berglund, kommersiell chef, som undertecknat avtalet, säger att man inte kan prata om vare sig resultat eller avtal utan kommunens medgivande. Vi har också bett kommunen om ett godkännande, men frågan som ställdes på torsdagen har ännu inte fått något svar.
Carina Westerlund, tillsynschef på kommunens miljöavdelning, vill inte spekulera i orsaken till de dåliga värdena. Hon skickar två anmälningar om driftstörningar i avloppsanläggningarna nyligen, dessa gäller dock enbart mindre bräddningar från två pumpstationer, Almaåns och Puckgatans i Tyringe. Frilagt har också kontrollerat de driftstörningar som kommit tidigare under våren.
– Vi har i dagsläget inte tillräckligt underlag för att kommentera eller spekulera om eventuella samband mellan nuvarande värden i sjön och de bräddningar som har skett, skriver hon.
Det är oklart om hon även menar eventuell påverkan från bräddningarna av cirka 300 miljoner liter orenat eller delvis renat avloppsvatten vid förra vinterns (2023-2024) stora översvämningar. Det finns fortfarande ett ärende med åtgärdskrav kring ledningsnät och reningsverk efter den översvämningen där Hässleholm Miljö ska svara senast den 29 augusti.
Förväntat utifrån årstiden
Enligt Dolores Öhman, som under våren var tillförordnad va-chef på Hässleholm Miljö, är de uppmätta värdena inte onormala. Hon förklarar att Magle våtmark är en biologisk reningslösning där kvävereduktion främst sker genom växtupptag. Kväveupptaget är generellt som mest effektivt under sensommaren då växtligheten är som mest aktiv och som minst under vintermånaderna.
– Variationer i kvävehalter under året är därför förväntade i denna typ av system. Vi har haft enstaka driftstörningar under våren, vilka har rapporterats till miljökontoret enligt gällande rutiner. Det finns dock inga indikationer på att dessa händelser har påverkat de provresultat du hänvisar till. De observerade variationerna i kvävehalter ligger inom vad som är att förvänta utifrån årstiden, skriver hon i ett mejl till Frilagt.
Berit Önell
Uppdatering:
Kommunen har svarat att man inte kommer att godkänna att SGS kommenterar provsvaren i Frilagt.
– På önskan om att ge SGS tillåtelse att uttala sig så är det inget vi gör. Vi kan varken godkänna eller neka någon att uttala sig och vi kommer inte heller aktivt att uppmana någon att uttala sig, skriver Tobias Oscarsson, biträdande förvaltningschef på tekniska förvaltningen, i ett mejl till Frilagt.
Fakta om alggifter:
Blågröna alger kan bilda tre slags gift: nervtoxin, levertoxin och tarmtoxin. Symptom kan uppstå efter bad eller förtäring av vatten eller fisk från sjöar med algblomning. Det har hänt att hundar avlidit efter att ha druckit av vatten med kraftig algblomning. Källa: Folkhälsomyndigheten
Läs mer:
