Alla nazister som anhölls efter demonstrationen i Göteborg frigivna

23 personer som anhölls för våldsamt upplopp efter demonstrationerna i Göteborg i lördags frigavs på måndagen. Samtliga deltog i nazistiska Nordiska motståndsrörelsens demonstration, däribland organisationens ledare Simon Lindberg från Vinslöv.

Kammaråklagare Ulrika Åberg anser inte att det finns häktningsskäl eftersom de inte längre bedöms kunna påverka eller försvåra utredningen.

– Men samtliga är fortsatt misstänkta för brottet, säger hon i ett pressmeddelande.

En motdemonstrant begärdes häktad för våldsamt upplopp och försök till våld mot tjänsteman.

Flera anmälningar om hets mot folkgrupp har också gjorts. Polisen varnade NMR-demonstranter i Göteborg för att fanor, sköldar och taktfast marsch – som tidigare tillåtits – skulle kunna rapporteras som hets mot folkgrupp.

Bilden togs uppifrån Svenska mässan, där bokmässan hölls, precis när motdemonstranterna började kasta smällare på polisen. Foto: Hannu Sarenström

Åklagaren konstaterar i pressmeddelandet att ett omfattande filmmaterial från händelsen ger en god bild av vad som hänt. Utredningen kommer nu att fortsätta med bland annat sammanställning av filmmaterial och övrigt utredningsmaterial.

– Det kan inte uteslutas att ytterligare personer kan komma att misstänkas för brott, säger Ulrika Åberg.

Anmälningarna om hets mot folkgrupp ska hanteras i särskild ordning.

Enligt Aftonbladet hade polisen på förhand utfärdat varningar till NMR om hur de skulle uppträda för att inte själva demonstrationen skulle falla under hets mot folkgrupp. Instruktionerna innebar en skärpning jämfört med bedömningar vid tidigare demonstrationer då NMR fått bära sköldar och fanor med den så kallade tyrrunan som symbol.

Enligt uppgifter till Aftonbladet var polisens taktik att ingripa om någon bar en fana eller sköld i demonstrationståget.

Rätt tillfälle skulle väntas in och sedan skulle hela tåget tryckas in på en enskild gata, vilket hade kunnat leda till en våldsam konfrontation. Men så blev det aldrig eftersom motdemonstranter började kasta stenar under vägen till startpunkten, vilket ledde till att NMR-anhängarna gjorde ett försök att bryta igenom polisens avspärrningar och polisen fick anledning att stoppa hela demonstrationen innan den börjat. Misstankarna om våldsamt upplopp gäller främst detta utbrytningsförsök.

Inför demonstrationen delade polisen ut flygblad till både NMR-anhängare och motdemonstranter. Informationen till NMR-demonstranterna var likartad den som gått ut i förväg. Enligt flygbladet hade polisen gjort en analys av rättsläget när det gäller brottet hets mot folkgrupp. Texten hänvisar också till en vägledande dom i Högsta domstolen om att indirekt åsiktsyttring genom bärande av emblem eller uppträdande i viss klädsel kan ses som ett meddelande i lagens mening.

– Om ett sådant meddelande lämnas i ett sammanhang och på ett sätt som ger en tydlig koppling till Nazityskland och Tredje riket kan en person som bär emblem eller uppträder i viss klädsel göra sig skyldig till hets mot folkgrupp, skriver polisen.

Även märken som inte ensamma kan anses innebära en sådan spridning kan göra det tillsammans med till exempel klädsel av viss färg och visst snitt.

– Det finns alltså utrymme att väga in olika faktorer till en samlad bedömning, skriver polisen som också meddelar att det inte i förväg går att säga exakt var gränsen till brottslig handling går, men att man under demonstrationen kommer att vara särskilt uppmärksam på sådana företeelser.

För att inte riskera att rapporteras för hets mot folkgrupp uppmanas demonstranterna att inte uppträda i uniformerad klädsel som skulle kunna kopplas till former och utseende i nationalsocialistiska demonstrationer under 30- och 40-talen, att inte utöva uniformt uppträdande, till exempel taktfast marsch med fanor och sköldar eller gemensamma hälsningsrop och att inte använda emblem, tecken eller annat som kan uppfattas som ersättningssymboler för exempelvis hakkors eller andra nationalsocialistiska symboler.

Motdemonstranter uppmanades via ett annat flygblad att inte skydda våldsamma demonstranter.

– Ta aktivt avstånd från våldsamma motdemonstranter, exempelvis genom att be dem ta av sig sin maskering eller lägga ifrån sig stenar och flaskor, skriver polisen.

Berit Önell

Uppdatering:

Motdemonstrant
häktades

Motdemonstranten som misstänks för våldsamt motstånd och försök till våld mot tjänsteman häktades på tisdagen. Göteborgs tingsrätt bedömde att det fanns synnerliga skäl för häktning, vilket krävs om den misstänkte är under 18 år.

Det handlar om en asylsökande pojke som fått avvisningsbeslut, men överklagat det. Han uppger själv att han är 17 år gammal. Eftersom åldern ifrågasatts hade åklagaren två alternativ för när åtal ska vara väckt. Tingsrätten valde den kortare, en vecka, på grund av möjligheten att pojken är under 18 år.

Ett av häktningsskälen är risk för att han ska avvika eftersom han saknar fast adress i Sverige.

– Det är uppenbart att betryggande övervakning nu inte kan ordnas på annat sätt än genom häktning, skriver tingsrätten i sitt beslut.

Enligt domstolen finns också risk att han undanröjer bevis eller på annat sätt försvårar utredningen och att han fortsätter att begå brott.

Den misstänkte förnekar brott, men erkänner att han kastat en sten.

Förhandlingen hölls bakom stängda dörrar. Åklagaren fick rätt att besluta om restriktioner i den misstänktes kontakter med omvärlden under häktningstiden.

På onsdagen överklagades häktningen. Pojkens advokat hävdar att häktningsskälen inte uppväger det men som hans klient drabbas av. Någon risk att han skulle avvika finns inte eftersom han lever under ordnade förhållanden i ett familjehem och sköter sin skolgång.

Enligt advokaten binder asylprocessen också pojken till Sverige eftersom han inte kan söka asyl i något annan land om han avviker härifrån.

Advokaten menar dessutom att polisen redan säkrat avgörande bevisning i utredningen genom ett omfattande bild- och filmmaterial.

 

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com