INSÄNDARE. Röstkortet damp ned i brevlådan påminnande om att det den 13 september 2026 är dags att lämna ifrån oss vår makt.
Vi röstar på ett eller och annat parti innehållande politiker. Politiker som dväljes i nämnda partier röstar efter valet på politiker som röstar på politiker som röstar på politiker som således flyttar makten allt längre bort från oss gräsrötter och väljare. Förfarandet benämns representativ demokrati i skarp kontrast till exempelvis Schweiz med sin direktdemokrati och sina beslutande folkomröstningar.
I våra respektive kommuner röstar vi fram en skara politiker som tar plats i ett så kallat kommunfullmäktige. I kommunallagen talas om att kommunfullmäktige skall tillsätta en kommunstyrelse och ett antal nämnder. Men politiker fortsätter välja politiker som väljer politiker som hamnar i exempelvis arbetsutskott eller kommunala aktiebolags styrelser. Vi har nu sett makten förflyttas allt längre bort från oss väljare som lämnade den ifrån oss på valdagen.
ANNONS
Påminnes om den första meningen i Sveriges Rikes Lag som lyder: ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket.”
Vi borde begrunda denna mening och fundera på hur denna folkets makt får bäst genomslag och kommer bäst till uttryck.
De grundläggande frågor som här berörs förväntas i en demokrati tas upp av media och i synnerhet av det vi kallar public service, SVT/SR. I vilken omfattning det sker eller har skett bör vi alla fundera över.
Förutom kommunalval finns anledning att också fundera över valet till riksdagen. Den slagsida vår representativa demokrati fått och kan få belystes när det lilla marginella Miljöpartiet efter ett riksdagsval tilltvingade sig regeringsposter av ett av makten förhäxat socialdemokratiskt parti. Lilla Miljöpartiet fick ett oproportionerligt inflytande, katastrofala beslut fattades med verkningar vi väl känner. Det räcker att med nämna Northvolt, Per Bolund (MP) och hasardspelet med våra pensionspengar.
Val till regionfullmäktige förefaller undertecknad vara en parodi på demokrati varför dylika val synes överflödiga. Det räcker med två politiska nivåer i Sverige. Politikerinblandning i det som i grunden handlar om kärleksfull omvårdnad kan vi säkert klara oss utan med stora besparingar som följd. Besparingar som kan användas i nämnda nära kärleksfulla omvårdnad.
Till våra riksdagspolitiker dristar vi oss till sist att säga: Sätt igång med det lagstiftningsarbete som sannolikt behövs för att den folkets makt vi här talat om ska få bäst genomslag och komma till uttryck på bästa möjliga sätt!
Ronny Larsson i Kvistalånga
