Marcos lärartjänst tillsatt med obehörig sökande

Elevernas namninsamling hjälpte inte. En ny obehörig person har nu fått den tjänst som lärare på Jacobsskolan som Marco Schmidt på oklara grunder fick lämna. Den enda yrkeslärarutbildade av de åtta sökande fick inte jobbet, men hade inte heller förtur eftersom hon läst i ett annat EU-land och ännu inte ansökt om svensk lärarlegitimation.

Marco Schmidt fick under våren besked om att hans visstidstjänst inte skulle förlängas i höst, trots att han sökt in på lärarutbildningen och det finns en överenskommelse mellan facken och arbetsgivaren om att i sådana fall låta anställningen fortsätta. Både han och hans elever, som startade en namninsamling för att han skulle få stanna, misstänkte att han varit för obekväm. Han påtalade bland annat brister i elevernas och personalens arbetsmiljö.

Eleven Kevin Silver, till vänster, startade namninsamlingen för läraren Marco Schmidt. Emil Wahlqvist är en av många elever som fått hjälp av Marco att hitta sommarjobb.

Den som nu fick tjänsten på visstid är varken lärarutbildad eller utbildad i de ämnen han ska undervisa i, men har lång praktisk erfarenhet.

Den enda sökande med högre utbildning, också den enda kvinnliga sökande, skrev i ansökan att hon är utbildad yrkeslärare inom det aktuella området. Hon har examen i ett annat EU-land med yrkestiteln civilingenjör och utbildare, civil engineer and civil engineering educator. Utbildningen var på 300 högskolepoäng, fem år, och ger behörighet att undervisa i secondary education, det vill säga på gymnasienivå.

Yrkeslärarutbildning i annat EU-land ratades

Enligt den svenska skollagen går en behörig lärare alltid före obehöriga sökande till en fast tjänst. Men Jacobsskolans rektor Mikael Lennartsson har en annan uppfattning.

– Det är inget lagkrav att yrkeslärare ska vara behöriga för att bedöma och sätta betyg, även om det alltid är vår strävan. Det ger möjlighet för andra lämpliga sökande i en rekrytering. För övriga ämneslärare är det ett lagkrav, skriver han i ett sms till Frilagt.

Det var dock biträdande rektor Jenny Nilsson som höll i rekryteringen och intervjuade de sökande.

Hon hävdar att det vid intervjun framkom att yrkesläraren inte är behörig, att hon är civilingenjör men inte lärare.

– Hon har läst pedagogik i sitt hemland men har ingen praktisk erfarenhet eller kunskap, skriver hon i ett mejl till Frilagt.

Men hon skriver att hon är behörig yrkeslärare?

– Hennes utbildning är inte validerad i Sverige.

Hur görs urvalet om alla sökande är obehöriga?

– Vid rekrytering utgår vi från personens samlade kompetens, personlig erfarenhet samt lämplighet, förklarar Jenny Nilsson. 

Den utbildade yrkesläraren bekräftar för Frilagt att hon inte fått sin utbildning validerad i Sverige. Hon har inte heller ansökt om svensk lärarlegitimation. Hon hade räknat med att utbildningen skulle vara likvärdig och den gav henne också behörighet till en annan ingenjörsutbildning i Sverige som hon just avslutat.

Behöver söka lärarlegitimation

Madeleine Elgemyr, handläggare på enheten för lärarlegitimation på Skolverket, säger att yrkesläraren behöver ansöka om lärarlegitimation hos Skolverket som då också validerar den utländska utbildningen. Hon bekräftar att den som är olegitimerad inte får gå före den legitimerade till en fast lärartjänst.

– Yrkeslärarutbildningen här kan definitivt vara tillräcklig, men vi måste göra en bedömning av varje ärende. Vi begär yttrande från UHR (Universitets- och högskolerådet) och de bedömer vad utbildningen innehåller. Det finns lite olika krav för olika yrkeskategorier, säger hon.

Det finns också bestämmelser om jämställda utbildningar inom EES, men de lästa kurserna måste huvudsakligen motsvara den svenska utbildningen.

Svenska yrkeslärare har i regel först arbetat i yrket och sedan gått en högskoleutbildning. Därför är Madeleine Elgemyr inte så förvånad över att skolledningen i Hässleholm inte tyckte att yrkeslärarens praktiska kunskaper var tillräckliga.

Den som har utländsk yrkeslärarutbildning behöver dock inte nödvändigtvis ha arbetat i yrket. Det beror på hur utbildningen är upplagd.

– Det gäller att ha tillräckligt av både pedagogiska kunskaper och ämneskunskaper, säger Madeleine Elgemyr.

Utbildningen ska vara en yrkeslärarutbildning i utbildningslandet och motsvara minst 60 högskolepoäng, varav lärarförberedande minst 45. Den sökande ska ha kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper som motsvarar kraven vid antagning till svensk yrkeslärarutbildning och tillräckliga kunskaper i svenska språket.

Den som inte uppfyller alla krav kan också kompensera genom att läsa in fler högskolepoäng, arbeta som lärare i de relevanta ämnena i ett år eller, för lärare från EU/EES, göra ett särskilt lämplighetsprov.

Om ingen av de sökande till en tjänst har lärarlegitimation behöver skolan inte låta en utbildad person gå före.

– Om alla sökande är obehöriga är det upp till rektorn, säger Madeleine Elgemyr.

Berit Önell

Läs tidigare artikel i ämnet:

2019-06-12 Elever startade namninsamling för sin lärare Får sluta för att han är obekväm?

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com