Trafikverket planerar för utbyggnad av järnvägen från två till fyra spår mellan Lund och Hässleholm – men bara till Tormestorp i nuläget. Tidigast 2034 kan det bli byggstart. Sträckan fram till Hässleholm får vänta tills det klarnar hur etappen norr om staden ska byggas.

– Troligtvis blir det två spår sedan, men det har inte ingått i uppdraget nu, säger Johan Månsson, Trafikverkets projektledare.

Det innebär fortsatt ovisshet för hur spåren ska passera reningsverket och centrala Hässleholm. Utredningsområdet omfattar fortfarande avenbokskogen vid Hovdala. På måndag håller Trafikverket det första samrådet i Hässleholm om projektet.

Efter valet 2022 beslöt regeringen att skrota planerna på höghastighetståg. Istället togs en kapacitetsutredning fram för järnvägen i Skåne. Den visar att en utbyggnad av stambanan med två nya konventionella spår mellan Lund och Hässleholm har högst prioritet. Uppdraget har delats upp i två delprojekt, en utbyggnad genom Lund och en Lund – Hässleholm.

Planeringen är fortfarande i ett tidigt skede och Trafikverket redovisar nu bara ett utredningsområde, inga föreslagna sträckningar för spåren.

Utredningsområdet är betydligt mindre än de tidigare förslagen för höghastighetstågen som från början var tre mil breda och omfattade hela Hovdalaområdet. Sedan delades de upp i flera smalare korridorer, bland dem en med bytespunkt i Finja istället för en stor station med centralt läge i Hässleholm. Detta är inte längre aktuellt.

Spåren kommer nu huvudsakligen att följa den befintliga stambanan genom Hässleholms kommun. Men fortfarande finns flera alternativa lösningar på vissa ställen, exempelvis om banan ska gå genom Sösdala eller öster eller väster om orten.

Det blir alltså inga nya stambanespår norr om Tormestorp de närmaste åren. Istället utreds en lämplig plats för förbigångsspår för godståg i båda riktningarna.

Utredning vid Alvesta går före

Johan Månsson förklarar att utbyggnaden mot Alvesta och dubbelspår mot Kristianstad och Helsingborg behöver utredas innan nya spår genom Hässleholm blir aktuella. Om de behövs.

– Vi får ut väldigt mycket kapacitet av det vi gör nu, säger han.

– Det kanske ger mer nytta att bygga om längre norrut.

Johan Månsson säger att det idag är i princip fullt på järnvägen mellan Lund och Hässleholm och att efterfrågan på ökad trafik är stor.

– Idag är det svårt att stoppa in mer tåg. Blir det någon störning, en kontaktledning som går av, någon som går på spåret eller dörrar som inte fungerar så blir det svårt att hämta igen tiden.

– Eftersom det är så trångt på spåren försöker man köra mer godståg när det är mindre persontrafik, alltså nattetid. Men det är då vi brukar underhålla järnvägen, så det gör att vi får en mer sliten anläggning.

Utbyggnaden kommer därmed även att minska underhållsskulden.

Idag är de nya spåren bara finansierade fram till Tormestorp. Utredningsområdena går dock lite omlott. Förbigångsspåren, som ska ligga maximalt tio kilometer från stationen i Hässleholm, “noden Hässleholm”, kan hamna antingen söder eller norr om Tormestorp.

– Vi kan inte utesluta att det blir norr om Tormestorp om det visar sig vara den lämpligaste platsen, säger Johan Månsson.

Natur- och kulturskydd

Han konstaterar att natur- och kulturskyddade platser fortfarande är en stor utmaning för järnvägsutbyggnaden. Sådana finns det gott om söder om Hässleholm med bland annat Hovdala slott och naturreservat. Men i utbyggnaden av stambanan klarar sig många värden som var hotade av höghastighetstågen.

– Vi kommer att hålla oss inom utredningsområdet nu, säger Johan Månsson.

Han förklarar att Trafikverket vill gå så nära befintliga spår som möjligt, bland annat för att värna naturen. Järnväg kan i undantagsfall dras genom naturreservat, men det beror enligt Johan Månsson inte på att järnvägen står över naturvärdena.

– Vi vill inte gå genom naturreservat. Värdena måste beskrivas och riksintressen vägas mot varandra. Om vi kan göra på annat sätt ska vi försöka göra det.

Annika Ekström är också projektledare med inriktning på miljöfrågor. Hon menar att naturvärdena kring Hovdala ligger bättre till nu än när höghastighetstågen var aktuella.

– Det är åt det positiva hållet, säger hon, utan att kunna förklara detaljerna.

Utredningsområdet omfattar dock fortfarande avenbokskogen vid Äspehöjden som länsstyrelsen vill ha med i ett utökat naturreservat.

– Men även om det inte är naturreservat i passagen måste vi ta hänsyn till arter, till exempel fladdermöss, säger Annika Ekström.

– Där finns en fornåker som också har skydd. Det finns andra ytor man kan ansluta till. Både vi och länsstyrelsen är väl medvetna om värdena här. När vi har avstämning med länsstyrelsen finns de på agendan.

Annika Ekström nämner även Vannaröd och Lillsjödal som områden med höga naturvärden utan formellt skydd. Vannaröd har naturvärden av klass 1, det vill säga högsta klass, i kommunens naturvårdsplan.

En del av utredningarna och inventeringarna som gjordes för höghastighetstågen kan återanvändas, även om de också måste uppdateras.

– Vi startar inte från noll, säger Johan Månsson.

Mångårigt projekt

Vad ska samrådet bidra med?

– Vi är i ett väldigt tidigt skede och vill vara öppna med att vi börjar med arbetet. Vi redovisar utredningsområdet, många vill veta om de hamnar innanför eller utanför. Alla är välkomna att ställa frågor. Det kan handla om hur man kan bedriva verksamhet inom skog och lantbruk, om man skulle bli drabbad av buller eller annat och vad som händer med huset om det ligger inom området. Det blir alltid en oro när vi startar en utredning.

Han berättar att det tar lite drygt ett år till nästa steg då ett antal korridorer inom utredningsområdet kan presenteras. I början på 2027 blir det ett nytt samråd om dessa.

– Det är fortfarande inte någon exakt placering men det blir ytterligare avgränsningar i området.

Det kommer att bli minst två samråd till och inkomna synpunkter kommer att redovisas i “kluster” med svar på hur Trafikverket arbetar vidare med den typen av frågor.

När kan spåren vara klara?

– Det är 10 000-kronorsfrågan, säger Johan Månsson.

Trafikverket har inte skrivit ut något slutdatum, men tidigaste byggstart är satt till 2034.

– Det tar säkert fyra år att bygga, men det är rena spekulationer, säger Johan Månsson.

Han nämner att det tog ungefär så lång tid att bygga ut mellan Ängelholm och Maria utanför Helsingborg. Om det stämmer här skulle arbetet kunna vara klart 2038.

Johan Månsson har varit med i dialogmöten med Hässleholms kommun om utbyggnaden. Där har bland annat den pågående detaljplaneprocessen för reningsverket diskuterats. I augusti dömde Trafikverket tillsammans med länsstyrelsen åter ut planen eftersom den inkräktar på områden som Trafikverket vill ha fria för att eventuellt bygga ut järnvägen på. Detaljplanen måste anpassas så att dessa delar inte ingår, annars hotar länsstyrelsen att stoppa den.

– Vi står fast vid samrådsyttrandet, säger Johan Månsson.

Miljö- och stadsbyggnadsnämnden planerar att ta upp detaljplanen för beslut i november. Frilagt har sökt planchef Cecilia Lindgard.

Samrådet hålls i kulturhusets vita salong klockan 15-19 på måndag.

Berit Önell