Förra vinterns boende för EU-migranter i kommunens valstugor förklarades olagligt av förvaltningsdomstolen. Men när kylan nu kommer vill kommunen använda dem igen och den här gången anser socialnämndens ordförande Lena Nilsson (S) att lagen följs. Två kyrkor och Röda Korset har erbjudit sig att hjälpa till, liksom förra gången.

Bygglovsansökan är inlämnad, men inget beslut är ännu fattat.

Bygglovsansökan gäller nybyggnad av fem campingstugor på InMentes industritomt vid Väpnaregatan, samma plats som användes förra vintern. Men det handlar inte om nya stugor utan om några av de tidigare valstugorna som formellt räknas som nybyggen om de sätts upp på annan plats än där de förvarats.

En tillfällig ändring av användningen av industribyggnaden till campingändamål krävs också för att projektet ska vara lagenligt. I byggnaden ska migranterna få tillgång till toalett, pentry och matrum. Ansökan gäller både denna vintern och nästa. Två-tre personer kan bo i varje stuga, alltså totalt högst 15 personer åt gången totalt.

Mycket liknar situationen förra gången valstugorna öppnades. Även idag finns EU-migranter som tigger utanför butikerna och som bor i tältläger i Hässleholm.

Lena Nilsson förklarar att det ändå är lite annorlunda än förra gången. Kritiken från förvaltningsdomstolen gällde främst att kommunstyrelsen hade överskridit sina befogenheter genom att besluta om insatsen, något som var socialnämndens ansvar.

– Nu kommer dessutom bara de migranter som vänder sig till oss för att de är i akut nöd att få hjälp och då bara med övernattning i samband med att de får bidrag till hemresa. De måste skriva under att de vill resa hem och får sedan resa så snart det är möjligt. Det är inte säkert de kan resa samma dag, säger Lena Nilsson.

Hon menar att det förra gången också fanns en hotbild mot migranterna.

– De hade slagit läger utmed en trafikerad väg och vi fick uppgifter om att de blivit angripna, berättar hon.

Därför lät man den gången alla i lägret som så önskade flytta in i valstugorna och bo där under februari och mars. Så blir det inte nu.

– Vi har inte ansvar för att ge dem sådan hjälp utan bara det akuta, om det inte finns barn med för då måste vi gå in mer aktivt med insatser, säger Lena Nilsson.

Inga EU-migranter har sökt akut hjälp de senaste dagarna, trots vintervädret.

Robin Gustavsson (KD), andre vice ordförande i socialnämnden och den som samordnar frivilliginsatserna, berättar att man nu helst ville haft stugorna tillgängliga redan den 1 november.

– Bygglovsärenden har en viss handläggningstid. Men nu hoppas vi att få det klart rätt snabbt, säger han.

Bygglovet ska vara tidsbegränsat, börja gälla så snart som möjligt och till och med den 30 april 2016 samt nästa vinter från den 1 november 2016 till den 30 april 2017.

Socialnämnden ska fatta beslut om bistånd till de enskilda behövande. Om de behöver övernattning tas sedan kontakt med frivilligorganisationerna, Svenska kyrkan, Pingstkyrkan och Röda korset. Ett tiotal frivilliga sköter inskrivning, service och tillsyn av stugorna.

Robin Gustavsson tror också att boendet ska vara lagligt denna gång.

– Men det finns ingen bra lagstiftning för detta idag, konstaterar han.

Hans slutsats är att socialtjänstlagen inte tillåter bistånd under längre tid till EU-medborgare utan bara i nödsituationer.

– Vi har inte tänkt gå över den nivån, men varje ärende måste prövas individuellt, säger han.

Om det blir aktuellt att riva ett läger, liknande det i februari, är gränsdragningen svårare.

– I våras slapp vi göra som i Malmö där det blev en polisinsats för att riva ett läger. Här flyttade de berörda frivilligt eftersom vi hade något annat att erbjuda. Kostnaderna var också minimala. Men blir det aktuellt igen får vi titta på de bestämmelser som finns en gång till, säger Robin Gustavsson.

Valstugorna har förvarats i en förrådsbyggnad vid InMente. På tisdagen flyttades några av dem ut till Stortorget för att, liksom tidigare, användas som julstugor.

– Fyra stugor var redan bokade till julmarknaden, därför ansökte vi om att få använda de återstående fem, förklarar Robin Gustavsson.

Hemlösa som inte är EU-migranter hänvisas till andra tillfälliga lösningar, i första hand härbärget och Qvarngården.

Socialnämnden har också beslutat att be kommunstyrelsen ta fram en handlingsplan och eventuellt riktlinjer för kommunala insatser som rör både så kallade papperslösa personer och EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer.

– Det är ett rättsosäkert område, lagstiftningen ger inte tillräcklig vägledning och det saknas nationellt stöd, konstaterar socialnämnden i beslutsunderlaget och vill därför att kommunen ska ha en gemensam syn på saken så att berörda förvaltningar kan göra lika.

Papperslösa har numera rätt till sjukvård och skolgång, vilket inte EU-medborgare utan uppehållsrätt har.

Regeringen tillsatte i januari i år en nationell samordnare för utsatta EU-medborgare som tillfälligt vistas i Sverige. Uppdraget ska redovisas den 1 februari 2016.

Berit Önell