Folkmord som tema på förintelsens minnesdag

Historikern Johan Dietsch föreläste på Kristianstads stadsbibliotek under den internationella minnesdagen för förintelsens offer den 27 januari, här tillsammans med Jan Lindelöf, ordförande i Kristianstads FN-förening som arrangerade. Samtidigt invigdes en utställning. ”Aldrig mer! Om folkmord,” som producerats av Forum för Levande historia.

Historikern Johan Dietsch föreläste på Kristianstads stadsbibliotek i samband med den internationella minnesdagen för förintelsens offer den 27 januari.

– Det kan betraktas som det värsta brottet som begåtts mot mänskligheten, säger han.

Samtidigt med föreläsningen invigdes en utställning som tydliggör att förintelsen under andra världskriget är ett av många exempel på folkmord.

Johan Dietsch är historiker, verksam vid Lunds universitet.

Årets utställning från Forum för Levande historia har temat: ”Aldrig mer! Om folkmord.”

Johan Dietsch befarar dock att det kommer att hända igen. Denna form av brott mot mänskligheten har haft en tendens att återkomma gång på gång, devis i nya skepnader.

Det finns anledning att påminna om de många folkmord som genomförts i modern tid, exempelvis den ”etniska rensningen” i samband med Jugoslaviens sönderfall, tydligt manifesterad under massakern i Srebrenica 1995, samt det ännu tydligare folkmordet i Rwanda 1994.

– Ta exemplet Srebrenica, säger Johan Dietsch. Varför börjar man plötsligt slå ihjäl sina grannar?

Det är inte enkelt att svara på den frågan.

– Det finns flera vägar in till ett regelrätt folkmord, konstaterar Johan Dietsch. Till en början brukar det handla om förföljelse. Sedan kan man tala om en snöbollseffekt, om grupptryck, samt våld som eskalerar.

Johan Dietsch menar att vad vi hela tiden behöver göra är att arbeta med våra attityder. Vi måste akta oss för allt som syftar till avhumanisering, en svart-vit världsbild och ”vi och dom-tänkande”. Det är viktigt att lära människor källkritik och att göra rimlighetsbedömningar, inte minst i mötet med historierevisionister.

­- När man slutar kalla rasister för rasister, då är det nog dags att börja fundera, säger han. Vi måste också förstå att politiker inte kan lösa det här.

Johan Dietsch menar att begreppet folkmord i FN-konventionen inte är helt oproblematiskt. Det är i snävaste laget, eftersom det fokuserar på etniciteter. Med ett bredare synsätt vore det fler som kunde dömas, exempelvis när det är en samhällsklass som förföljer en annan.

– I det internationella samfundet finns dessutom en rädsla för att kalla något för folkmord, för då är det på sin plats att sätta in fredsbevarande styrkor, säger Johan Dietsch. Folkmord förpliktigar till handling!

Johan Dietsch föreläsning fokuserade på hur FN:s konvention mot folkmord växte fram, med anledning av att den i år fyller 70 år.

Omkring sex miljoner judar mördades systematiskt under andra världskriget. Ansvariga var Nazityskland och dess allierade. Andra grupper, exempelvis romer ville man också utrota på rent rasistiska grunder. Mindre känt är att polacker dödades i stort antal. Funktionshindrade och homosexuella avrättades utan förbarmande. Även politiskt obekväma tillhörde offren.

Efter krigets slut ställdes nazisterna till svars under de så kallade Nürnbergrättegångarna. Då visade det sig att det inte fanns någon internationell lagstiftning som höll måttet. Den polsk-judiske juristen Raphaël Lemkin kallades in. Han låg nämligen steget före när det gällde hur brott mot mänskligheten borde hanteras.

Folkmordet på armenier i nuvarande Turkiet 1915 hade väckt hans engagemang. Till råga på allt hade Lemkin själv fått fly undan nazisterna på grund av sin etnicitet och söka skydd i USA. Lemkin var utan tvekan en starkt pådrivande kraft bakom FN:s beslut att anta folkmordskonventionen 1948.

Jan Lindelöf, ordförande i Kristianstads FN-förening, samtalar med kommunalrådet Anders Tell (S) med utställningen om folkmord i bakgrunden.

1961 grep Israel nazisten Adolf Eichmann som hållit sig gömd undan rättvisan. Han undkom inte att dömas till döden. Till sitt försvar sade Eichmann: ”Jag lydde bara order.” Han var inte själv så aktiv i det konkreta dödandet utan har av eftervärlden kallats ”skrivbordsmördare”. Rättegången väckte stor uppmärksamhet. Frågan väcktes om hur långt en människa kan gå när hon väljer att lyda order istället för att följa samvetets röst. Psykologen Stanley Milgram fick idén till sitt berömda lydnadsexperiment i samband med rättegången.

– Eichmann var som du och jag, säger Johan Dietsch. Han var en byråkrat och en karriärist. Det är inte roligt att inse, men med fel förutsättningar kan vem som helst bli en förövare. Därför är det så viktigt att vi minns och lär av förintelsen.

Utställningen, som tagits fram av Forum för Levande historia, visas på stadsbiblioteket i Kristianstad fram till och med den 14 februari. Kristianstads FN-förening fungerar som lokal samarbetspartner. Det var också FN-föreningen som ordnat föreläsningen med Johan Dietsch.

Text och foto: Urban Önell

 

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com