Förebyggande insatser, jämlikhet och människovärde lyftes fram som försummade värden när Vänsterpartiet firade 1 maj i Hembygdsparken i Hässleholm. Tal hölls av lokala politiker såväl som Linnea Bengtsson från Kristianstad, förstanamn till riksdagen. Rick Titrö stod för musikunderhållning med sång, elgitarr och munspel.

Föreningens ordförande Katarina Olsson var sjuk, därför blev istället Nellie Krabbe, ledamot i bland annat socialnämnden, första talare.

Hon talar mot vinster i välfärden och slår ett slag för förebyggande insatser istället för symptombehandling.

– Varje vinstkrona är en stulen resurs från en elev som behöver stöd, säger hon.

– Det handlar om att fånga unga i tid, innan gängen knackar på axlen, innan drogerna tar över eller innan hopplösheten vinner. Men det handlar också om att våga ge människor en andra, tredje och fjärde chans, de som redan hamnat på glid. Och att göra det, det är inte dumsnällt. Det är nödvändigt för ett tryggt samhälle.

Hon kommenterar också utvisningarna av tonåringar och vårdpersonal.

– Det är inget annat än ett enormt slöseri, såväl mänskligt som ekonomiskt.

Rick Titrö underhåller mellan varven.

– God morgon kamrater, har ni sovit gott? Jag är fortfarande lite morgontrött men jag kommer ihåg att på min tid när jag var med i Ung Vänster så fanns det en fraktion som kallade sig för AMA. Anti-morgonaktion, vi ville avskaffa morgonen.

Han har låtar med vänsterinnehåll.

– Det folk som demonstrerar, de har fått nog av skatteflykt och löners nedgångar, och alla hycklande riksdagsmän, sjunger han.

Alienation, heter låten.

– Det fanns en tid när jag gick med dem, nu går jag raka vägen hem. För jag har väl mitt att sköta mina egna små bestyr. Vad ska jag göra åt det? Det är inte jag som styr.

Magnus Åkeborn är gruppledare i Hässleholm och andranamn på riksdagslistan. Han talar också bland annat om alienation, och hopp.

– Det finns det som gör att vi reagerar. Man knyter näven i fickan och suckar. Men det är så mycket, små vardagliga orättvisor. Människor som far illa, och andra som glassar runt och rasslar med juvelerna. Är det avundsjuka? Nej, jag tycker inte det, säger han.

– Det är den medvetna, planerade ojämlikheten och sjuka fördelningen av resurser som ses som en naturlag. Reklamen visar hur vi ska se ut. Och hur vi ska konsumera. Hur vi blir lyckliga. Den nyliberala västvärldens dröm är människans globala mål. Tillväxt till varje pris. Är det rimligt att vi, den stora majoriteten, spelar med i denna tragedi, där girighet och enfald blir valfrihet och sunt förnuft?

Man får inte ge efter.

– En sån här solig dag i Hässleholm måste vi dock hitta hopp och tröst. Hoppet är att vi människor har den största makten tillsammans. Trösten är att vi med envishet och kollektiv kraft kan förändra.

Han kommenterar också kort hur lokalföreningen positionerat sig de senaste åren.

– Som ni säkert vet så styr sossarna och Moderaterna med vårt valtekniska stöd. Vilket innebär att vi röstat igenom deras budget och att vi söker konsensus i nämnden. Vi gjorde ju detta för att få bort Hanna Nilsson och Sverigedemokraterna från makten, säger han.

– Vi har varit pragmatiska och fått ge och ta under de här tre åren. Men nu går vi fram med vår egen politik. Alla som vill får ett program med 22 punkter.

Bland annat vill man återigen satsa på folkbildning genom studieförbunden och öppna en fritidsgård i varje kransort.

När han är klar stiger Linnea Bengtsson, huvudtalare och valkretsens förstanamn till riksdagen fram.

– Kamrater, Palestinavänner, klimataktivister. Äntligen är det första maj. Vår stora högtidsdag. Och jag är så glad över att få fira den tillsammans med alla er. Vissa av er har stått på barrikaderna längre än vad jag har levt. Medan andra är här för första gången. Ni är alla så välkomna, säger hon.

– Jag kandiderar till riksdagen för Sveriges enda riktiga vänsterparti.

Hon betonar att det endast är Vänsterpartiet som driver på för förändring i många frågor.

– Vi kräver frysta hyror, sänkta matpriser och ett stopp av tonårsutvisningar, och vi vet att det här kommer inte hända utan våra mandat, säger hon.

– Jag säger: Korta arbetstiden, höj lönen och ge fan i att utvisa vårdpersonal!

Hon menar att fel prioriteringar länge fått råda.

– Klyftorna har sällan varit större än nu och det är så konstigt mina vänner, för det verkar alltid finnas pengar till sänkta skatter för de som redan har mest. Men när pengarna väl ska till skola och vård, ja, då är de konstigt nog alltid slut.

I synnerhet Sverigedemokraterna försöker enligt henne lura människor att de problem borgarna skapar beror på invandrarna.

– Men vi vet bättre mina vänner, för det är inte kurdernas fel att medicinen är för dyr. Och det är inte heller palestinierna som ligger bakom de långa vårdköerna. Och det är sannerligen inte somalierna som säger upp dina barns lärare!

Klimatet är också en viktig fråga som högern enligt Vänsterpartiet försummar.

– Högerns viktigaste fråga är billiga bränslepriser. Men helt ärligt, oss emellan, är det inte en klen röst att veta att det är prisvärt vid pump när bilen flyter på Helge å?

Håller du samma tal i Kristianstad eller har du ett annat planerat där?

– Jag har samma tal. Så har jag valt att anpassa talet så att det funkar, säger hon.

Micke Persson, gruppledare och fullmäktigekandidat för Vänsterpartiet i Kristianstad, och som beskrivs som en kunskapsbank för partiet, har i ett avseende en invändning mot Hässleholmsanpassningen av talet.

– Det borde nog ha varit Almaån istället för Helgeån, säger han.

Han upplyser också Frilagts journalist om att vänsterpartiets ungdomsförbund på något vänster är äldre än moderpartiet. Förklaringen till att de två utbrytarfraktionerna från socialdemokraterna fann varandra involverar förvecklingar kring ”militarismen” och ”munkorgsstadgan”, anno 1917.

Alexander Lindahl är ensam representant för ungdomsförbundet, som egentligen firar den 1 maj i Kristianstad. Mer än hundra års samarbete har inte lett fram till samsyn med moderpartiet i vissa grundläggande frågor.

– De är reformister, konstaterar han.

Hässleholms lokalförening skickar i sin tur representanter till Kristianstad till deras firande lite senare på dagen.

– Ja, det är jag och Alfred, men inga tal eller sånt, utan vi bara stöttar publikmässigt, säger Magnus Åkeborn.

Totalt kom cirka 25 personer. Förra året lär det ha varit bättre uppslutning, snarare femtio, enligt Magnus Åkeborn. Kanske på grund av att man den här gången drog igång så tidigt som klockan tio på morgonen.

Den vid halv tolv-tiden inte längre morgontrötte Rick Titrö bidrar musikaliskt också till firandet i Kristianstad lite senare på dagen, och i många andra musikaliska sammanhang.

– Nästa lördag kör jag en grej på skivaffären Folköl och Dunka-Dunka i Malmö, berättar han.

Då spelar han även saxofon. Utöver sin egen musik är också medarrangör till Munkarpsfestivalen som i år äger rum den 24–26 juli med många svenska, i huvudsak skånska, artister.

Han är en stor lokalpatriot, och älskar sin hemstad Malmö.

– Ett sätt att skapa utopi tror jag är om alla hade flyttats till Malmö. Då hade jag sluppit åka tåg för att träffa er, och det hade inte varit något krig i Mellanöstern och Ukraina. Det hade inte varit någon fattigdom i Afrika. Ingen Donald Trump i USA, säger han.

Jonathan Önell