På Luckan kan alla bara vara som de är

Tre kvällar i veckan samlas ungdomar, med eller utan funktionsnedsättning, för att umgås, spela spel, titta på film med mera på HIF Klintens sociala verksamhet Luckan.

– Jag har ofta känt att jag inte passat in, men här är jag accepterad som jag är, säger Lucas Nilsson som hoppas att Luckan ska få vara kvar.

Klintens styrelse har beslutat att vädja till kommunstyrelsen om ett förlustbidrag.

Ledaren Martin Andersson, till höger, sorterar kort tillsammans med Martin Nilsson och Hannes Sandberg på Luckan. Foto: Berit Önell
Ledaren Martin Andersson, till höger, sorterar kort tillsammans med Martin Nilsson och Hannes Sandberg på HIF Klintens sociala verksamhet Luckan. Foto: Berit Önell

Ett tiotal ungdomar är på tisdagskvällen utspridda i olika rum på Luckan, i källarvåningen under fritidsförvaltningens kontor i kasern Virgin på T4. Stämningen är lugn och avslappnad. Några sitter i soffan, fikar och pratar. Andra spelar kortspel som Yu-Gi-Oh eller Magic, spelar tv-spel och tittar på film. De som vill har möjlighet att få en egen hylla till sina kortlekar eller andra saker.

– På lördagar brukar vi vara minst 25 här och då är det trångt. Vi skulle behöva större lokaler, berättar Martin Andersson, 23, som började gå hit för sex år sedan och nu är ledare.

Han började som många av de andra på Klintens  innebandy och upptäckte sedan att det fanns något som hette Luckan på lördagskvällar.

– De spelade kort som jag var intresserad av och jag drog hit många av mina kompisar. Många hade annars bara suttit hemma och spelat själva på nätet. Man behöver gå någonstans och träffa vänner också även om många är sociala på internet, säger han.

För ungefär fyra år sedan tyckte ungdomarna att det var tråkigt att bara träffas på lördagar och föreslog att Luckan skulle ha öppet även tisdag och torsdag. Det var då Martin började som ledare.

Vid tv-spelet sitter Jacks Lindström, Lucas Nilsson, Matilda Jönsson och Sandra Gustafsson.

Här får alla vara som de är, från vänster Jacks Lindström, Lucas Nilsson, Mathilda Jönsson och Sandra Gustafsson.
Här får alla vara som de är, från vänster Jacks Lindström, Lucas Nilsson, Mathilda Jönsson och Sandra Gustafsson.

Luckan är viktig för dem.

– Synd om de stänger, vi skulle förlora mycket på det. Var skulle alla ungdomar då ta vägen, säger Jacks.

Han har inte fyllt 15, men hjälper redan till som ledare.

– Alla pratar med varandra och vi brukar alltid vara trevliga mot de nya. Det är lugnare här och alla gillar varandra. På andra ställen är folk ofta mer stressade, säger han.

Han tycker att det är roligt att vara ledare.

– Jag känner att folk visar mer respekt, säger han.

Men han behöver inte säga ifrån så ofta för att hålla ordning.

Lucas berättar att han kom hit för att lära känna fler kompisar.

– Det är tryggt här, vi stöttar varandra om någon är ledsen eller på dåligt humör, säger han.

Sandra är här för första gången.

– Men det kändes som att jag hade varit här många gånger redan, förklarar hon.

Lucas tycker också att ledarna är bra och att han kan prata med dem om han har något problem.

– När jag pratar med Ann får hon mig att tänka i andra banor och så blir jag glad igen, säger han.

Ann Gedda är en av de ideellt arbetande ledarna som tillbringar nästan alla lördagskvällar med ungdomarna på Luckan.
Ann Gedda är en av de ideellt arbetande ledarna som tillbringar nästan alla lördagskvällar med ungdomarna på Luckan.

Ann Gedda är mamma till Jacks. Hon och Anna Ask startade Luckan 2009.

– Då hade Jacks gått på innebandy och fotboll i Klinten i tre år, berättar hon.

Hon fick veta att Klinten fanns när hon gick en föräldrakurs och ordförande Kennet Rosén föreläste.

– Jacks har ADHD och passade inte in riktigt på andra aktiviteter, men har växt otroligt med denna föreningen och det har alla här gjort. Här behöver man inte anstränga sig för att vara på ett visst sätt. Ingen tittar konstigt på den som är lite annorlunda, säger hon.

Luckans verksamhet har också växt med utökade lokaler när fler deltagare kommit in.

– Vi har köpt mycket saker på loppis och fått grejer att ha här, säger Ann.

Den lilla kiosken säljer godis med mera till självkostnadspris. Verksamheten har inte mycket utgifter, utöver hyran till kommunen, men inte heller inkomster.

Ann är en av flera ideellt arbetande ledare som lägger ner mycket av sin fritid här.

– Jag är här nästan varje lördagskväll och är jag inte här så saknar jag det. Jag gör det för Jacks och alla ungdomarnas skull. Det ger så mycket, säger hon.

Behöver 350 000 kronor

Klinten har cirka 300 medlemmar och tre verksamhetsgrenar: sport, kultur och sociala aktiviteter. Det är Klinten kultur som har ekonomiska problem efter sommarens föreställning Människohästar på Hovdala. Efter fyra framgångsrika år i ett femårigt projekt, där ungdomar med autism spelat teater tillsammans med professionella skådespelare och dansare, blev nu utgifterna för stora och inkomsterna för små. Förlusten blev 550 000 kronor, varav 200 000 kronor täcks av egna tillgångar.

Samtidigt som ungdomarna på Luckan umgicks på tisdagskvällen hade Klintens styrelse krismöte i ett rum intill. Beslutet blev att skicka en skrivelse till kommunstyrelsen med vädjan om 350 000 kronor i förlustbidrag för att undvika konkurs.

Kommunens förvaltningschefer inom fritid, kultur och omsorg träffades i fredags och enades om att de inte kan göra något i nuläget. Frågan måste tas upp i kommunstyrelsen som också beslöt om pengar till Markans fortsatta drift.

Ulrika Mickels Nord som ledde kulturprojektet ser flera orsaker till underskottet: höga omkostnader med hyra av cirkustält och löner till professionella medverkande, dåligt väder som gjorde att färre köpte biljett med mera.

Kennet Rosén konstaterar att föreningen tagit emot mindre än 500 000 kronor i kommunala bidrag under de fyra år kulturprojektet pågått.

– Under samma tid har Markan fått cirka åtta miljoner kronor i bidrag. Vi hoppas att kommunen ska se till oss också nu. Vi bedriver en viktig verksamhet för ungdomar med funktionsnedsättning och det är bara vi som arbetar för dem, säger han.

På Facebook-sidan Rädda HIF Klintens framtid finns många inlägg om vad verksamheten betyder.

En mamma skriver:

– Min son var på Luckan för första gången i lördags. Han har svårt med vänner och känner sig ofta misslyckad men efter denna kväll var han så glad och längtar till nästa gång…Så glad att Klinten finns där alla får vara precis som de är.

Berit Önell

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com