Kommunpolitikerna har olika syn på landsbygdens och de mindre tätorternas behov. Pågår det en centralisering och nedläggningsiver som behöver brytas eller är förutsättningarna tvärtom fantastiska i hela Hässleholms kommun och det gäller bara att ta vara på dem? Några skiljelinjer visade sig vid måndagskvällens debatt i Farstorps bygdegård.

Det var Centerrörelsen i Farstorp som bjöd in till offentlig debatt på temat “Bo och leva på landsbygden/ i Farstorp”. Cirka 50 personer kom för att lyssna.

Liksom vid debatten inför förra valet inledde Farstorps egen speleman Anders Lennartsson med sång. Han förklarade att han inte skulle upprepa nidvisan, Stefan Demerts Luring från 1970, men kunde inte låta att bli att citera en del av den:

“Guld å gröna skogar ska det bli när han får makt
När valet sen är över har han glömt vad han har sagt”

Den här gången blev det istället Guld och gröna skogar i Hasse Anderssons tappning.

Släckta gatlyktor

Stopp för kommunens nedsläckning av landsbygden, alltså rivningen av gatlyktor på statliga vägar, var en av de viktigaste landsbygdsfrågorna för framförallt C och L. Frågan återkom också från publiken.

Visserligen har både Trafikverket och kommunen pausat rivningen i väntan på vidare statlig utredning, men fortfarande repareras inte trasiga lampor.

– För oss, tills vi vet vad Trafikverket ska göra, och då pratar vi 2030, är det en självklarhet att Hässleholms kommun ska reparera trasiga lampor, sa Anders Edwall (C).

Kommunalrådet Joakim Karlsson (M) betonade statens ansvar.

– Det är Trafikverkets vägar, då anser vi att de ska ta sitt ansvar och behålla sin belysning. Skulle vi ta över alla skulle det kosta runt 100 miljoner.

Även gatlyktorna på de kommunägda vägarna behöver bytas ut, en kostnad som beräknas till 600 miljoner kronor.

Thomas Haraldsson (L) höll med om att det i första hand är Trafikverket som ska ta ansvar för gatlyktorna på statliga vägar.

– Men om de inte gör det måste kommunen träda in. Det tycker vi är en självklarhet. Vi har inte ens underhållit våra egna stolpar, därför får landsbygden stå tillbaka. Ska hela kommunen leva ska det också vara gatubelysning överallt, sa han.

MP och V ansåg att Trafikverket måste ta sitt ansvar.

– Vi ska pressa dem, sa Arberesha Sabani (MP).

– Det är viktigt att alla behandlas lika, sa Alfred Johansson (V) och gav exempel från sin egen hemby Hörja där Trafikverket låter gatlyktorna fortsätta lysa för att det är “boendenära miljö” medan det inte är så i hela Röke.

– Staten kommer att behöva gå in och lösa de här problemen, sa Björn Holgersson (S).

Oppositionsrådet Hanna Nilsson (SD) och partiets gruppledare Ulf Berggren, som tog vid efter kaffepausen, ville också ha ljus på landsbygden. Men i första hand ville Hanna Nilsson sänka drivmedelskostnaderna för att stötta lantbrukare och andra invånare på landsbygden.

Mark till företag

– Det viktigaste är att lyssna på folk, sa Björn Widmark och nämnde som avskräckande exempel folkomröstningen om badhusen i Tyringe och Bjärnum, där de styrande redan i förväg meddelade att de inte skulle lyssna på resultatet.

Joakim Karlsson talade om tillväxt och företagsetableringar.

– Vi har marken och elen är på väg att byggas ut. Det vi kan göra är att försöka få hit företagen. Det är rätt färdigutbyggt i Malmö, så det gäller att vi är på tårna nu, sa han.

Thomas Haraldsson betonade vikten av att skapa förutsättningar för dem som vill bosätta sig på landet.

– Bättre kollektivtrafik, närhet till förskola och skola, stöd till föreningsliv och näringsliv, bygga bostäder och trygghetsboende och stötta ideella initiativ, var hans prioriteringar.

Hanna Nilsson deklarerade att det är dags att stoppa centraliseringen i kommunen.

– Vi måste börja stoppa nedläggningen av landsbygden som har skett de senaste åren, sa hon.

– Vi har en minskad inflyttning till Hässleholms stad, men när det gäller kransorterna har vi en ökad inflyttning. Då ser man än mer hur snedfördelad politiken är i Hässleholm.

Anders Edwall ville också stoppa det han kallade försämringarna. Han uppmanade politiken att underlätta för företagande.

– Man kan härda ut väldigt mycket på landsbygden och går samman i föreningar och byalag. Men droppen urholkar stenen och det är där vi börjat hamna nu. Varenda gång det ska bli någon form av besparing har man valt att spara på landsbygden, sa han.

Grönytor och blommor

En synlig besparing har skett på grönytor och sommarblommor.

– Egentligen är det lika illa överallt, även i Hässleholm. Det är eftersatt, sa Joakim Karlsson.

– Vi behöver se över vaktmästarorganisationen och eventuellt ha mindre enheter som utgår från orterna.

Byggklar mark för företag och bostäder utlovades av flera partier. Men C och L ville att det ska finnas färdigt när intressenterna kommer medan M vill ha efterfrågan först.

– Vi vill skapa efterfrågan. Annars bĺir det en väntan på fem-sex år, sa Edwall.

– Jag skulle också gärna ha färdig verksamhet överallt om vi hade pengar, men vi har inte det, sa Joakim Karlsson.

Simon Berneblad Mandegård (KD) förklarade att han blev “hyfsat provocerad” när han och hans fru nyligen tittade på hus och tomtmark.

– Det är omöjligt att få tag på byggbar mark i de mindre orterna i Hässleholms kommun, sa han.

De hänvisades till en tomt i Vankiva som kostade 300 000 kronor, vilket de såg som ett överpris.

– Att använda en del av kommunens fastighetsbestånd som någon form av budgetregulator är totalt orimligt. Börja med att öppna upp markbeståndet!

Björn Holgersson vände sig mot den negativa bild av kransorterna han ansåg att flera av ledamöterna presenterade. Han hyllade livet på en mindre ort, som Sösdala dit han själv flyttat för att få andra värden än i Lund där han växt upp.

– I Sösdala finns massor av saker som inte fanns i Lund, förklarade han och nämnde bland annat Hanåsvallen, den kommande idrottshallen och naturen.

Björn Widmark var inne på samma spår.

– Det är inte ofta jag håller med S, men det gör jag i viss mån nu. Våra kransorter är inte kraftigt eftersatta. Tyringe har Tyrs Hov, Farstorp har ett fantastiskt idrottsområde och Sösdala har mycket..

Han invände mot Vänsterpartiets förslag att återinföra servicekontoren i stationsorterna.

– Med Folkets väl blir det aldrig några servicekontor. Det har vi haft i en del orter och det var inte värt pengarna för att någon ska ställa frågor eller hämta en blankett om personal ska sitta där hela dagen.

– Kommunens låneskuld har ökat från 500 miljoner till 2 miljarder på några år. Ändå är allt eftersatt. Ta bort dubbla chefer, samordnare och kommunikatörer!

Björn Widmark vände sig också emot ständig tillväxt.

– Tillväxt innebär expoloatering. Vi har en lite annan syn. Vi vill inte ha mer folk hit för sakens skull. Vi måste se till att de som bor på orten trivs, sa han.

– Det är inte bara pengafrågor, det finns en stelbenthet också. Till exempel när föreningar frågar om bidrag och får besked att de får söka nästa år, sa Simon Berneblad Mandegård som vill ha ett landsbygdsutskott under kommunstyrelsen.

Text och foto: Berit Önell