Riskabelt fylla igen förorenad bäck

Bakterien, även kallad smutsvattensvamp, som finns i Sötekärrsbäcken kan ha kommit från reningsverket. Foto: Berit Önell
Bakterien, även kallad smutsvattensvamp, som finns i Sötekärrsbäcken kan ha kommit från reningsverket. Om bäcken fylls igen kommer det förorenade vattnet som tillförs istället att följa med grundvattenströmmarna och i värsta fall hamna i dricksvattenbrunnar i området. Foto: Berit Önell

Det kan vara riskabelt att fylla igen den förorenade Sötekärrsbäcken nedanför reningsverket i Hässleholm, ett förslag som både miljöchef Sven-Inge Svensson och analysföretaget Regito nämnt.

– Om den fylls igen kommer det vatten som tillförs bäcken istället att följa med grundvattenströmmarna, säger Anna- Karin Rasmussen, expert på grundvatten på länsstyrelsen i Skåne.

Den bakterie som Regito hittade i samband med fiskdöden i bäcken i fredags finns ofta i slambäddar i reningsverk.

Att fylla igen den förorenade Sötekärrsbäcken kan leda till att det förorenade vatten som tillförs istället följer grundvattenströmmarna till dricksvattenbrunnar i området.
Att fylla igen den förorenade Sötekärrsbäcken är kanske ingen bra idé.

Som Frilagt berättat låg hundratals avmagrade småfiskar döda i Sötekärrsbäcken där tidigare höga halter av olika föroreningar uppmätts och där vattnet i vintras oförklarligt var uppvärmt. Samtidigt med fiskdöden uppdagades att det fanns sättningar som måste åtgärdas vid reningsverkets bräddmagasin och att detta består av en grop i marken, helt otät, där orenat avloppsvatten kan tränga ner i marken och ut i grundvattnet.

Regitos provsvar från bäcken tyder på påverkan från både avloppsvatten och andra föroreningar. Förutom bakterien Sphaerotilus natans konstaterades bland annat extremt höga halter fosfor och extremt hög konduktivitet (ledningsförmåga).

Heléne Annadotter på Regito förklarar att bakterien också kallas smutsvattensvamp och kan ha olika färg och form beroende på vilken miljö den växer i. Nere vid utflödet i Finjasjön består den av gråvita trådar och längst upp vid Hovdalavägen finns den som rödbruna mer svampliknande formationer.

Regito arbetar nu med att uppdatera sin rapport och lägga till ytterligare provsvar. Den blir klar inom de närmaste dagarna.

Heléne Annadotter betonar att hon inte tycker att det är enkelt att fylla igen en bäck.

– Det var lite slarvigt uttryckt i den första versionen av vår rapport. Vi skrev den väldigt snabbt. Man måste givetvis utreda ordentligt innan beslut tas om att fylla igen en bäck. Vi ska bli mer tydliga med det i den uppdaterade rapporten, säger hon.

Hon vill utreda vad fosforhalterna och konduktiviteten i bäcken beror på och även var tillflödet kommer ifrån.

De vitgråa trådarna visade sig vara en bakterie som ofta kopplas til avloppsrening och kan finnas i slambäddar vid reningsverk.
De vitgråa trådarna vid utflödet till sjön visade sig vara bakterien Sphaerotilus natans som kan finnas i slambäddar vid reningsverk.

 

Enligt Anna-Karin Rasmussen når det förorenade vattnet i bäcken idag troligen inte grundvattnet.

– Det brukar snarare vara så att grundvatten trycks upp i en bäck än tvärtom, säger hon.

Däremot menar hon att grundvattnet kan förorenas från otäta avloppsdammar eller infiltrationsbäddar i grus eller sand en bra bit ifrån grundvattenytan.

– Infiltration kan fungera som rening på små anläggningar som enskilda avlopp, men om dammar vid reningsverk inte är täta är det rimligt att anta att föroreningar når grundvattnet, säger hon.

Hur illa det är beror bland annat på hur höga grundvattennivåerna i området är. I det översvämningsdrabbade området kring reningsverket i Hässleholm är grundvattennivåerna definitivt höga.

Eftersom det finns ett flöde i bäcken är det uppenbart att vatten tillförs på något sätt. Hässleholms vatten har dock hävdat att det inte kan vara något läckage från reningsverkets verksamhet och miljökontoret har inte heller ansett att några krav kan ställas på bolaget.

Istället kontaktade miljökontoret SGU, Sveriges geologiska undersökningar, för att fråga om en underjordisk vulkan möjligen kunde vara orsak till att bäckens vatten var uppvärmt mitt i vintern. När Frilagt frågade Peter Dahlqvist på SGU hur det gick avfärdade han teorin helt.

– När reningsverket ligger ett stenkast därifrån känns det inte som lättaste tolkningen, sa han.

Anna-Karin Rasmussen skrattar.

– Det låter ytterst långsökt, säger hon.

Hon betonar att de ansvariga måste ta reda på var det förorenade vattnet i bäcken kommer ifrån. Inte minst om bäcken ska fyllas igen.

– Då kommer det vatten som tillförs att ta vägen någon annanstans, säger hon.

Det lär då följa grundvattenströmmarna och kan hamna i drickvattenbrunnarna hos de boende i närområdet.

– Det är mycket möjligt att det hamnar i brunnarna, säger Anna-Karin Rasmussen.

Hon kan dock förstå fördelen med att fylla igen bäcken för att hindra fisken att gå upp där.

– Normalt säger vi annars att man inte ska fylla igen bäckar. Även små bäckar har en betydelse i naturen, säger hon.

Berit Önell

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com