Skattehöjningen kan halveras

Kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M) berättade för kommunfullmäktige att den tidigare föreslagna skattehöjningen på 50 öre nu kan stanna på 24 öre. Foto: Urban Önell

Den väntade skattehöjningen 2020 kan halveras och stanna på 24 öre istället för tidigare aviserade 50 öre. Det avslöjade kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson vid måndagskvällens sammanträde i kommunfullmäktige. Anledningen är nya och lite bättre prognoser för skatteintäkterna.

Konsekvenserna av en gemensam fordonsenhet i Hässleholms kommun ska utredas innan beslut fattas. Det var kommunfullmäktige enigt om och ärendet återremitterades därför. Fullmäktige beslöt också om nya taxor inom omsorgen och delårsbokslutet lades till handlingarna efter viss debatt om vems fel det är att målen för god ekonomisk hushållning inte uppnås.

Skattesatsen beslutas av kommunstyrelsen på onsdag.

Johnsson konstaterade att sparåtgärderna behöver genomföras, trots lite ljusare prognoser.

– De måste fortsätta med oförminskad styrka även om det smärtar, sa han.

Revisorernas synpunkter på delårsrapporten presenterades av kommunrevisionens Emil Nilsson (C). Han konstaterade att årets prognostiserade resultat på 70,5 miljoner kronor beror på avkastning på pensionsmedel och nya regler för redovisning av orealiserade marknadsvärden för kapitalplaceringar. I själva verket klarar kommunen med nöd och näppe balanskravet och kostnaderna ökar sedan flera år tillbaka mer än intäkterna. Nämnderna visar ett sammanlagt underskott på 40,3 miljoner kronor. Bara ett av sex mål för god ekonomisk hushållning uppnås.

– Utvecklingen är allvarlig. Det är av största vikt att ansvariga vidtar åtgärder, sa Emil Nilsson.

-Utvecklingen är allvarliug, sa revisorn Emil Nilsson (C).

Han påpekade också att det i delårsrapporten saknas ett resonemang kring hur man kommer fram till den sammantagna bedömningen att kommunen delvis uppnår god ekonomisk hushållning.

Lars Johnsson kommenterade med att räkna upp ett antal saker som han såg positiva, såsom att ett nytt handelsområde med bland annat Biltema nu är på väg att växa fram. Han nämnde däremot inte att fastigheten, där kommunens tekniska kontor tidigare låg, såldes för tio miljoner kronor och att kostnaderna beräknats till minst det tredubbla, något som fullmäktige gav tekniska nämnden en anmärkning för när årsredovisningen för 2018 behandlades. Bland framgångarna fanns också att 200 nya bostäder ska vara klara till årsskiftet och att sjukfrånvaron bland kommunens personal minskat.

Hanna Nilsson (SD) hävdade att underskotten främst beror på migrationen.

Hanna Nilsson passade på att säga att SD ser migrationen som den primära orsaken till kommunens underskott.

– Det är sju riksdagspartier som orsakat detta genom att ta emot mångdubbelt fler invandrare än vi klarar av, sa hon.

Hon fick mothugg från S-håll.

– Vem som helst kan förstå att om vi inte får mer pengar in än ut går det inte ihop. Men så har det varit sedan långt före den stora flyktingströmmen 2015, sa kommunalrådet Lena Wallentheim.

Lena Wallentheim menade att kostnaderna ökat snabbare än intäkterna långt före den stora flyktingströmmen 2015.

Även fullmäktiges andre vice ordförande Irene Nilsson reagerade.

– Det är lite beklämmande att ständigt och jämnt behöva höra att det är invandrarnas fel att vi har dålig ekonomi. Vi skulle inte klara oss utan dem, de kämpar ute i äldreboenden, förskolor med mera. Jag tycker att det är skam, sa hon.

Hanna Nilsson tyckte att det som var skam var att Irene Nilsson inte lyssnade.

– Jag har inte i hela mitt liv skyllt något på en invandrare. Jag pratar om invandringspolitik. Här ser vi svart på vitt att S fortfarande inte fattat, sa Hanna Nilsson.

Irene Nilsson svarade att hennes parti verkligen förstått SD:s budskap.

– Det är klart att ni pratar om invandrare som bor här i vår kommun, sa hon.

Iréne Nilsson ansåg att SD:s inställning var ”skam”.

Björn Widmark (FV) återförde debatten till delårsbokslutet och deklarerade att hans parti har föreslagit en betydligt stramare budget och inte kan ställa sig bakom delårsrapporten.

– Ni har lovat allt till alla, ni klarar inte det, sa han och riktade sig till övriga partier som han ansåg berömt sig år efter år trots usel ekonomi.

– Ni har lovat allt till alla, sa Björn Widmark (FV).

Kommunfullmäktige beslöt om nya riktlinjer för avgifter inom omsorgen. De innebär bland annat en mer enhetlig handläggning och att alla avgifter är relaterade till prisbasbeloppet. Det så kallade minimibeloppet kommer att höjas med tio procent över det lagstadgade och blir därmed 5 873 kronor per månad för brukare 18-60 år 2020. Planerad hemtjänst som inte avbeställts senast 24 timmar i förväg ska debiteras med avgift för en halvtimmes utförd hemtjänst.

– Vi tycker inte att det är rimligt att straffa äldre som kanske missar att avboka för att är glömska, sa Mikael Koenen (L).

I övrigt blev det inte mycket debatt om avgifterna. Hemtjänstavgift kommer också att tas ut vid utryckningar när trygghetslarm utlösts och en installationsavgift för trygghetslarm införs.

Mikael Koenen ville inte att äldre som glömmer att avboka hemtjänsten ska tvingas betala.

Den styrande borgerliga alliansen och Sverigedemokraterna drev i kommunstyrelsen igenom förslaget om hur fordonsenheten ska organiseras. Då protesterade S, C och FV som ville att de ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenserna skulle analyseras före beslut, istället för tio månader efter införandet. Nu gick kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M) upp i talarstolen och föreslog återremiss innan någon annan hann säga något.

– Det här har diskuterats i åtminstone tio år. 2017 beslöts om ett utredningsuppdrag som idag redovisas i fullmäktige. Min förhoppning var att underlaget skulle ha kompletterats tills idag, förklarade han.

När det inte gick begärde han istället återremiss av samma skäl som S, C och FV tog upp i kommunstyrelsen plus att han lade till en nulägesanalys eftersom utredningen är två år gammal.

– Det har hänt en del sedan 2017, sa också kommunalrådet Lena Wallentheim (S) som välkomnade omsvängningen och meddelade att hon hade samma förslag om återremiss.

Johan Hammarqvist(C) var nöjd med återremissen om fordonsenheten.

Hon tyckte att de 890 000 kronor som omställningen beräknas kosta är lite väl mycket att ta från kontot för oförutsedda utgifter 2020, redan innan året börjat. Därför ville hon även att finansieringen skulle utredas och lade dessutom till de miljömässiga aspekterna, något hon fick stöd för av Dolores Öhman (MP) som menade att dessa behöver beskrivas för att säkerställas.

– Tanken är helt rätt, men då ska vi också ha ett bra underlag och ordentligt på fötterna, sa Johan Hammarqvist (C ) som tackade Lars Johnsson och menade att det finns mycket att vinna, både för miljön och ekonomin, på att samordna kommunens fordonsflotta.

Förslaget var att införa den nya fordonsenheten den 1 december. Hur lång tid återremissen tar är oklart.

Berit Önell

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com