Fyra år har gått sedan Ryssland inledde sin folkrättsvidriga invasion i Ukraina. Det uppmärksammades vid en manifestation på Stortorget i Hässleholm på tisdagskvällen.

– Vi stod här för ett år sedan med en förhoppning att fred och frihet skulle råda i Ukraina. Men så blev det inte.

Det konstaterade kommunfullmäktiges ordförande Erik Berg (M), som stod först på talarlistan.

Ett drygt hundratal var på plats för att visa sitt stöd för det krigshärjade landet.

Erik Berg uttryckte beundran för Ukrainas folk. Sedan idkade han självkritik.

– De har har visat ett imponerade mod och uthållighet. Medan vi har ett ansvar för våra brustna löften i västvärlden. Vi har inte levererat fullt ut.

Erik Berg påpekade att utvecklingen i Ukraina ger intryck av att vi är på väg att få en ny världsordning – men i själva verket handlar det om en gammal. Den innebär att den starke sätter sig på den svage.

– En sådan utveckling tar vi helt avstånd ifrån, eftersom den i själva verket för oss bakåt. Alla stater har rätt att finnas till inom säkra gränser. Så Ukrainas sak är vår!

Tomas Haraldsson (L) var inne på liknande tankegångar.

– När Putin gick till angrepp för fyra år sedan var det med avsikten att krossa en fri nation. Våldsanvändningen får inte belönas med territoriella vinster. Rätten måste gå före den råa styrkan. Vi kan känna en viss trötthet inför det vi ser – men vi får inte bli likgiltiga inför det.

Tomas Haraldsson påminde också om Márika Bernadt som drog igång manifestationerna för Ukraina och kämpade för dess frihet fram till sin död. Sedan i fjol har Liberalerna istället varit arrangör.

Även kommunalrådet Joakim Karlsson (M) ville hedra Márika i sitt anförande. Han fokuserade sedan till stor del på konsekvenserna av kriget för oss i Sverige och hur den moderatledda regeringen agerat för att möta hotbilden.

– Sverige har fått ompröva sin säkerhetspolitik och gå med i NATO. Kriget har lett till sanktioner mot Ryssland och vi har gett ett omfattande humanitärt och och militärt stöd till Ukraina på 128 miljarder. Sedan kan vi inte komma ifrån att kriget lett till inflation och höjda priser för oss i Sverige.

Joachim Fors (S) pekade att så länge det finns människor som tror på fred och solidaritet finns det hopp.

– Det är den mänskliga värmen mitt i allt det mörka som påminner oss om vilket samhälle vi vill vara. Ett samhälle som inte vänder bort blicken från lidande. Ett samhälle där vi hjälper den som behöver det. Sverige ska stödja Ukraina så länge som det behövs. Det här kriget handlar inte bara om Ukrainas frihet och demokrati, utan om hela Europas framtid.

Joachim Fors var mäkta besviken på Vladimir Putin men även på USAs president, Donald Trump.

– Med en dåre i i väst och en dåre i öst så är världen i gungning. Dåren i öst kan med ett enda beslut stoppa detta hemska krig. Man kan bara undra varför han inte tar det beslutet.

Centerpartiets Anders Edwall påpekade även han att kriget var ett angrepp på folkrätten. Gränser mellan länder får inte förflyttas med våld.

– I Ukraina är det många som har minusgrader inomhus, för att de själva vill bestämma om sin egen framtid. De är värda vår respekt och vårt stöd.

Anders Nylander, ordförande för FN-föreningen i Hässleholm tydliggjorde hur Ryssland genom sin krigföring mot Ukraina bryter mot det ena avtalet efter det andra, som de själva skrivit under. Där har de bland annat lovat att respektera Ukraina som stat, landets gränser och dess självständighet. Avtalen undertecknades efter Sovjetunionens fall.

Krigets konsekvenser och allt som det medför av mänskligt lidande är ofattbart.

– Putins destruktivitet övergår vårt förstånd, sa Anders Nylander.

Connie Asterman (S) fick avsluta manifestation. Vid sin sida hade hon sin vän Galina Markevic, från Kiev. När det gäller hur människor har det i Ukrainas dödszoner valde hon att citera försvarsexperten Joakim Paasikivi:

– Det är ett helvete.

Connie Asterman menade att vi inte till fullo kan förstå hur förfärligt det är att leva i en krigssituation.

Galina återvände till Kiev under en period. Där bodde hon på åttonde våningen. Varje gång hon behövde vatten fick hon gå upp och ner för trapporna. Gas hade de kanske bara några timmar varje dag. Bara då hade de möjlighet att värma vatten och fylla det på flaskor.

– Galina sa till mig ibland: Jag hoppas jag kan öppna mina ögon i morgon.

Connie Asterman har ett personligt engagemang för Ukraina som inneburit att hon jobbat med att ordna med hjälpsändningar. Genom Connie vill Galina nu uttrycka sin tacksamhet till dem som samlats på Stortorget för den hjälp de fått.

– Hon säger: Hur skulle jag klara mig utan er?

Text och foto: Urban Önell