När civilminster Erik Slottner (KD) under torsdagen var på besök i Hässleholm passade Kristdemokraterna i Hässleholm på att träffa Vittsjö GIK och presentera ett nytt vallöfte: att se över hur mycket av den offentliga verksamheten som kan samordnas med ideella föreningar. På så sätt kan kommunen stötta föreningar och samtidigt spara pengar.

– Jättebra idé, säger Erik Slottner, som själv stått för liknande upplägg i Stockholm.

Vittsjö IP, och fotbollsklubben GIK, som hyr idrottsplatsen, är tilltänkt plats och partner för en kommunal samlingsplats i Vittsjö.

Kommunens köp av Vittsjö idrottsplats 2024 var ett sätt att avlasta Vittsjö GIK:s ekonomi och gynna verksamheten. Det var en av flera stödinsatser från kommunen, något som ifrågasattes av somliga, inte minst av Kristdemokraterna.

Det som satt klubben på kartan och som bidrog till kommunens intresse att stödja föreningen är damlaget, som nu, mot alla odds, spelat femton säsonger i allsvenskan.

– Vi har väl egentligen konsekvent blivit utdömda, att det ska inte gå för en klubb som vår, säger Vittsjö GIK:s klubbchef Johan Hammarqvist.

Inte minst har klubbar från större orter fler barn, och därmed automatiskt fler ideellt aktiva föräldrar, mor- och farföräldrar, att förlita sig på. Men Vittsjö har ändå gjort den ena kuppen efter den andra.

– För några år sedan så lyckades vi landa en australiensisk landslagsspelare som heter Katrina Gorry, säger Johan Hammarqvist.

– Det var ju en spelare av en kaliber som egentligen kanske inte borde varit i den svenska ligan, oavsett vilket lag.

Hemligheten är, förstås, det ideella arbetet.

– En av de stora grejerna var att vi löste barnpassning till hennes dotter Harper. Då hade vi tre pensionärer som hade jobbat med barn som turades om att ta hand om henne, säger Johan.

– Vi kunde inte konkurrera med lön, men då konkurrerade vi med någonting annat och det var det familjära, och det bygger på ideellt arbete.

– Det är klart så ser jättemånga föreningar ut, men det finns liksom någonting unikt här i att man också har det på elitnivå.

Inte bara fotbollslaget, utan även klacken, supportrarna, hör till eliten inom sitt område. Nyligen och flera gånger tidigare har Vittsjö haft näst bäst publiksiffror i damdivisionen, ett område där Hammarby dock är oslagbara.

När det gäller att mobilisera ideella krafter har föreningen byggt upp en stark infrastruktur, och nu vill de i samarbete med kommunen göra mer för att stärka lokalsamhället i stort.

– Vi vill som förening och som klubb ta ett ansvar och vara en del av byns och bygdens utveckling, säger Johan.

– Utan att säga för mycket, så har vi en ansökan hos Allmänna Arvsfonden för ett projekt där vi vill engagera oss ännu mer.

Inte minst i den processen har kommunen varit viktig, där deras garantier ger ansökan en helt annan tyngd.

– Det är liksom vår ingång i detta som någon typ av kommunföreträdare, säger Simon Berneblad Mandegård (KD).

Han presenterar en ny idé, och löfte.

– Vallöftet är att göra en översyn som syftar att se över vilka delar av den offentliga verksamheten som kan samordnas med civilsamhället, säger han.

Hans och KD:s vision är att föreningarna skall ta över en del arbete som kommunen idag sköter. I gengäld får de hjälp från kommunen. Särskilt de medel som skulle gå till mötesplatser runt om kommunen, och som inte minst skall ersätta för simhallarna, bör gå till föreningar hellre än projekt i kommunens regi.

– De pengarna gör bättre nytta i till exempel Vittsjös ungdomsverksamhet som kan ha hand om en kommunal mötesplats, säger Simon Berneblad Mandegård.

Det verktyg som man vill ta till kallas IOP, ”idéburet offentligt partnerskap”, och är avtal mellan offentlig och idéburen sektor med syfte att uppnå samhällsnytta.

Civilminister Erik Slottner har själv lång erfarenhet av att arbeta med denna avtalsform, något KD i Hässleholm låtit sig inspireras av.

– Det arbetet ni gjorde i Stockholm i med IOP var ju ganska revolutionerande, säger Simon Bernebad Mandegård.

Erik har inte bara utformat och tecknat sådana avtal med föreningslivet som lokalpolitiker i Stockholm, han har också själv arbetat som volontär under upplägg av detta slag.

– Gävle var ett väldigt fint exempel, med Matakuten, där du delade ut matkassar. Kommunen hade lokaler, men det var en förening som skötte själva matutdelningen, säger Erika Heil-Utbult (KD).

Erik Slottner håller just nu också på att se över att skapa en egen lagstiftning för IOP för att göra det tydligare och enklare att göra just det som KD i Hässleholm aviserar att de vill satsa på.

– Det är många kommuner som är rädda för att använda IOP av juridiska skäl, konstaterar Erik Slottner.

Inget att vara rädd för

Det kan uppstå konkurrens mellan föreningar på en ort men också mellan olika orter, om vilka som skall få dessa avtal, hur skall detta ske rättvist och rättsäkert?

– Om det är IOP vi pratar om, det måste man kolla först, det är där lagstiftningen ska hjälpa till. Finns det många som kan göra de här tjänsterna? Då ska man ju gå upp på en upphandling egentligen, säger Erik Slottner.

Han tror dock inte att det i praktiken blir någon större risk för konflikter om kommunen breddar samarbetet med ideella föreningar.

– Det där är teoretiska problem som skulle kunna uppstå, men i mångt och mycket är väldigt sällsynta, säger han.

– Och blir någon sur och tycker att kommunen favoriserat, då får de överklaga det beslutet och så får en domstol sedan avgöra. Gick man över lagens gräns eller inte?

Att kommunen låter risker stå i vägen för kloka överenskommelser och behjärtansvärda ändamål är något Kristdemokraterna vänder sig emot.

– Det här är den här klassiska byråkratin som partiet lokalt, men också nationellt, börjat motsätta sig rätt rejält. Man kan inte krama systemen, det är behoven och människorna man måste se. Blir det en målkonflikt, då får vi lösa det där och då, säger Simon Berneblad Mandegård.

Erik Slotter hamnande i visst blåsväder för att han ägde aktier i Hässleholmsbolaget Eolus, som sysslar med vindkraft, samtidigt som han deltog i beslut som berörde dem.

Är du fortfarande en delägare i Hässleholm?

– Nej, det är jag inte. Och delägare låter ju som mer än vad det var. Jag ägde några aktier för 20 000 kronor, säger han.

De är nu sålda.

– Hade jag att vetat att regeringen varit inne i så många beslut som rör tillståndsprocesser så hade jag sålt dem mycket tidigare.

Svaren inte redo i datacenterfrågan

Nu kan det bli tal om datacenter på Hässleholm Nord. Vad är ert strategiska perspektiv på den här typen av etableringar som är på gång runt om i landet?

– Vi behöver nog utveckla våra strategiska tänk kring detta och jag har faktiskt identifierat detta som en viktig fråga att titta djupare på under nästa mandatperiod om jag skulle få fortsätta som civilminister, säger Erik Slottner.

– När de slukar så mycket el att det påverkar eltillförseln i andra viktiga verksamheter, då blir det ett nationellt intresse.

Han menar att kommunerna, som markägare och som ansvariga för detaljplanering, måste sköta detta själva, men utesluter inte att de kan få direktiv och stöd i framtiden.

– Nu har det varit andra saker för mig som digitaliseringsminister som varit viktigare, men med AI-strategin skall vi också ringa in hur vi skall göra för att öka beräkningskraft, och där finns ju en möjlighet med datacenteretablering, säger han.

– Jag stänger inga dörrar för att regeringen kommer att ta ett starkare grepp om hur vi skall göra.

För närvarande har han bara goda råd att bidra med.

– Jag kan bara, som en uppmaning, skicka med till Hässleholms kommun, att man i etableringsprocessen bör överväga hur just vi i vår kommun och vårt näringsliv kan dra nytta av en datacentersetablering, säger han.

– Så att man inte bara blir lyrisk och exalterad över att en aktör vill etablera sig i vår kommun och att det blir ett antal jobb, utan att man kan dra nytta av detta i form av ökad beräkningskraft, träning och lagring av data.

Men hur skulle man få det? Datacenter leverar lika bra oavsett var de ligger.

– Jo, om kommunen är markägare och man sluter avtal så kan man ju såklart villkora en etablering med avtal om tjänster.

Lokalt låter sig Kristdemokraterna inte dras med i Moderaternas och Socialdemokraternas entusiasm för satsningen, åtminstone inte i nuläget.

– Vi har ingen syn på saken. Vi väntar till vad utredningen kommer fram till. Men sen har vi en generell skepsis till allting som påverkar el- och vattensystem, säger Simon Bernebad Mandegård.

– Man har pratat om Nord sedan jag var liten. Dagen det byggs något där uppe, då tror jag på det.

Text och foto: Jonathan Önell