En sjuksköterska inom Hässleholms kommuns äldreomsorg var drogpåverkad under arbetet, besökte inte de patienter hon skulle och körde på en stolpe så att bilen behövde till verkstad. Hon riskerar nu att mista både legitimation och körkort och är tagen ur tjänst medan arbetsrättslig utredning pågår.

Flera av sjuksköterskans kollegor slog larm om att hon uppträdde avvikande och misstänkt drogpåverkad när hon arbetade extrapass en helg i juni. Hon verkade trött och svarade undvikande och med fördröjning på frågor.

Under större delen av arbetstiden inom hemsjukvården var hon mer eller mindre försvunnen. Hon besökte också patienter på ett boende där hon sa att hon inte visste hur den digitala blodtrycksmätaren fungerade. Hon lovade att återkomma för att följa upp patienten, men kom inte tillbaka. Patienten rapporterades inte heller vidare, trots avvikande mätvärden och problem med andningen. Nästa dag hade patientens tillstånd försämrats och läkare konstaterade lunginflammation.

I slutet av den andra arbetsdagen mötte en hemtjänstanställd sjuksköterskan på boendets parkering då hon gick mycket långsamt med halvöppna ögon på väg till bilen för att köra till kontoret. Vittnet beskrev sjuksköterskans bilfärd över en gräsmatta, upp på en trottoar och därefter in i en stolpe. Bilen fick skador som reparerats på verkstad.

Personalen samrådde med sin chef och larmade sedan polisen. Sjuksköterskan fick följa med till polishuset där ett urinprov gav positivt utslag på narkotika. Påföljden blev 1 800 kronor i böter. Polisen gjorde också en anmälan till Transportstyrelsen för bedömning av sjuksköterskans lämplighet att behålla körkortet.

Sköterskan tog samma helg med sig en flaska med kasserad narkotikaklassad medicin från ett boende. Enligt rutinen skulle den ha låsts in i väntan på att kasseras på apotek. När chefen frågade var flaskan blivit av sa sjuksköterskan att hon inte visste var hon skulle göra av den och därför lade den i sin privata bil.

Några dagar tidigare var hon också ensam på kontoret när 47 narkotikaklassade tabletter försvann. Sjuksköterskan blev misstänkt för att ha tagit dem, men nekade. Stölden är polisanmäld, men rutinerna hade inte följts och därför gick det inte att spåra.

Sjuksköterskan har uppgett att hon ordinerats narkotikaklassad smärtstillande medicin av läkare och medgett att hon tagit sådan medicin under den aktuella helgen.

Kommunens medicinskt ansvarig sjuksköterska Birgitta Ljungbeck, som gjort en internutredning, bedömde att det fanns en allvarlig risk för att patienter inte fått en god och säker vård. Det gäller att planerade patientinsatser och uppföljning av patienter inte genomförts samt att sjuksköterskans förmåga att utföra arbetsuppgifterna varit nedsatt.

– Mot denna bakgrund bedöms det finnas skälig anledning att befara att sjuksköterskan kan utgöra en fara för patientsäkerheten, skriver hon och har därför gjort en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för prövning av sjuksköterskans legitimation.

Trots det står det i internutredningen att sjuksköterskan är kvar i tjänst och att arbetsgivaren under en tid kommer att kalla henne till oanmälda provtagningar samt ge en skriftlig varning.

Men Mikael Isgren, verksamhetschef för hälso- och sjukvård, berättar att sjuksköterskan nu är tagen ur tjänst efter beslut av förvaltningschef Annette Viksten Åhl. Arbetsrättslig utredning har inletts.

– Den är pågående, säger Mikael Isgren.

Han är fåordig om detaljer i ärendet, men förklarar att det måste klarläggas om sjuksköterskans drogpåverkan är regelbundet återkommande under arbete.

Men hur mycket och hur ofta får en sjuksköterska vara drogpåverkad? Kan man överhuvudtaget jobba?

– Aldrig.

En fråga är om det stämmer att sjuksköterskan fått narkotikaklassad medicin på recept och därmed har legitim anledning att ta den, men gjort en felbedömning när hon valde att gå till jobbet.

– Den bedömning vi gör är om hon var så påverkad att hon inte var lämplig i arbetet.

Det var hon väl inte vid det tillfället?

– Vi gjorde den bedömningen på plats, den litar jag på, säger Mikael Isgren.

– Om man märker att någon inte är lämplig att arbeta är det också en medmänsklig uppgift att kliva in och påpeka det, säger han.

Han tror att den arbetsrättsliga utredningen kommer att ta några veckor.

Berit Önell