Länsförsäkringar kräver Hässleholms kommun på 8,8 miljoner kronor för skador som Finjasjöns översvämning i januari 2024 orsakade på 22 fastigheter. Enligt försäkringsbolaget har kommunen inte gjort tillräckligt för att förhindra kritiska vattennivåer genom att Almaån, som är sjöns enda utlopp, inte har rensats.

Länsförsäkringar ville ha svar senast idag, den 25 juli, men kommunen avvaktar.

– Vi kommer att titta nogsamt på det, säger Tobias Oscarsson på tekniska förvaltningen till Frilagt.

Området kring Finjasjön är översvämningskänsligt, bland annat på grund av sjösänkningarna under 1800-talet som syftade till att få mer odlingsmark. Med alltmer bebyggelse och hårdgjorda ytor kring sjön och uppströms, avverkningar och klimatförändringar har problematiken ökat. Vid kraftiga regn och snösmältning kan vattennivån stiga snabbt, särskilt när Almaån börjar fungera som ett dämme mot sjön eller rinna baklänges på grund av sin flacka lutning och det större flödet från tillflödet Hörlingeån.

Länsförsäkringar har reglerat skadorna från 2024 hos sina kunder, men vill nu ha ersättning från kommunen som dessutom uppmanas att betala de 22 fastighetsägarnas självrisker.

Kravet riktades först mot Övre Almaåns samfällighet som enligt vattendom ansvarat för vattendragets underhåll. Men nu anses kommunen ha huvudansvaret.

– Hässleholms kommun har varit majoritetsägare i ÖAS och har själva argumenterat för vattenföretagets avveckling då de inte kan anses bära ansvar för rensning som skulle motverka höjning av vattenivån i Finjasjön, skriver Martin Kihlén, jurist på Länsförsäkringars regressfunktion i Uppsala som driver ärendet.

Enligt en omprövning 1994 ålades Hässleholms kommun dessutom ansvaret för fastigheter på så kallad båtnadsmark (som har nytta av sjösänkningen) inom vattenavledningsföretaget som anslutits eller kommer att anslutas till det allmänna vatten- och avloppssystemet. Där ingår de fastigheter som kravet gäller.

Länsförsäkringar anser därför det fastställt att samfälligheten inte ska bära det yttersta ansvaret för vattennivån i Finjasjön. Istället ska ansvaret ligga på kommunen.

Enligt försäkringsbolaget har skadorna orsakats genom kommunens “fel eller försummelse i myndighetsutövning”.

– Hässleholms kommun har varit väl medveten om problematiken med återkommande höga vattennivåer i Finjasjön orsakade av Almaån och har trots att de påtagit sig ansvar för att löpande förvalta vattendragen inte vidtagit åtgärder för att tillse att vattendraget inte når kritiska nivåer, genom egen försorg eller genom ÖAS.

En grupp fastighetsägare, varav en del är kunder hos Länsförsäkringar och en del hos andra försäkringsbolag, skickade redan i mars 2024 en skrivelse till kommunledningen, miljö- och stadsbyggnadsnämnden och Övre Almaåns samfällighet med krav på skyndsamma åtgärder för att motverka fortsatta översvämningar i Finjasjön. Där berättar de om sina upplevelser av hur vattnet forsade in trots invallning av tomter, hur egendom förstördes, orenat avloppsvatten trängde in i källare med mera.

– Fruktansvärt påfrestande på många sätt, skriver en av dem.

Skrivelsen konstaterar att Almaån enligt vattendom ska underhållas så att skada inte uppkommer för enskilda och allmänna intressen. Det har skett genom rensningar med cirka 20 års mellanrum sedan 1921, men senast 2002.

Fastighetsägarna anklagar både kommunen och ÖAS för grov försumlighet som de menar kan leda till fängelse eller böter för miljöbrott.

– Ingenting har gjorts sedan 2007 då ÖAS fick backning av länsstyrelsen i ärende om dispens från fridlysningsbestämmelserna för tjockskalig målarmussla, skriver de och menar att denna fråga kan lösas.

De hänvisar också till en utredning som visat bland annat e-colibakterier och PFAS i vatten som släpptes ut från reningsverket under översvämningen.

– På grund av att reningsverket översvämmats har ren hälsofara uppkommit, vilket konstaterats tack vare privata initiativ, skriver de och länkar till en artikel i Frilagt.

De varnar för att om ingen rensning sker kommer naturen på sikt att återställa flödet i ån till det naturliga, med konsekvensen att Finjasjöns yta kommer att öka och lägga fastigheter och infrastruktur längs sjön under vatten.

Kommunens tekniska nämnd beslöt i mars i år att ställa sig bakom ett förslag från styrelsen för Övre Almaåns samfällighetsförening om att avveckla den för att den “inte längre uppfyller ursprungligt syfte och funktion”. Det innebär att underhållsansvaret för respektive åsträckor övergår till respektive fastighetsägare, för kommunen cirka 2,5 km.

I beslutsunderlaget finns en vattenjuridisk expert som bedömt att det inte finns någon nytta med att behålla ÖAS samt en hydrualisk utredning för Finjasjöns vattensystem som kommunen beställde efter översvämningen 2024 av DHI Sverige. Syftet var att öka kunskapen om hur vattenståndet påverkas av olika faktorer och undersöka tänkbara åtgärder för att minska översvämningsrisken.

– Kommunens uppfattning är att översvämningar kring Finjasjön inträffar mer och mer frekvent, skriver utredarna där.

Utredningens modelleringar ger också stöd för en gradvis intensifiering av höga flöden i området, sannolikt kopplad till klimatförändringar.

Utredarna anser det tydligt att Almaåns kapacitet varit mindre de senaste fem åren jämfört med åren efter den senaste rensningen 2003. Orsaken har inte utretts, men det antas bero främst på ökad träd- och buskvegetation längs åfårans kanter.

De mest effektiva åtgärderna för att sänka vattennivåerna i Finjasjön bedöms vara sådana som ökar den hydrauliska kapaciteten i Almaån. Men de anses ändå ha begränsad effekt och ökade flöden i ån skulle också ge större översvämningar nedströms och högre vattenhastigheter, vilket kan leda till ökad erosion. I första hand rekommenderas att kant- och släntvegetation minskas samt fortsatta utredningar. Vidare utredning av sommardämmet vid Mölleröd föreslås också.

Berit Önell